Att starta upp med en klass del 2: ”Samtal blir dialog blir lärande”

I mitt förra blogginlägg skrev jag om hur elever behöver öva på samarbete och att detta inte är något vi kan ta för givet att de kan. När jag i somras läste ”Utmanande Dialog – fördjupa dina elevers kunskap och förståelse” av James Nottingham m.fl. blev det tydligt, tydligare än innan, att det samma kan sägas om elevers förmåga till dialog som ett redskap för att lära sig att just lära. De behöver öva på att föra en dialog och öva sig i att få goda tankevanor. James Nottingham beskriver dialogen som att det är samtal och undersökning. Att man i dialogen övar förmågan att formulera frågor och artikulera svar. Parallellt med att vi lade vår plan för hur vi ska arbeta när vi tar emot vår nya klass, fundera jag även på hur jag under år 1 ska arbeta för att utveckla mina elevers lärande genom att använda dialogen som redskap. Jag lade följande plan (som jag också har börjat arbeta efter):

Mål: Att göra eleverna medvetna om sitt lärande. Att ge dem redskap för att genom dialog komma åt sitt tänkande och att få dem medvetna om hur de genom att resonera kan bli bättre på att lära.

Steg 1: Låt eleverna skapa sina egna samtalsregler.

Steg 2: Modellera vid dialoger i klassen. Öva i helklass på tänktid, anknyta till någon annans idé, ställa frågor, återberätta vad någon sagt, återknyt till vad vi kan sedan innan och visa på samband.  Visa också på demokrati och majoritetsbeslut.

Steg 3: Låt eleverna öva samtalsreglerna i sina grupper genom t.ex. problemlösning i grupp, deckargåtor med ledtrådar men även vardagliga saker som t.ex. att planera en rastaktivitet.

Steg 4: Diskutera olika strategier som kan användas i dialoger t.ex. att återknyta till vad vi redan vet, och låt sedan eleverna öva på och försöka använda strategierna vid arbete i sina grupper. Låt dem också studera varandra och försöka se när andra använder strategin.

Steg 5: Modellera åter i klassen, men var noga med att berätta och visa på vilka strategier vi som vuxna använder och uppmärksamma även när eleverna använder samma strategier.

Upprepa sedan steg 2-5 för fler strategier. 

Vid ett lektionspass för ett tag sedan lät så jag mina elever fundera över vad som var viktigt när vi diskuterar i grupp. Hur ville de att det skulle vara? Vad var viktigt för dem utifrån att vi skulle få så bra diskussioner som möjligt, där alla skulle kunna delta och känna sig trygga? Jag använde mig av EPA (ensam, par, alla) och förde upp deras förslag på tavlan. Utifrån dessa förslag skapade vi sedan samtalsregler.

Dessa regler finns nu på varje familjegrupps bord och vi använder dem alltid vid diskussioner och dialoger. Vi utvärderar också dem efter i stort sett varje gång vi använt dem. Jag lade själv till citatet som står längst ner eftersom jag vill att de skulle känna att man kan säga vad som helst. Även en ”mindre bra” idé kan ju föra tänkandet framåt. Tanken är nu att dessa regler ska bli så självklara att vi inte längre behöver dem och att vi ska få ett tryggt klimat att diskutera i.

Begreppet tänktid kräver kanske sin förklaring. Jag har använt det som ett sätt att få mina elever att inte stjäla svar från varandra. Det finns ofta (i alla fall i mina klasser) elever som blir så ivriga att visa att de kan, att de inte väntar på sin tur utan bara kastar ur sig sitt svar innan jag som pedagog hunnit fördela frågan eller kamraterna hunnit svara. Nu har begreppet även fått en vidare betydelse både för mina elever och för mig. Mina elever använder det numer även som vi gör i EPA, alltså att man måste få tid att tänka innan vi börjar arbeta eller diskutera. För mig har det även kommit att betyda att jag som pedagog alltid måste vara medveten om att inte ha för brått. I James Nottinghams bok används begreppet IRE (Initiative – Response – Evaluation) alltså pedagogen frågar, eleven svarar och pedagogen utvärderar svaret. Han visar på forskning där man sett att om vi pedagoger väntar längre innan vi låter eleverna svara och även väntar längre innan vi själva ger respons så når vi bättre resultat. Vi får längre svar, fler svar, fler rätt svar och även fler frågor. Vi pedagoger ställer även fler och mer genomtänkta frågor. Som en parantes kan nämnas att i den undersökning James Nottingham refererade till var genomsnittstiden mellan fråga och svar 0,8 sekunder och rekommendationen var att vi skulle vänta 3 sekunder före och efter.

När nu samtalsreglerna är på plats har vi gått vidare till steg 2 och 3 i min plan. Jag har vid dialoger i helklass varit noga med att följa våra samtalsregler och även att använda mig av olika strategier för att föra dialogen framåt. Jag har också använt mig av några metoder från James Nottinghams bok för att specifikt öva dialog och samtalsreglerna. Det jag började med var deckargåtor. Egentligen ska deckargåtor vara ett antal ledtrådar som ska leda fram till ett (eller fler) svar på en övergripande fråga, t.ex. vad är en ”bra kompis”? Inledningsvis valde jag att göra lite enklare varianter för att komma igång. Jag har dels delat ut ett antal bilder och ett antal ledtrådar, varav vissa har varit irrelevanta. Eleverna har sedan fått tilldelat sig ledtrådarna, någon gång har de inte fått visa ledtrådarna för varandra och någon gång har de fått alla ledtrådar tillsammans. Sedan har de tillsammans med hjälp av ledtrådarna försökt hitta rätt bild. Jag har också använt samma modell i matematiken, men då med ett antal tal på lappar istället för foto. Principen har varit detsamma med ledtrådar, varav vissa har varit irrelevanta. Det hela har gått ganska snabbt och vi har enkelt kunna utvärdera samtalsreglerna efteråt. Det jag sett med mina enkla deckargåtor är att alla blir delaktiga. Eleverna har också haft väldigt roligt och snabbt klarat av att kategorisera ledtrådarna som relevanta/irrelevanta! Min tanke är naturligtvis att succesivt göra svårare gåtor och även knyta dem till fler ämnen.

En annan metod som jag använt är ”En ska bort”. Detta är en lek/metod som säkert många fler än jag använt i sina klassrum. Man sätter upp 3 (eller fler) bilder och klassen ska välja vilken som ska plockas bort. När jag nu använder den lite mer systematiskt, har jag upptäckt att det är en utmärkt metod för att öva flera olika saker. Eleverna lär sig resonera, klassificera och inte minst viktigt använda sitt laterala tänkande. Jag började med bilder, men har nu även använt den i matematiken med tydligt syfte bakom. Jag har sett hur eleverna använder begrepp vi övat och de lyfter fram tidigare kunskap för att motivera varför de vill välja bort t.ex. ett tal. Genom att också föra protokoll över deras motiveringar kan vi efter övningen tillsammans öva på att klassificera, kategorisera och se samband.

Nästa steg blir att börja införa tydliga strategier eller drag man kan ha användning av i en dialog. Min tanke är att detta får ta tid. Både dialogen som sådan men även de metoder jag börjat använda är något jag och eleverna kommer att kunna använda långt framåt. Jag har på den korta tid jag arbetat med att införa dialogen som ett redskap i min undervisning sett att den ger tydliga fördelar och effekter. Den stämmer också väl överens med vad jag tror på och använder i övrigt; samarbete, lärande samtal, lateralt tänkande m.m.  Inte minst i ”En ska bort” blir det laterala tänkandet tydligt och övat, eller som en av mina elever tänkte inför dessa tre tal: 7, 17, 34.

”34 ska bort för det är det enda talet som inte innehåller L om man vänder dem upp och ner!”

Boken ”Utmanande Dialog – fördjupa dina elevers kunskap och förståelse” har redan legat länge på mitt arbetsbord och kommer nog att ligga där länge till – för jag har bara börjat skrapa på ytan av vad den kan åstadkomma.

Att diskutera:

  • Enligt Nottingham är IRE (Initiative – Response – Evaluation) en vanlig form för samtal/interaktion i våra klassrum och responstiden väldigt kort. Hur ser det ut i era klassrum och vilka andra samtal/interaktioner finns där?
  • Finns det andra vägar att systematiskt träna våra elevers tänkande /lärande än dialog?
  • Finns det fler redskap/metoder för att träna dialog?
Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *