Att synliggöra vad som förväntas

Höga förväntningar är en av flera faktorer som spelar roll för elevers skolprestationer. För att kunna ha höga förväntningar på eleverna anser jag att de måste få veta vilka förväntningarna är, något jag arbetar med både i inledningen av ett arbetsområde men också längs vägen på olika sätt.

När jag väl startat upp ett arbetsområde brukar jag gå igenom vilka kunskapskrav som är aktuella. Jag brukar göra det utifrån den formulering som finns i läroplanen med ett förtydligande kopplat till arbetsområdet så att eleverna ska förstå. Längs arbetets gång återkommer jag till kunskapskraven vid olika uppgifter/övningar för att visa på vilket/vilka specifika kunskapskrav vi tränar på/arbetar med just då. Nedan ser du ett exempel på ett kunskapskrav från kursplanen i geografi och hur jag förtydligat förväntningarna undertill.

Klicka för att förstora

Ytterligare ett sätt jag använder för att synliggöra vad som förväntas av eleverna  är bedömningsmatriser. Jag lägger relativt mycket tid på att ta fram bedömningsmatriser för de olika arbeten och prov som mina elever ska genomföra. Tid som jag anser vara välanvänd eftersom jag ser att dessa matriser oftast bidrar till goda elevprestationer.  

När jag frågar mina elever  vad det är som är bra med att ha tillgång till bedömningsmatriser under ett pågående arbete eller vid prov så nämner de precis de faktorer som forskningen framhåller.

Eleverna upplever att:                                                                                                   * de får reda på vad som förväntas av dem                                                             * de kan använda matrisen för att planera och kontrollera sitt arbete

När elever vet vad som förväntas av dem kan eventuell oro eller ”prestationsångest” minska vilket kan leda till att deras tilltro till den egna förmågan att lösa uppgiften ökar. Det kan i det långa loppet leda till att deras självtillit ökar vilket gynnar den egen förmågan att lösa olika situationer som uppkommer i livet. Det ökar också  möjligheten att ta ansvar för sitt skolarbete. Ytterligare en styrka med matriser är att de underlättar återkopplingsprocessen, från bedömning av läraren till den eventuella bearbetning som ska göras av eleven.

När jag konstruerar bedömningsmatriser i so-ämnena utgår jag bl a från bedömningsmatriser kopplade till de nationella proven, dessa använder jag sedan både som stöd till eleven och för min bedömning. En bra matris är nära knuten till den uppgift som ska genomföras så att eleverna lättare kan utnyttja den. Här nere ser ni exempel på en matris jag skapat till en provuppgift – mellankrigstiden.

Klicka för att förstora

Men oavsett hur bra en matris är formulerad kan inte eleven lämnas själv med dem utan behöver tränas i dess språk.  En viktig del i detta är att få eleverna att förstå de verb som uttrycks i kunskapskraven och som talar om vad eleven ska kunna/göra  t ex: resonera, förklara och analysera. För att lyckas med detta skapar jag undervisning där eleverna får träning i att “göra”, dvs får träna på hur de ska formulera sig när de resonerar, förklarar, analyserar.

Att modella är ytterligare en metod jag använder för att synliggöra vad som förväntas av eleven. Modellen kan bestå av att jag t ex visar en kort film från ett samtal i grupp med fokus på att visa på hur man kan ställa följdfrågor eller en modelltext som visar hur en argumenterande text är uppbyggd.

Att diskutera:

  1. På vilka olika sätt synliggör du förväntningar i din undervisning?
  2. Vilka fördelar / nackdelar ser du med att synliggöra förväntningar genom att använda bedömningsmatriser?
  3. På vilka sätt tydliggör du kunskapskraven för eleverna i din undervisning?
Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *