Att väcka nyfikenhet och engagemang

I första kapitlet i läroplanen står det “ varje elev i skolan ska få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter”. För att göra detta måste läraren lyckas väcka nyfikenhet och engagemang hos sina elever för att lära. Det är ett uppdrag som det krävs  mycket för att lyckas med och det finns inte en väg att gå utan alla elever och elevgrupper är olika och därför måste man använda och prova olika metoder. På Aggarpsskolan är vi nyfikna på våra elever och tillsammans provar vi nytt för att  nå fler. 

I vårt utvecklingsarbete på Aggarpsskolan är vi just nu i den fas där vi söker ny kunskap. Tillsammans läser vi i kollegiet Helena Wallmans bok ” Lektionsdesign” och har träffar kring den var fjärde vecka. Vill du ha inspiration för hur man kan lägga upp ett utvecklingsarbete hittar du mer om det i denna blogg ” Kollegialt lärande och ny kunskap “. 

Vi har nu arbetat med fas 2 i boken som handlar om att väcka nyfikenhet och skapa engagemang. Genom att prova olika aktiviteter i den inledande dela av lektionen har vi lagt extra fokus på att fånga upp elevernas engagemang  genom att utgå från deras tidigare erfarenheter eller något verklighetsnära för att väcka deras nyfikenhet att vilja lära mer. Vi känner att detta är oerhört viktigt för att hos eleverna skapa förutsättningar för ökad motivation , vilket är vår skolas prioriterade mål.

När vi föds är vi alla nyfikna ,men någonstans på vägen genom skolsystemet försvinner denna hos många elever. Min egen teori är att dagens skolsystem har alldeles för många mål och bedömningskriterier.  Varje lärare brinner för sitt ämne, vill hinna med så mycket som möjligt  och eleverna möter mindre ämnesövergripande undervisning där kreativa inslag och verklighetsanknutna  inslag minskar. Redan på mellanstadiet kan en elev möta drygt 10 olika lärare och det är svårare att skapa relationer.   Vad kan vi lärare ändå  göra för att behålla och trigga igång denna nyfikenhet?  Vilka nyfikenhetstriggers måste vi bli bättre på att använda oss av? Här kommer några jag brukar använda mig av:

  • Ha med olika föremål.
  • Inleda med ett experiment.
  • Bilder
  •  Öppna frågor och ge eleverna tid att tänka. Prata långsammare, vänta lite mer på svaret, än vad jag brukar göra.
  • Anknyt till något som hänt i verkligheten.
  • Heta stolen: Öppna värderingsfrågor som anknyter till kommande lektionsinnehåll där eleverna byter plats om de håller med annars sitter kvar.
  • Alltid göra en tillbakablick på den förra lektionen.

Det finns även flera olika förslag i Wallbergs bok under fas 3.

Vid just denna fas valde  vi som lägger upp utvecklingsarbetet förutom läsningen och diskussioner att använda oss av lektionsobservationer. Det är vanligt att göra lektionsobservationer hos varandra som en del i det kollegiala lärandet och det tycker jag är bra. Genom att öppna klassrummen, kan vi lära oss och få inspiration av varandra i syfte att ge våra elever en högre måluppfyllning. Att observera medvetet och noggrant är otroligt viktigt och att vi är medvetna om vår roll som observatörer och är ödmjuka inför den rollen. Det finns många som känner sig lite obekväma när en kollega kommer in i klassrummet för att titta, men har man förberett noga vad man ska titta på och hur återkopplingen är upplagd efteråt brukar det kännas mest  positivt.  Det vi skulle  titta på var tydligt begränsat och alla skulle känna att de hade möjlighet observera, gärna mer än en gång,  eftersom det bara krävdes att man var med i början och en bit in på lektionen.  Följande frågeställningar hade vi med vid våra observationer:

  1. Vad gör läraren för att fånga elevernas nyfikenhet och intresse?
  2. Hur reagerar eleverna på det läraren gör i ögonblicket?
  3. Hur ser du effekt på eleverna i den närmaste efterföljande stunden av lektionen?

Vid nästa träff ska vi redovisa och diskutera våra observationer och hur vi behöver arbeta vidare utifrån vad vi såg.

Minst lika viktigt för att väcka elevernas nyfikenhet och engagemang, oavsett vad man som lärare gör rent praktiskt, är hur man är som ledare i klassrummet.  Läraryrket är ett ledarskapsyrke och om inte det sitter där blir det svårigheter.  För att inledningen på lektionen ska bli bra behöver jag vara i god i tid i lokalen. När jag tar emot eleverna behöver jag hinna hälsa trevligt på dem och gärna hinna lägga lite extra tid på elever som kan upplevas som besvärliga.  Ibland när man startar lektioner är där elever som inte riktigt har landat eller som håller på med något annat. då blir det negativt att starta en lektion med tillsägelser.  Istället försöker jag  då rikta mig mot en elev som gör något positivt och istället lyfta och uppmärksamma det.  En tidigare kollega till mig Jenny Hansson på Marbäckskolan  skrev nyligen en blogg “Framgångsfaktorer inom klassrumsledarskap”  med många tänkvärdheter.

Den som är nyfiken kommer aldrig sluta att växa!

Diskussionsfrågor:

  1. Hur väcks elevernas nyfikenhet så att de vill veta mer om ämnet?
  2. Hur kan eleverna stimuleras för att vilja lära mer och jobba fokuserat med lektionens tänkta innehåll?
  3. Vad är viktigt i en lärares ledarskap  för att eleverna ska bli nyfikna och engagerade?
Share Button
Om författaren

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *