Att inleda ett nytt arbetsområde

När eleverna ska möta ett nytt lärande behöver deras hjärna och/eller hjärta vara påkopplat för att något ska hända. Hur jag inleder ett nytt arbetsområde handlar om att hitta mina elevers on-knappar så att de alla börjar känna att detta är av intresse eller berör dem.  Det är ju nu jag har chansen att få mina elever med mig …. eller inte. Om jag som lärare  ska få arbeta i medvind eller motvind.  I detta inlägg tänkte jag berätta om hur vi inledde vårt sista arbetsområde i våras i kemi som hette” blandningar, lösningar och seperationsmetoder”.

När jag har inlett  ett nytt arbetsområde  i NO har jag tidigare börjat med att gå igenom delar av den pedagogiska planeringen med eleverna som jag gjort. Det har inte varit en  elevaktiv lektion och i ärlighetens namn  endast fångat intresset hos en  bråkdel av eleverna.  På Marbäcksskolan där jag arbetade i våras har vi haft en lång tradition med ett gemensamt tema  för hela skolan varje läsår och då har vi alltid en gemensam invigning för att  fånga allas intresse och för att skapa Vi – känsla.  Denna invigning är mycket uppskattad och alla elevers intresse väcks på ett lustfyllt sätt. Det var samma känsla som detta ger hos eleverna,  som jag vill ha när vi börjar nya arbetsområde och därför har jag försökt att istället inleda med en eller ett par lektioner som väcker elevernas nyfikenhet,  aktiverar deras förförståelse och att ger dem en  inblick  i det som de sedan ska möta.

Det kan vara en gemensam laboration, en artikel, en kortare film eller bilder. Det viktiga är att det anknyter till mycket av det som arbetsområdet kommer att handla om och att det är berör eleverna så att det väcker känslor hos dem i form av lust, glädje och intresse   för att direkt få igång deras lärlust för det nya arbetsområdet.

Sista arbetsområdet i våras var ” lösningar, blandningar  och separationsmetoder” i kemi.  Så här inledde jag det arbetsområdet  och fick alla elever intresserade och nyfikna.

Problem i karamellfabriken:
Eleverna fick ett problem presenterat för sig. Det handlade om en direktör på en karamellfabrik som ville ha hjälp med att separera det som hamnade på fabriksgolvet i en röra vid arbetsdagens slut.

Problemet hämtat från Hans Perssons bok “Försök med kemi”.

 

Eleverna fick diskutera i par och skriva ner förslag i en dokumentationsmall på Classroom över  hur de skulle vilja göra. Innan de började arbeta i par fick de reda på att de efter en liten stunds arbete skulle få ledtrådar i forma av ämnesord och saker jag hade med mig på en vagn.

Ledtrådar i form av ämnesord: magnetiskt, densitet, filtrering, lösning och  avdunstning

Gemensamt diskuterade vi sedan de förslag eleverna hade och vi enades om hur vi ville prova att gå till väga.

Järnfilspånet:  Detta var enklast och alla var överens om att använda en magnet då skulle järnfilspånet följa med.

Sågspånet: Här hade eleverna lite olika förslag.  Häll blandningen  i vatten, då kommer sågspånet att flyta så att vi kan ta upp det med en sked. Vi  kan blåsa försiktigt på sågspånet så det åker för sig själv.

Sanden och karamellsmulorna: Häll sand och karamellsmulor i vatten. Låt det rinna genom ett kaffefilter så stannar sanden och karamellsmulorna kvar. Ingen tänkte på att karamellsmulorna skulle lösa sig i vattnet. 

Tillsammans genomförde vi det vi planerat. När vi kom så lång att vi filtrerade sanden och karamellsmulorna såg de att de sistnämnda löste sig och kom på hur de kunde göra för att få tillbaka dem.

Karamellsmullorna: Låta vattnet avdunsta i ett solig fönster.

Vi hade under det gemensamma experimentet mycket diskussioner kring allt från blandningar, emulsioner, lösningar, densitet, indunstning när man utvinner havssalt mm.
Eleverna fick sedan enskilt dokumentera sina egna förklaringar i mallen på Classroom. Där fick de chans och visa lite mer av sina förkunskaper och jag som lärare får fick reda på dessa.

Lektionen avslutades med att eleverna, som tack för hjälpen fick provsmaka en karamell.

Det blev en mycket elevaktiv lektion och med stort engagemang. Eleverna fick möta många av de moment som de sedan skulle få fördjupa sig i under arbetsområdet. Det gör att när jag sedan presenterade den pedagogiska planering hade jag dem med mig på ett mycket bättre sätt. Även elevdelaktigheten blev  mycket större och det kom förslag från dem om vad de vill lägga fokus på och  genom vilka arbetsformer de skulle vilja visa sina kunskaper.

Jag känner att den efterföljande undervisningen blir mycket mer angelägen efter en bra inledning.

Att diskutera:

  1. Hur kan man göra för att få eleverna intresserade och motiverade inför nya arbetsområde?
  2. Hur kan bra inledningar se ut, som inte bara är lustbetonade utan också  t ex visar förförståelse och ökar elevdelaktigheten?
Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *