Att förekomma eleverna redan i planeringen – inkludering

När man pratar om en inkluderande undervisning kan detta med största sannolikhet betyda olika saker för olika lärare. Att arbeta inkluderande kan dessutom ske på så många olika nivåer, vare sig det gäller på individnivå, gruppnivå eller rent organisatoriskt. I början av denna termin skulle en av mina årskurs 8 arbeta ämnesövergripande med hållbar energi i NO och svenska. Eftersom arbetet skulle genomföras i en klass med stora variationer kunskap-, motivation- och betygsmässigt blev det också en möjlighet för mig och min kollega att diskutera hur vi med inkluderande/anpassade insatser skulle – förhoppningsvis – få med alla elever ”på tåget”.

Med utgångspunkt i det centrala innehållet för NO, vilket är att kunna ta ställning och föra en naturvetenskaplig argumentation utifrån ett samhällsvetenskapligt perspektiv, skulle våra elever producera en argumenterande text i svenska. Uppgiften var att ta ställning till ett fiktivt beslut som miljöministern tagit avseende att bygga ut Sveriges energinät med 5 nya vattenkraftverk och argumentera för sin sak med fakta hämtad från olika källor. Ett innehåll som var nytt för eleven skulle resultera i en texttyp som för eleverna också var en nyhet. Hur tänkte vi nu???

I samband med att vi började diskutera uppgiftens upplägg var ett av förslagen att eleverna skulle skriva en debattartikel. Efter att ha ställt oss frågan ”Kommer alla elever att fixa detta?”, insåg vi ganska snart att möjligheten till att skriva andra texttyper med argumenterande inslag måste ges, för att framförallt öka möjligheten för fler elever att klara uppgiften utan att behöva fastna i en formalia för en specifik texttyp, samtidigt som de ska få förståelse för ett nytt innehåll inom naturvetenskapen. Efter att sedan ha ställt oss samma fråga gång på gång efter varje inkluderande/anpassad insats kunde vi märka av hur insatserna till sin form gick från att vara mer generella till mer specifika, alltså från att möta den stora skaran till att bli mer individanpassade. Medan de flesta elever var, exempelvis, i behov av en mall för att kunna strukturera upp sin text, fick några fåtal elever istället fysiskt klippa ut pappersremsor där varje remsa representerade ett stycke i texten de ämnade skriva. På remsorna skrev de sedan stödord för vad stycket skulle innehålla innan de började skriva sin text på dator. Genom att dela upp arbetet i etapper, istället för att se uppgiften i sin helhet, gjorde det helt plötsligt möjligt och nåbart. Syftet med anpassningarna var också att allt fler elever i klassen skulle kunna tillägna sig uppgiften på egen hand och sålunda bli en ”passagerare på tåget”, vilket i sin tur gör att vi som pedagoger har möjlighet att stötta upp fler elever under lektionstid, och nödvändigtvis inte behöva sitta med endast de elever som kämpar allra mest.

Till skillnad från tidigare då inkluderande insatser från min sida har fokuserats på den enskilda individen, blev utgångspunkten för insatserna i detta fall istället med gruppen i fokus. Hur många elever kan vi med en specifik insats inkludera i en uppgift? Hur kan vi sedan med ytterligare en insats få med ett antal elever till?

Precis som Suzanne Hall skriver i sitt inlägg ”Planera för svårigheter – så får du fler att lyckas” är det ofta man som lärare vet resultatet av en uppgift redan i planeringsstadiet. Om målet med en uppgift handlar om att tillföra ny kunskap/nya förmågor behöver vi som pedagoger också fundera på hur vi rent metodiskt skapar möjligheter för detta. I Suzanne Halls fall blev en strukturellt upplägg genom Google formulär, samt en målgrupp utanför skolans väggar ett sätt att nå elever som saknade motivation, medan det i vårt fall snarare handlade om att möta eleverna både innehållsmässigt och i sin skrivprocess med olika typer av anpassningar med gruppen i fokus.

Att diskutera:

  1. Vad innebär inkludering för dig?
  2. Hur gör du för att få fler elever att lyckas med sina uppgifter i skolan?
  3. Finns det någon gräns för hur många anpassningar som ska göras för eleven respektive läraren? Var går den i så fall?
Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *