Att skapa goda förutsättningar

I Skolforskningsinstitutets forskningssammanställning, som kom ut i september i år, kan vi läsa vad som främjar studiero i klassrummet. Det står också att ”Resultaten från sammanställningen visar att arbetet med att främja studiero är en komplex uppgift som kräver ett aktivt ledarskap av läraren.  Att skapa studiero i klassrummet är en ständigt pågående process.” 

Så vi ska jobba hårt med att ha tydliga ramar, tydlig struktur och tydliga förväntningar. Vi ska ha en palett av verktyg och arbetssätt för att nå alla elever, vi ska jobba med att skapa ett positivt klassrumsklimat där eleverna är delaktiga, aktiva och engagerade – men något saknas – vad har vi för innehåll ?                                                          På sidan 45-46 kan man också läsa det som rapporten inte tar upp:

de flesta skolövergripande arbetssätten fångas inte  i översiktens underlag”

“det  fokuseras inte heller på ämnesdidaktiska perspektiv som skulle kunna bidra med mer ämnesspecifika arbetssätt.”

“Eftersom forskningsunderlaget för metaöversikten är så starkt dominerat av USA och andra engelsktalande länder är det inte alltid helt enkelt att överföra resultaten till en svensk kontext. Det finns även mycket som lärare gör i den svenska skolan som inte tas upp i översikterna. Det kan till exempel vara så att svenska lärare i hög grad arbetar med relationerna inom gruppen på ett sätt som inte fångas i metaöversikten.

Min erfarenhet är när valet av metod/metoderna och innehållet tillsammans fångar elevernas intresse skapar detta arbetslust och engagemang. Innehållet bearbetas med hjälp av olika metoder där värdegrundsarbetet kan vävas in. Om vi läser en bok / ser en film med temat respekt så för vi med lätthet över diskussionen till vår egen grupp och kan därmed också arbeta med att skapa ett positivt klassrumsklimat. 

Att prata om regler med eleverna är lättare när det finns respekt för varandra och  alla de olika behov som finns i gruppen för att var och en ska lära sig något. Då kommer vi osökt fram till studiero. 

När eleverna ska definiera studiero anser många att det ska vara tyst i klassrummet. När vi sedan diskuterat en stund så breddas bilden vid  genomgång av hur vi jobbar. Ibland arbetar vi en och en helt tyst, ibland diskuterar vi i par eller i en liten grupp, ibland i hela klassen. Ibland jobbar vi i en grupp med att skriva, läsa, dramatisera osv.  Så det man behöver kunna är ju att veta när man ska vara tyst och jobba, tyst för att  lyssna på kamrater eller lärare, delta i diskussionen, vänta på sin tur, ta initiativ och gemensamt ansvar för uppgifter man ska göra tillsammans osv. 

Kunskaper om att kunna urskilja hur man ska förhålla sig till uppgifterna är väldigt viktiga, vi har även tillsammans listat fler framgångsfaktorer som vi tar  upp  på klassråd emellanåt. Vi går även igenom detta på varje utvecklingssamtal där eleverna får gradera på en skala från 1- 5 hur de anser att de klarar av dessa uppgifter.  Om min uppfattning inte stämmer med deras diskuterar vi detta, hur eleven kan utveckla sina förmågor att bidra till studiero. Föräldrarna är också delaktiga och vi kan hjälpas åt att peppa elever som behöver förändra sitt beteende.

Val av metod och innehåll främjar studiero, det bidrar också till att utveckla elevernas kunskaper och förflytta dem till den proximala utvecklingszonen, låt mig ge er ett exempel från vår engelskundervisning.

Vi inledde terminen med att titta på filmen “The boy in the dressDetta är en film som berör teman som vi började arbeta med redan i fyran när vi läste boken “Brorsan är kung”, centrala teman behandlar kön och könsidentitet och att få vara sig själv. Samtidigt handlar det om vänskap, respekt, mod, om normer och bryta mot normerna  i samhället.

Vi såg filmen på engelska med engelsk text så de fick “språkbada”.  Det är en utmaning att förstå allt men eleverna gillade verkligen filmen  och vi pausade ofta och diskuterade på engelska (och svenska) vad som hände. Det fanns hela tiden bilder som hjälpte till med förståelsen, vi hade ju jobbat med ett snarlikt tema så det fanns viss förförståelse och vi kunde göra jämförelser. 

Eleverna fick också läsa det första kapitlet i boken som filmen bygger på, de kunde också lyssna på boken inläst av författaren  David Walliams, känd för den äldre publiken från TV programmet “Little Britain”,  eleverna känner honom som en av domarna i              X-Factor.  Det blev många igenkännande skratt när han i sin cameoroll dök upp  som den galne dramaläraren som hade tvingats vikariera som domare i den viktiga fotbollsfinalen.

Vi  jämförde bok och film och pratade om varför det ofta finns en skillnad dem emellan och drog även paralleller till andra böcker – filmer där de hade erfarenhet av detta.

När vi bearbetade filmens teman använde vi både muntliga och skriftliga metoder. Med hjälp av “Flipgrid” har eleverna fått läsa in delar av kapitlet. Det finns en väldigt bra filmhandledning med frågor man kan inspireras av. Eleverna fick också gestalta de scener de tyckte var speciellt viktiga med en staty/fryst bild där de andra fick försöka identifiera vilken scen det var. Statyn/bilden fick sedan liv och blev  ett rollspel eller ett forumspel när scenen visade att Dennis (huvudrollsinnehavaren) eller någon annan karaktär blev taskigt behandlade. Då blev uppgiften att någon elev  skulle byta ut “Dennis” och visa hur man kan göra om man hamnar i en sådan situation.

Innehållet engagerade verkligen och gav även utrymme  för att belysa språklig uppbyggnad. Vi tittade närmare på verb i texten och gick sedan vidare med att kategorisera dem – regelbundna och oregelbundna. Hela tiden jämförde vi med hur det fungerar på svenska. Jag använde apparna quizlet och wordwall  i arbetet med verben och ordförståelsen för att skapa träningsspel och ta vara på elevernas spellust (#Skinner, betingning). 

Inför våra utvecklingssamtal denna terminen har eleverna bl a fått reflektera över nuvarande engelskkunskaper. I ett tillåtande klassrumsklimat med aktivt ledarskap har de  vågat anta utmaningar, fått tydliga strategier och stöttor samt utvecklat sin mindset och kreativitet när de jobbat med intressant och engagerande innehåll. De flesta eleverna har tagit stora kliv framåt, och många blev förvånade över hur mycket engelska de faktiskt kan nu i jämförelse med förra året. Det är ju lärarlivets absoluta  höjdpunkt att få vara en  del  i  elevernas  utveckling!

Att diskutera:

Hur jobbar du för att främja studiero och skapa goda förutsättningar för lärande?

Hur kommer ni att använda forskningssammanställningen “Att främja studiero” på er skola?

Länkar:

https://www.skolfi.se/wp-content/uploads/2021/09/Fr%C3%A4mja-studiero-i-klassrummet-%E2%80%93-l%C3%A4rares-ledarskap-fulltext.pdf

https://filmiskolan.files.wordpress.com/2015/12/ets5061_boyinthedress_handledning.pdf

Share Button
Om författaren
Förstelärare Naverlönnskolan | AnneChristine.Samuelson@svedala.se

Jag är legitimerad mellanstadielärare och dramapedagog, undervisar detta läsåret i svenska, engelska och drama.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *