Att utforma en tillgänglig lärmiljö del 2 – social och pedagogisk lärmiljö

I mitt förra inlägg ”Att utforma en tillgänglig lärmiljö  del 1 – fysisk lärmiljömiljö” berättade jag hur vi på Spångholmskolan under förra året jobbat med våra lärmiljöer med utgångspunkt i ett samarbete med SPSM. I det inlägget fokuserade jag på den fysiska lärmiljön och hur det påverkat hur jag och mina närmsta kollegor jobbar i skolans särskilda undervisningsgrupp. Börja gärna med att läsa det inlägget för att få en bakgrund.

I detta inlägg flyttas fokus till hur vi jobbar med den sociala och den pedagogiska lärmiljön. Inledningen får bli den samma. Den beskriver vår spelplan bra tycker jag.


Ett klassrum är ett rum för lärande. I rummet sker kunskapsutveckling men det ska också vara ett rum för trygghet och lugn, ett rum som står för tydlighet och som är anpassat för aktiviteterna som erbjuds. Klassrummet ska vara ett rum för inspiration och för interaktion där man kan samspela och samarbeta. 

    Ett klassrum är ett sammanhang, en lärmiljö.

I klassrummet möts undervisning, värdegrund och attityder. I detta rum spenderar många elever mer tid under vardagarna än de gör hemma och det behöver därför vara anpassat därefter, tillgängligt för alla. Ett klassrum är ett sammanhang, en lärmiljö. 

SPSM´s tillgänglighetsmodell

”När de tre hörnen i modellen – social, pedagogisk och fysisk miljö – samspelar utifrån barnets och elevens behov och förutsättningar kan utbildningen bli tillgänglig.”
(spsm.se)


Social lärmiljö

Gemenskap

Att jobba med den sociala delen av lärmiljö är viktigt för oss. Trygghet och tillit är något som vi som jobbar tillsammans ser leder till goda resultat även i lärandet. Var och en ska känna sig välkommen och som en betydande del av gruppen. 

Trots att vi är en på papperet spretig grupp gällande såväl ålder som behov är vi väl sammanhållna. Det beror på att vi tar oss tiden att ägna oss en hel del åt det sociala. Vi ägnar tid åt varje elev även utanför det pedagogiska. Det finns stora vinster att göra i att inte låta kontakten med eleverna sluta när lektionen är slut eller vid tröskeln till klassrummet. Att dröja kvar, följa med ut i kapprum för eftersnack, för att pejla av stämningen i gruppen och för att se till att alla kommer ut lugnt är viktigt. Kanske finns det någon elev som behöver byta ett par ord men inte fått tillfälle att göra det under lektion. Under dessa stunder du har chans att ”läsa av” dina elever och samtidigt bygga relationer. Av samma anledning är det om man har möjlighet väl värt att ta sig ut på rast då och då och prata med elever även om man inte har rastvakt. Kanske dela en aktivitet?

Delad glädje är dubbel glädje. Att dela gemensamma upplevelser gör att vi kommer närmre varandra och ökar gemenskapen. 

Pedagogisk lärmiljö

Det är kanske den här biten man först och främst tänker på som lärare. 

Arbetslag och olika sätt att lära

Att utveckla och variera pedagogiken och att erbjuda olika sätt att lära är viktigt för att fånga upp både intresse och behov hos eleverna. Här har arbetslaget en stor uppgift när det gäller lärmiljön. Det är tillsammans vi är starka och kan göra skillnad. Att nyttja varandra både som bollplank, idésprutor, förebilder och samarbetspartners kan utveckla lärmiljön. Samsyn och att vi jobbar i samma riktning underlättar men då behövs det tid att reflektera, planera och utvärdera tillsammans.

Det finns pedagogiska hjälpmedel, men har vi kunskapen att lära eleverna hur man använder dem?

Stödstrukturer

I vår grupp jobbar vi mycket med stödstrukturer enligt tanken “det som är bra och tydligt för den som har behov av det, är bra och tydligt för alla” Strukturen i lärandet är en viktig del för oss. Förutsägbarhet och tydlighet gör att vi kan hålla balansen i undervisningen lättare. 

  • Lektionens innehåll skrivs upp på tavlan med bildstöd så att man förstår vad varje moment innebär för arbete (läsa, skriva, samarbeta…)
  • Avbockningsbara arbetsgångar
  • Vi arbetar in stöd som tankekartor och tidslinjer för att eleverna efterhand själva ska ”äga” sina verktyg.
  • Varianter av cirkelmodellen för att ge eleven förebilder och mallar för att sedan kunna stå mer på egna ben.

Åldersspridningen (9 elever från år 4-9) i vår grupp gör det ibland omöjligt att jobba med samma lektionsinnehåll. Det går ändå att jobba en hel del tillsammans. Exempel på det vi jobbat med senaste tiden är att skriva recensioner och nyhetsartiklar, nationella minoriteter och minoritetsspråken och litterära klassiker. Med ålder och färdighet följer givetvis olika krav på t ex  hur utvecklad text ska vara och vilka delar som ska ingå, men grunden är den samma. Genom att jobba med samma sak stärks känslan av sammanhang! De olika stora behoven finns i alla klasser och inte bara den jag jobbar i. Bäddar du för att den som behöver struktur får det och att man kan jobba på olika nivåer med samma sak gynnar det alla.

SPSM´s indikatorer för en tillgänglig lärmiljö
SPSM´s indikatorer för en tillgänglig lärmiljö

SPSM´s indikatorer i deras tillgänglighetsmodell

Tillgänglighet öppnar för delaktighet

Tillgänglighet och delaktighet är tätt sammankopplade. Jag har bara tagit upp några aspekter i denna text. Det finns mycket att fundera över.

Genom att prata med eleverna och göra dem uppmärksamma kring deras lärmiljö tror jag också att de själva blir bättre på att tänka kring och påverka den och då har vi nått ett viktigt mål!

Diskussionspunkter

  • Tänk igenom den sociala och pedagogiska lärmiljön där du jobbar utifrån indikatorerna i SPSM´s tillgänglighetsmodell.
  • På vilka medvetna sätt jobbar du redan idag kring lärmiljöerna?
  • Vilka förbättringsområden finns det som du själv kan göra någonting åt?
  • Vilka övriga förbättringsområden finns?
Share Button

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *