Att starta upp med en klass!

Redan i våras när vi, jag och fritidspedagogen jag delar klass med, började landa i att vi skulle ta emot en ny etta i höst startade funderingarna om vad vi ville ha för en kultur i vår klass. Vi har arbetat tillsammans länge och har båda många års erfarenhet, men ändå… Varje grupp är ny och vad skulle fungera i den här gruppen? Vi bollade lite idéer fram och tillbaka och under sommaren har jag försökt att sätta lite av våra tankar på pränt.

När vi lyssnade på James Nottingham på Svedala Goes Pop kände jag att många av våra idéer blev bekräftade, inte minst tanken om att ha en vision om vart man vill komma. Under sommaren var det framförallt tre begrepp som blev min vision: studiero, samarbete och ansvar.Studiero för att alla i gruppen ska ges förutsättningar till utveckling och lärande. Också för att vi ska orka hela dagarna och inte minst för att ha fokus på skolarbetet.

Samarbete för att vi tillsammans lär bättre än ensamma och för att det är en förmåga att samarbeta och inget man har naturligt. Att samarbeta behöver vi lära oss och öva på och utan strategier för samarbete ger det inte lika mycket.

Ansvar för att det är viktigt att vi alla ser att vi var och en har ett ansvar för både oss själva och för de människor som finns runt omkring oss.

Så målet eller visionen är alltså att vi, elever och vuxna, under år ett ska bygga upp en kultur i klassen som präglas av studiero, förmåga till samarbete och en känsla av ansvar för både sig själv, sin skolgång och sina klasskamrater.

Med denna vision satte vi så igång att planera skolstarten och vi var båda överens om att vi ville starta direkt med att sätta vår kultur.

Vi valde ut några specifika områden och metoder för att få en bra start och ge både oss och klassen verktyg för att nå vår vision.

  1. Familjegrupper
  2. Rutiner och ramar
  3. Goda kamrater
  4. Att arbeta i grupp
  5. Bemötande/föredöme

Familjegrupper är ett begrepp och en modell framtagen av skolpsykologen Barbro Goldinger. Här placeras eleverna i grupper om 4-6 elever där personalen i förskoleklassen, som ju känner gruppen bäst, gör indelningen. Grupperna är sedan fasta i minst ett år. I flera klasser jag arbetat med har jag behållit grupperna ända upp t.o.m. trean. Grupperna sitter tillsammans, går i led tillsammans, äter tillsammans osv. Vi låter dem även öva samarbete tillsammans. Nu första veckan har de förutom att ha fått ansvarsområden; städa klassrummet, torka borden i matsalen, sköta klassens återvinning osv, också fått planera och ta ansvar för att leka tillsammans en rast varje dag. Vi har gjort en leklista över aktiviteter och sedan har barnen fått diskutera och gemensamt i gruppen kommit överens om vad de tillsammans ska göra på sin rast. Vi tänker att detta övar dels samarbete men även ansvarstagande. Ett mål med familjegrupperna är att de ska ta ansvar för varandra och om någon blir ensam på en rast är det i första hand kamraterna från familjegruppen som ska finnas där. Redan efter någon dag hade vi ganska intressanta diskussioner utifrån demokratibegreppet. Hur gör man när man tycker olika och inte kan enas? Vilka sätt finns det att lösa detta på? Vad är en kompromiss?

Rutiner och ramar innefattar mycket av det vi vuxna gör. Vilka klassrumsregler vill vi ha? Hur gör man vid förflyttningar osv? På Baraskolan har vi under många år förut arbetat med Lions Quest. Även om vi numer använder det väldigt sparsamt, inte minst efter Skolverkets kritik, så har vissa saker hängt kvar. Bl.a. använder vi oss av deras ”Bry sig om” regler. Dessa formas runt 5 begrepp; hjälpa, lyssna, dela med sig, få vara med och säga snälla saker. Vi har under första hela veckan startat varje dag med att diskutera en av ”reglerna” och sedan haft som mål för dagen att speciellt tänka på detta. Efter rasterna och i slutet i av dagen har vi sedan utvärderat med klassen hur det har gått. Klassen har redan i förskoleklass använt sig av dessa regler så detta är de väl bekanta med. Nu i vecka två/tre har vi satt upp veckomål. Denna vecka strävar vi efter studiero. Även här har vi diskuterat vad begreppet står för och vad det betyder för hur var och en ska agera i klassrummet. I slutet på varje dag utvärderar vi.

Vi lägger också mycket tid åt hur vi vill att det ska fungera när vi har undervisning eller annat utanför klassrummet. Eleverna får öva i att gå på led och att sköta sitt kapprum. Detta är inte för att vi strävar efter någon slags militärdisciplin, utan det är knutet till att kunna ta ansvar. Eftersom vi som första Tema för terminen har Trafik, har vi upptäckt att detta är gå på led går alldeles utmärkt att knyta till säkerhet i trafiken och inte minst längre fram när vi ska ta ”cykelkörkort” och öva att cykla på led.

Något vi också är noga med är var vi är i förhållande till gruppen när vi förflyttar oss. Vi strävar alltid efter att vara en före och en efter. Ska elever t.ex. till kapprummet går alltid en pedagog ut först och tar emot, medan den andra stannar kvar och går sist. Vi har upptäckt att detta skapar trygghet och minskar antalet konflikter när vi är steget före våra elever.

Goda kamrater handlar som så mycket annat om att inte ta för givet att barnen kan eller att det vi tänker om något är det samma som eleverna tänker. Vi har därför ägnat mycket tid första veckan att diskutera tillsammans med gruppen om vad En god Kamrat eller Bra Kompis egentligen är. De har fått diskutera och göra enkla texter och detta har vi sedan knutit till våra ”Bry Sig Om” regler så att eleverna själva, men med vår hjälp, fått lyfta fram vad och hur En God Kamrat gör. Jag läste i somras ”Utmanande dialog – fördjupa dina elevers kunskap och förståelse” av James Nottingham och Martin Renton. Denna har för mig fungerat lite som en handbok i hur man kan använda dialogen för att få sina elever att verkligen förstå och ur den har jag också hämtat samtalsregler som jag har börjat använda för att få till stånd bra och utvecklande dialoger. Vi har ju än så länge bara nosat på detta men, just samtalsreglerna tillsammans med övriga tips höjer kvaliteten på diskussioner/dialoger. Tanken är att eleverna själva ska formulera sina samtalsregler, men detta ligger längre fram i planeringen.

Att arbeta i grupp har jag skrivit om förut i inlägget ”Att lära sig arbeta i grupp” . Det handlar ju om att eleverna behöver öva sig på och tillägna sig vissa förmågor för att kunna samarbeta. Det vi använder oss mest av i början är att lära eleverna att anta olika roller i grupparbetet. Alla är Goda Gruppmedlemmar, men man kan också vara Samlare, Reporter, Sekreterare eller Ledare. Något jag till detta år lagt till är delar av samtalsregler som jag hämtat från ”Utmanande dialog – fördjupa dina elevers kunskap och förståelse”. Till det som redan förväntas av en God Gruppmedlen; att kunna lyssna, att dela med sig av både material, idéer och färdigheter samt att vänta på sin tur att tala, så har jag även lagt till att försöka svara på det som andra sagt samt att aldrig nedvärdera någon annans inlägg.  Detta för att skapa förutsättningar för eleverna att kunna samarbeta på ett bra sätt och att alla ska känna att det är tryggt att delta.

Bemötande/föredöme handlar om hur vi vuxna är. Att vi faktiskt är överens om hur och varför i bemötandet av våra elever. I hela vårt arbetslag har vi under flera år fört en diskussion om detta och varje år tar vi upp det vid uppstart för att påminna oss själva och att få in ny personal i samma tänk. Vår utgångspunkt är egentligen att ”barn gör inte som vi säger utan som vi gör”! Vi strävar efter att bemöta våra elever med respekt. Att inte skälla, kränka eller förminska! Att inte heller utnyttja vår auktoritet utan snarare arbeta för att skapa förståelse. Alla måste arbeta tillsammans, såväl vuxna som elever, och sträva efter att alla ska vara trygga med varandra. Ett redskap vi använder och övar oss i är lågaffektivt bemötande som vi läst eller hört om av Bo Hejlskov Elvén leg. psykolog.

Till allt detta handlar det ju också om att vara tydlig i sina förväntningar. Vad är det jag som pedagog vill att eleverna ska göra och varför? Vilka vinster finns för oss som grupp i att t.ex. ha ett tyst samtalsklimat när vi arbetar? Nu har vi bara varit igång någon vecka, men redan nu har vissa saker börjat sätta sig hos gruppen. De har börjat ta ansvar för varandra (och sig själv). De börjar förstå och tillämpa grunderna för att kunna samarbeta och många av dem strävar själv och försöker hjälpa sina kamrater i att uppnå studiero hela dagen. Det har varit intressant att se hur några av mina elever tagit till sig av utvärderingarna framförallt denna vecka för att nästa dag göra bättre. Nu är det ju väldigt kort tid gången av terminen för att ens fundera på att utvärdera vår vision, men det känns som om vi är på rätt väg. Hoppas bara jag tycker samma sak om ett år😊.

 

Att diskutera:

  • Hur skulle din vision för kulturen i din klass se ut?
  • Hur arbetar du för att skapa din kultur i en grupp?
  • Vilka redskap har du i din verktygslåda för att påverka kulturen i din klass?
Share Button

4 reaktion på “Att starta upp med en klass!”

  1. Rickard!
    Otroligt intressant och spännande att läsa om dina tankar och det du försöker göra tillsammans med dina elever! Det som kanske tilltalar mig allra bäst är den mycket genomtänkta demokratiska grundtanken som jag tycker genomsyrar både ditt görande och tänkande. Jag slås också av den respekt mot eleverna som jag tycker är en annan tanke som genomsyrar hela ditt sätt att tänka och resonera. Om jag själv hade bott i Svedala skulle jag på något sätt sett till att mina egna barn fick gå i din klass. Du måste ha haft en mycket bra utbildning :-). Det skulle vara otroligt roligt att få kontakt med dig igen. Det är flera olika saker jag är nyfiken på och som jag skulle vilja prata med dig om. Jag gissar att du ganska snabbt räknar ut vad det är för en Jan Nilsson som skriver det här.

    1. Hej Jan
      Tack för dina vänliga kommentarer! Demokratibegreppet och respekten för våra elever är central och har varit så ända sen jag gick ut högskolan.
      Visst vet jag vilken Jan Nilsson det är och visst gick jag en mycket bra utbildning! Framförallt hade vi otroligt duktiga pedagoger som lärare :)!

  2. Så härligt att läsa och följa er process att bygga och forma er nya klass! Ni kommer att lyckas igen.

    1. Tack för att du forfarande har förtroende för oss. Vi kämpar på och tänker inte ge oss förrän det är bra!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *