Att låta unga leda lärande

Under läsåret har vi genomfört musikalen“13”,  ett skapande skola projekt om tonårslivets berg och dalbana. Elever ur årskurs 6 på Naverlönnskolan i Svedala har under ett halvår repeterat musikalen på elevens val tid. Musikalartisten Rasmus Mononen och koreografen Jonna Tideman har lett det konstnärliga arbetet. Föreställningen visades under mars månad för 16 st mellanstadieklasser i åk 4 och 5 i Svedala. Alla undervisande pedagoger i de besökande klasserna erbjöds ett pedagogiskt inspirationsmaterial vilket kunde användas för att bearbeta föreställningen (se länkar till  tidigare bloggar nedan). Därefter gick arbetet in i nästa fas och det är dit ni nu ska få följa med.

Tolv tjejer och killar ur ensemblen ( i fort sättningen kallade skådespelarna) var modiga nog att anta nästa utmaning – att utveckla  sitt ledarskap genom att gå ut i några av de klasserna som sett föreställningen för att bearbeta/ fortsätta att bearbeta  deras upplevelser och fördjupa musikalens budskap .Vi började med att de fick utvärdera sina egna upplevelser och fundera på vad de ansåg vara det viktigaste budskapet i musikalen samt vilka scener som tog upp detta. Därefter fick de föreslå olika aktiviteter som vi kunde jobba med för att belysa det.

Vi diskuterade vikten av att så många som möjligt i klasserna skulle vara aktiva och få dela med sig av sina tankar i par eller smågrupper. Skådespelarna fick i läxa att iaktta sina egna lärare, hur de bemöter sina klasser och hur de skapar ett aktivt klassrum.

Vi gjorde sedan en tydlig  lektions planering som alla skulle ha som utgångs punkt. Lektionen skulle inledas med att ta upp dilemmat att som 13-åring  ibland vara för stor och ibland för liten, vilket skildras i öppningsscenen. Eftersom vi filmat föreställningen kunde vi visa de scener vi tänkte jobba med för eleverna. Detta friskar även upp minnet hos de elever vi besöker eftersom det gått några veckor sedan de såg musikalen.

Vidare stämmer skådspelarna av vad klasserna vet  om normer och grupptryck för att komma in på nästa  scen där huvudrollsinnehavaren Robyn ställs inför ultimatum att riva den inbjudan hon gett till sin kompis (nörd-Alice) mitt framför ögonen på henne. Det coola gänget som Robyn så gärna vill ska komma på hennes fantastiska 13-årsfest kräver detta- annars kommer de inte och då blir det “ingen fet fest att snacka om”. När eleverna sett den inspelade scenen får de själva prova på att göra den, vilket är tänkt att  leda fram till funderingar på hur Alice skulle kunna göra på något annat sätt. Framför allt är målet vad eleverna själva kan göra om de hamnar i en liknande situation där de blir utsatta för grupptryck och tvingas göra något dumt eller farligt.

Därefter får de se scenen där rykten och skvaller delas på sociala medier av intrigmakerskan Emmy som i förtroende berättar en hemlighet för en “vän” vilket sprids vidare av “vännen” och av Emmy själv.  I värderingsövningen “Stå på linje” får eleverna placera sig vid den siffra, 1-6, som passar till deras ställningstagande: “Är du en som delar innan du tänker eller tänker innan du delar? Eleverna pratar med dem som står på samma siffra eller i närheten om varför de valde just att stå där.

I ett frågeformulär får eleverna fundera kring de olika huvudpersonernas karaktärer och ta ställning till  vem de skulle vilja vara vän med (och varför),  samt om de skulle vilja ändra något i pjäsen  (t .ex slutet). Detta blir sedan utgångspunkten för diskussioner i mindre grupper där de också ventilerar  vad de tyckte om pjäsen och varför. Här får eleverna också ställa frågor till skådespelarna om arbetet med föreställningen och till sist berätta om och hur de jobbat med musikalen innan vårt besök.

Om det finns tid över så sjunger vi någon sång från föreställningen samt låter dem göra en teaterlek.

Vid första tillfället delade de 12 skådespelarna  upp sig mellan tre olika femteklasser. Teknikstrul inledde för ett par av grupperna deras lektion. När detta var övervunnet  kom lugnet och lektionen flöt på. När de sedan delade upp i halvklasser kom nästa utmaning att vissa grupprum var väldigt små att göra övningar i. En del elever var lite reserverade när de skulle dramatisera, men alla grupper hittade lösningar för att få igång bra diskussioner. Vissa grupper blev färdiga före andra men då  gick de igång med teaterövningar.

När vi utvärderade var alla nöjda med sin insats men insåg att man måste vara väldigt tydlig i sina instruktioner för att alla ska förstå vad de ska göra , vilket också leder till att eleverna känner sig trygga med uppgiften och resulatet blir bättre. Dessa klasser hade under några veckor bearbetat föreställningen bl a utifrån filmen”Tusen gånger starkare” med genus och jämställdhet som ledord.

Vid de följande klassbesöken utvecklades skådespelarnas ledarskap i olika takt. Vi hade intressanta diskussioner om vilken skillnad det är på olika grupper – vi utgick ju alla ifrån samma planering men utfallet blev väldigt varierande beroende på årskurs (4 eller 5), hur mycket de tidigare bearbetat musikalen och hur vana och bekväma  eleverna  är att  med att diskutera och dramatisera. Emellanåt  hade vi liknande resonemang som jag har med mina lärarstudenter!! Några av eleverna kom så långt att de gärna skulle få vara mina lärarassistenter i klassrummet eller kanske framtida kollegor.

Att diskutera:

  • Hur jobbar ni för att utveckla eleverna som ledare?

Länkar till tidigare bloggar om skapande skola projektet “13”

Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *