Att ge förutsättningar för läslust

Du som har läst mina tidigare inlägg om skönlitteratur vet att jag ofta undervisar i klasser med läsovana elever. Detta har gjort att jag har arbetat mycket med högläsning, lässtrategier, förförståelse och boksamtal när vi läser romaner.  Jag vill att mina elever ska bli bättre läsare och jag vill ge dem möjlighet att känna läslust och numer tror jag att om jag fokuserar på att försöka bädda för läslust så kommer läsförståelse på köpet. Vi tar det i punktform där kanske även det självklara måste nämnas för att jag faktiskt tror att det har betydelse.

  1. Läs en gemensam roman i klassen. Tidigare lät jag ibland elever välja böcker själva och alla läste olika romaner. Problemet med det var att jag inte kunde guida och leda eleverna igenom läsningen och göra dem uppmärksamma på viktiga händelser, formuleringar eller teman. Om alla läser samma roman kan samtalet om det lästa öka både förståelsen och lusten att läsa vidare.
  2. Välj roman med tanke på klassen som ska läsa. Jag försöker alltid hitta något som jag tror kan fånga dem. I årskurs ett läser jag ofta ungdomsromaner med mina gymnasieelever för att sedan gå vidare in på de så kallade klassikerna i kurs två. Romaner som har fungerat bra är till exempel Jessica Schiefauers Pojkarna, och Hundarna kommer, Christoffer Carlssons Oktober är den kallaste månaden, Harper Lees Dödssynden, Hjalmar Söderbergs Doktor Glas och Emile Zolas Thérèse Raquin. Sistnämnda bok kräver mer läsvana elever.
  3. Arbeta med förförståelse. Om romanen utspelar sig i en tid eller miljö som jag tror är okänd för eleverna brukar jag lyfta detta innan vi börjar läsa. Hur såg samhället ut? Vilka normer och värderingar fanns? Hur tror ni det skulle vara att leva i ett sådant samhälle?
  4. Högläsning. Jag högläser alltid det första 10-15 sidorna i en roman. Därefter pratar vi om de eleverna just hört och sen får de läsa vidare enskilt på lektionstid. Detta för att säkerställa att så många som möjligt kommer in i romanen. Även jag som van läsare vet att det ibland går trögt i början av en roman. Hur känns det då för läsovana elever? Jag väljer antal sidor noga och slutar läsa vid en avgörande punkt där eleverna kan känna att de vill veta hur det ska fortsätta. Högläsning fungerar även när vi kommit längre in i romanen kanske som uppstart för ett boksamtal.
  5. Låt eleverna läsa på lektionstid. För många elever är det svårt att avsätta tid för läsning och att hitta den ro som krävs. Sedan jag började avsätta lektionstid till läsning (oftast ett lektionstillfälle i veckan) har eleverna lyckats mycket bättre med sin läsning. I klassrummet får de lugn och ro och jag finns till hands om de vill fråga något vilket ökar chanserna för att läsovana elever ska komma in i romanens handling. Jag sitter alltid med i klassrummet och läser samma bok som eleverna.
  6. Boksamtal. Jag har förmånen att arbeta med ganska små gymnasieklasser. Det är oftast mellan 15-20 elever i grupperna vilket gör att jag på längre lektioner kan dela upp klassen i tre grupper och samtala med varje grupp i ca 30 minuter. Då får alla elever taltid och jag hinner lyssna på alla. Jag vill att alla elever deltar i boksamtalen även om de inte hunnit läsa fram till den sida vi bestämt. De elever som läser lite långsammare eller har svårt med läsförståelsen har uttryckt att boksamtalen hjälper dem komma in mer i romanen och att kompisarnas diskussioner ökar deras eget intresse för romanen i fråga. Boksamtalen kan varieras i det oändliga. Ibland ber jag eleverna välja ut och presentera ett stycke ur romanen som de har fastnat för. Ibland bestämmer jag vad vi ska tala om och andra gånger får eleverna förbereda frågor som gruppen ska diskutera.
  7. Bekräfta att romanläsning kan kännas svårt och jobbigt. Tidigare hojtade jag hurtigt i klassrummet om hur underbart det är att läsa skönlitteratur. Det gör jag inte längre. Jag försöker istället samtala med elever om positiva läsminnen. De flesta har faktiskt sådana t.ex. från när de var små och någon läste för dem eller från bokslukaråldern. Jag tror även att de elever som kämpar med läsningen måste få bekräftelse i att det är jobbigt och svårt att läsa skönlitteratur för det kan det verkligen vara, om man är ovan. Därför berömmer och bekräftar jag mer än jag ifrågasätter varför inte alla sidor blivit lästa. Vi samtalar om det som blivit läst, inte om det som inte blev läst. Allt för att eleverna ska vilja fortsätta läsa.

Att diskutera

  • Att läsa hela romaner tar tid. Vilka fördelar ser du med att läsa hela romaner jämfört med att läsa utdrag eller kortare skönlitterära verk som t.ex. noveller? Finns det nackdelar (förutom tidsåtgång) med att läsa längre verk?
  • På vilka olika vis kan undervisningen planeras för att underlätta för elever med lässvårigheter eller läsovana elever vid romanläsning? Hur gör du?
  • Finns det en litterär kanon på din arbetsplats/i den svenska skolan och i så fall, följer du den eller inte?  Vad är avgörande när du väljer skönlitteratur som som du vill att dina elever ska läsa?
Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *