Att ha huvudrollen i sitt eget liv

“Vänta! Ska nörden komma på din fest? Bestäm dig nu, du får välja: Vi eller…. det där!”

Robyn, som är ny på skolan, har sedan dag ett kämpat för att ta sig in i gemenskapen i den coola gruppen för att kunna bjuda dem på sin stora 13-årsfest. Hon har lyckats ganska bra men nu blir det tydligt att den första vän hon fick vid flytten inte accepteras av de coola och har nu hamnat i situationen att gänget tvingar Robyn att välja bort nörden, Alice, om hon vill ha några gäster på festen.

Situationen är hämtad från Skapande Skola projektet “13”, musikalen repeteras just nu på Naverlönnskolan i Svedala av elever i åk 6. Se tidigare blogg En musikal om tonårslivets berg och dalbana   Lärarna till de inbjudna klasser i åk 4 och åk 5 som ska komma och se föreställningen erbjuds ett inspirationsmaterial för att bearbeta  föreställningen.  Målsättningen är att musikalen ska inspirera pedagoger och klasser att jobba med värdegrunden och även bidra till ökad måluppfyllelse i t ex  SH, RE, BI och SV genom att jobba  med händelser och frågeställningar ifrån föreställningen som kan kopplas till  det Centrala innehållet och olika kunskapskrav.

Varför har gruppen så stark påverkan på oss?

Grupptryck är ju något som de flesta känner till och varit utsatta för och som man behöver strategier för att lära sig hantera. Sedan miljoner år tillbaka har  människan varit beroende av gruppen. Om man hotas med uteslutning kan en primitiv ångestkänsla utlösas, vi gör saker vi egentligen kanske inte vill eller säger saker vi inte riktigt tycker för att bli accepterade igen. Se the Ash experiment. Gruppen är en del av oss, den är viktig för vår känsla av identitet. Självbilden spelar roll om vi faller för grupptryck eller inte. Människor med en dålig självuppfattning som i högre grad eftersträvar beröm och undviker straff  faller lättare för sociala tryck eftersom att det styrker deras relation till gruppen. Medlemmarna i gruppen är också avgörande, om högstatus och för oss viktiga personer ingår i gruppen påverkar det oss i högre grad. Ju större gruppen är desto större tryck utövar den.

Genom att arbeta med värderingsövningar, dramatisera situationer från pjäsen eller andra autentiska händelser i  form av rollspel och forumspel kan eleverna träna sig att bli medvetna om härskarnas tekniker samt stärka sin identitet och våga stå för vad man tycker och tänker –  den man är!

Repetition av Musikalen 13 på Naverlönnskolan  foto: Elisabet Sandberg SKD

När man likt pjäsens Robyn blir tonåring händer många saker i kroppen som gör att man börjar tänka mer på sin identitet.  Man börjar ifrågasätta sådant som tidigare kändes självklart. Innan har familjen varit viktigast nu spelar vänner och att identifiera sig med dom en större roll. Robyns relation till föräldrarna förändras, i det här fallet extra stort  eftersom föräldrarna också genomgår en skilsmässa. Detta är ju något som många av våra elever kan känna igen sig i och behöva prata om.

Robyns uppbrott från sin gamla miljö och skola gör att hon hamnar i en ny klass och är tvungen att skaffa nya kompisar.  Det blir viktigt vem man själv är i förhållande till andra. Så här beskriver forskaren Viveca Östberg elevers skolsituation” I klassrummet ingår alla elever i en kombination av en arbetsgrupp och kamratgrupp som inte är självvald. Den är bestående över tid och är ett sammanhang i vilket barnen tillbringar mycket tid i en ålder då relationerna till jämnåriga är viktiga. Gruppens existens är inte beroende av attraktion mellan medlemmarna och för vissa barn kommer det formella medlemskapet att vara parat med informellt utanförskap. Det sociala samspel som äger rum inom skolklassen kan därför betraktas som en högst betydelsefull livssituation ur individens synvinkel. Den egna sociala positionen i skolklassen är av betydelse för den psykiska hälsan. ”

Musikalartisten Rasmus Mononen instruerar Filip Olsson och Rebecca Rudnert. Gester och repliker måste sitta och det gäller att våga ta i så att alla hör.
Bild: Mats Amnell SDS

Pjäsens ena outsider Ville är lätt identifierbar via sina kryckor som han behöver pga en muskulär sjukdom. Varför Alice är utstött ur gruppgemenskapen är det inte lika lätt att förstå,  men en bit in i handlingen  anförtror hon Robyn:  -Dom skriver ”Vi hatar dig” på mitt skåp varje morgon. Alltså, jag läser inte det dom läser, jag ser inte på det dom ser på, handlar inte där dom handlar eller tänker som dom tänker…

Viveca Östbergs råd känns igen från men är nog så viktiga för oss pedagoger att ha med sig i vårt dagliga värv.

Exempel på vad skolan kan ge ungdomar för att både lärande och hälsa ska främjas

  • Stöd och uppskattning från lärare.
  • Egen kontroll över skolarbetet, till exempel inflytande över när prov och läxor ska äga rum.
  • Information om vad man förväntas åstadkomma i god tid innan resultat ska redovisas.
  • Tydliga mål för vad som krävs för att få ett visst betyg.
  • Respekt och acceptans från jämnåriga.
  • En skolmiljö som är fri från mobbning.

Att diskutera:

  • Hur jobbar du utifrån det övergripande etiska perspektivet som ska prägla skolans verksamhet för att ge grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden?

Länkar:

Share Button

One thought on “Att ha huvudrollen i sitt eget liv”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *