Vi har i samband med arbetet om olika årstider tittat på vad djur men framförallt fåglar gör på vintern med fokus på stann- och flyttfåglar. I arbetet har vi integrerat NO, bild och svenska. Här nedan följer text som visar vilka olika områden från läroplanen vi jobbat och jobbar med då arbetet i skrivande stund inte är helt färdigt (och kopplingar till kursplanerna finner du längst ner på sidan).

Enkla faktatexter

Vi har tränat på att skriva faktatexter på olika sätt sedan åk 1. Vi har använt oss av att leta nyckelord i texter och använt tankekarta. När vi arbetat med narrativa texter har vi bl a utgått från 4-fältare och 6-fältare. Jag blev inspirerad att använda 4-fältare även till faktatexter, när jag läste en blogg (Cissis Plugg) om att använda 4-fältare vid arbetet med faktatexter. Jag lånade den mall som använts där, men ändrade den något för att passa in i vårt arbete.

Uppstart

Uppstarten av arbetet presenterades som en ”Grey of the day”-aktivitet. Barnen fick några ledtrådar på fredag morgon, som de skulle klura på under dagen för att dela med sig av, när det var dags för fredagens sista lektion, som är vår GOTD-lektion. Det kom en del olika förslag på ledtrådarna men ungefär halva klassen gissade rätt, att det handlade om fåglar. Vi tittade på en power-point om fåglar, fyllde i en 4-fältare och utifrån den skrev vi en gemensam faktatext.

Vid nästa tillfälle delades barnen in i sina halvklassgrupper. Ena halvan blev tilldelad att arbeta med stannfåglar och andra halvan flyttfåglar. Halvklasserna blev i sin tur delade i tre mindre grupper om fyra barn i varje och blev tilldelade varsin flytt- respektive stannfågel. De fåglar barnen arbetade med var domherre, talgoxe, gråsparv, ladusvala, sädesärla och lövsångare.

Grupperna läste faktatexten gemensamt. Därefter diskuterade de och kommer överens om hur de skulle fylla i sina 4-fältare. Alla barn hade en egen 4-fältare.

4-fältaren innehåller 4 rutor med en rubrik i varje:

• Namn och utseende
• Ungar
• Föda
• Bo

För de barn som arbetade med flyttfåglar blev det lite klurigare när de skulle fylla i bo-rutan.

När 4-fältaren var färdig, delades 4-grupperna in i par för att skriva faktatexter på dator. Barnen fick också instruktionerna att turas om och skriva texten till varannan rubrik, hjälpas åt att läsa och formulera nya meningar från anteckningarna på 4-fältaren. Detta för att ingen skulle sitta sysslolös under arbetets gång, vilket det enligt min erfarenhet kan bli om det är för många barn som ska samsas om en dator. När paren som skrev om samma fågel skrivit färdigt sin text, skulle de läsa  varandras texter och eventuellt komplettera sin egen text om man kom på att man missat något som de andra skrivit om.

Vetenskapliga bilder

Bildarbetet skedde i ett annat klassrum tillsammans med fritidspersonal. De barn som arbetade med flyttfåglar ritade ett landskap på ett stort papper där flyttfåglarna skulle sättas upp. Stannfågelgruppen ritade ett träd på ett stort papper där deras fåglar skulle sättas upp. De instruktioner de fick var att tänka på hur det ser ut i naturen när flyttfåglar flyttar och stannfåglar är kvar i Sverige. Barnen ville gärna rita/måla så det skulle se ”fint” ut och de var lite missnöjda med att det inte skulle vara några gröna löv på träden. De fick i uppgift att undersöka hur det såg ut där ute och när de gjort det blev de mer nöjda med sina bilder.

När fågelbilderna skulle ritas började vi med att titta på Austins fjäril. (Googla ”Austins fjäril” om ni inte sett den. Filmen varar ca 6 min.) Barnen såg filmen i ettan när vi skulle rita fjärilar, men jag kände att det behövdes en repetition av filmen eftersom några barn inte riktigt kom ihåg filmen.

För de barn som hade filmen och fjärilsarbetet lite bättre kvar i minnet, noterade jag när jag tog del av bildarbetet, att de angrep bildarbetet från ett mer vetenskapligt perspektiv direkt. Första bilden blev ingen ”fantasifågel” utan de fångade karaktärsdragen på fågeln och hade tagit till sig den vetenskapliga tekniken när de ritade. För barnen blir det också ett konkret sätt att introduceras i arbetet med respons, och som på så sätt underlättar förståelsen för respons på t ex textarbete vid andra tillfällen. Vi upplevde också att barnen var mottagliga och tyckte om att få respons för att utveckla sina bilder.

Inte riktigt färdiga…

Vi har än så länge lagt ca 5 lektioner på arbetet och bilderna visar hur långt vi kommit. Nu har vi februarilov men efter lovet ska barnen få ta del av allas texter och fågelbilder, som ska sättas ihop till en faktabok om flytt- och stannfåglar. Som dokumentations- och bedömningsuppgift kommer barnen att läsa varandras texter om de andra fåglarna, individuellt välja en fågel, flyttfågel om man jobbat med stannfåglar och tvärtom, fylla i 4-fältare och skriva en faktatext om den fågeln. Texten kommer jag att använda som bedömning av barnens individuella kunskapsutveckling.

Reflektioner om arbetet med 4-fältare och respons utifrån Austins fjäril

Min upplevelse är att 4-fältaren har varit en fungerande stödstruktur för barnen att använda sig av i skapandet av enkla faktatexter. Den har på ett tydligt sätt hjälpt barnen skapa faktatexter med rubrik och underrubrik med tillhörande text i olika stycken. Vissa barn ritade också olika saker i rutorna t ex föda, ägg, bo mm, som de kunde omvandla till ord i faktatexten.

Att diskutera:

1. Vilka stödstrukturer använder ni i arbetet med faktatexter?
2. Hur arbetar ni med vetenskapliga bilder?
3. Hur skapar ni tillfälle för dokumentation och individuella bedömningsuppgifter.

Kopplingar till kursplanerna

NO

Syfte

• Undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll.

Centralt innehåll

• Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.

Kunskapskrav

• I samtal om årstider berättar eleven om förändringar i naturen och ger exempel på livscykler hos några djur och växter.

SVENSKA

Syfte

• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer

Centralt innehåll

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.

Skapande av texter där ord och bild samspelar.

Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.

Kunskapskrav

Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter. Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår. Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap.

BILD

Syfte

Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• kommunicera med bilder för att uttrycka budskap
• undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder

Centralt innehåll

Bildanalys

• Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar.

Kunskapskrav

• Eleven kan framställa några olika typer av informativa bilder med ett enkelt bildspråk