Att göra en vetenskaplig poster

Laborationsrapporter är för naturvetarklasser välbekant sätt att kommunicera kunskaper och gjorda iakttagelser. Detta har jag tagit upp i tidigare blogginlägg . Att låta elever träna andra sätt att presentera kunskaper är omväxlande och lärorikt. Mina elever har nyligen fått bekanta sig med och göra vetenskaplig poster. Dessa har helt andra formkrav än laborationsrapporter. Eleverna utmanas i att förklara mer eller mindre komplicerade naturvetenskapliga begrepp på ett lättförståeligt sätt, utan att gå över i populärvetenskaplig genre.

Det lilla utrymme en affisch i cirka A3-format erbjuder utmanar verkligen eleven i att begränsa sin textmassa. Rätt mängd information i textavsnitt som ska vara  omgivna av ganska mycket luft – det är en pillig uppgift.  Att reducera texten till 4-7 rader med några 10-tal ord i varje stycke, ja, det är inte något man slänger ihop i en handvändning. Viktig information får inte gå förlorad. Att sovra och lyfta fram det mest väsentliga ur ett material kan vara svårt. Därför låter jag eleverna arbeta i grupp med sin posterproduktion. Att ha någon att diskutera tillsammans med och motivera val med är en bra träning och hjälp.

Förmågan att anpassa presentationen för olika sammanhang och syfte blir en förberedelse för både gymnasiearbetes minimässa och oppositionstillfälle, men även en lämplig förberedelse för vad som krävs inför kommande studiesituationer.

På nätet finns det massor av bra tips på vedertagen praxis för vetenskaplig poster. Postermallar går att ladda ner om man så vill. Power Point är ett bra program om eleverna inte har InDesign att tillgå.

Klassen har utgått från valda webbsidor med råd som är lätta att dra lärdom av. Vi har tillsammans också studerat de årliga Nobelprisplanscherna från Kungliga vetenskapsakademien. Då har vi lagt märke till allt från färgval på bakgrunder till textstorlek på rubriker, textföljd på avsnitt och val av tabeller, diagram, frekvens av ämnesspecifika ord med mera.

Layout har däremot inte varit den allra viktigaste bedömningspunkten vid själva uppgiften, utan hur väl den fördjupade ämneskunskapen kommer till uttryck i en läsvänlig, tydlig och korrekt uttrycksform.

Klassen har vid arbetets början återigen kollat upp mål för kursen naturvetenskaplig specialisering och vi utgick från skrivningarna:

  • …”Att samla in, sovra, strukturera och värdera information samt att dra slutsatser utifrån informationen är centralt för en fördjupad vetenskaplighet.”
  • ”Förmåga att använda kunskaper i naturvetenskap för att kommunicera samt för att granska och använda information.”

Vid posterproduktionen utgick inte eleverna, som brukligt, från sina  egna utförda experiment. Istället valdes något inom det arbetsområde vi nyss tagit upp, nämligen bioinformatik och genetik/genteknik. Vi har bekantat oss med databaser om människans DNA och den genom-forskning som pågår. Inom arbetsområdet bioinformatik fick grupperna välja vad deras poster skulle belysa. Några exempel som valdes:

  • Databaser – arbetsredskap inom forskning
  •  ALS- forskning och genetik
  • Aminosyrasekvenser
  • Genetiken bakom albinism

När grupperna var klara med sina planscher skrevs de ut i A3 eller på skolans affischskrivare. Eleverna gjorde en kort muntlig summering i klassen och följande lektion inleddes med utställning då en mall/checklista för kamratrespons tog vid. Eleverna delgav varandra synpunkter, tankar och tips. Därefter visade jag min gjorda bedömning av deras arbete. Vi konstaterade alla med tillfredställelse att där skiljde det sig inte. Tänket hade gått fram från båda håll.

 

Att diskutera:

  • Hur arbetar du med förmågan att kunna på olika sätt kommunicera naturvetenskaplig kunskap?
  • Hur ofta och på vilket sätt tar våra gymnasieelever del av Skolverkets skrivningar för mål och kriterier?
Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *