Att bygga litterära föreställningsvärldar

Jag läser för att lära och koppla av och jag försöker vara en god läsande förebild på olika sätt, för att stimulera läsintresset hos de runt omkring mig. Men det är så svårt att konkurrera med dator, iPad och telefon hos unga idag. I klassrummet och av vårdnadshavarna ser och hör jag samma sak.

Vi behöver läsa mer tillsammans med eleverna i skolan. I mötet med texten bygger vi medvetet eller omedvetet föreställningsvärldar föra att skapa mening. Världarna förändras under läsandets gång.  I min blogg får ni följa med in i byggandet av litterära föreställningsvärldar och en vilja att hjälpa eleverna till djupare förståelse. Ett möte mellan elevens värld och textens.

Jag har alltid jobbat med textsamtal/dialogisk läsning, men på olika sätt genom åren. När jag började för många år sedan var det efter att ha läst Litteraturläsning som lek och allvar (L-G Malmgren/J. Nilsson 1993) och Tematisk undervisning (J. Nilsson 1997) på lärarhögskolan. Jag kommer ihåg hur min första klass, en åk 6, fängslades av det gemensamma arbetet, av att de själva fick vara medskapande, fylla tomrum och svepas med i historien. Vi läste då bla ”Veronica en sjörövarroman”. Undervisningen utgick från elevernas föreställningar och erfarenheter och vi vävde samman olika ämnen till en helhet.  När Aidan Chambers bok Böcker inom oss (1998) kom ut, så läste jag en mängd barn- och ungdomsböcker och gjorde bokfrågor på, mellan och bortom raden till böckerna. Därefter hade vi boksamtal i grupper utifrån Chambers frågor. Några år senare vändes mitt fokus mot reciprok undervisning; modellera, tänka högt och textsamtal kring läsförståelsestrategier, frågenivåer, textkopplingar mm.

I somras läste jag Judith Langers bok Litterära föreställningsvärldar. Litteraturundervisning och litterär förståelse efter tips från en kollega. Det var ett mycket bra tips! Boken väckte många tankar om hur vi kan göra litteraturläsandet mer engagerande och betydelsefullt för eleverna. Hur vi kan utforska texten utifrån de och där vi är just nu och tillsammans skapa nya världar. En måste välja texter med omsorg. Det gör vi nog oftast, men syftet här är inte en skön stund med en högläsningsbok. Det kan vara olika typer av texter; korta som långa och tid behövs.

Vad är då en litterär föreställningsvärld? Langer menar att det är den värld vi just nu skapar i vår tanke kring det vi läser och att den är föränderlig i den stund vi läser vidare. Det är den förståelse vi besitter vid en given tidpunkt.

Langer presenterar fem faser i vilka vi rör oss in och ut när vi läser och bygger föreställningsvärldar. De är inte linjära, utan återkommer och växlar under läsningen.  En del av faserna stämmer överens med RUs läsförståelsestrategier och jag tycker därför de kompletterar varandra.

I orienteringsfasen är vi först utanför föreställningsvärlden och kliver in. Vi förutspår vad texten kan komma att handla om och skapar förförståelse.

I förståelsefasen är vi i och rör oss genom föreställningsvärlden. Vad säger texten oss?

I återkopplingsfasen stiger vi ur föreställningsvärlden och tänker över vad vi vet. Vad vet jag och vad tänker jag om det nu?

I översiktsfasen betraktar vi texten mer objektivt. Vi är kritiska. Vad vill författaren säga oss? Vi jämför texten med andra texter. Samtalet berikar min föreställningsvärld och förändrar den.

I kreativitetsfasen rör vi oss bortom texten. Vi tar med kunskaper från tidigare föreställningsvärldar och skapar nya bortom dessa. Kanske en teater eller en egen text.

I min tvåa läser vi ”Monstret i natten” av Mats Strandberg och bygger tillsammans litterära föreställningsvärldar. Jag har valt den för den har många bottnar att utforska. På ytan en bok om en kille som blir ett monster på sin nionde födelsedag. Under ytan en bok om ett samhälle som förändras, familj, vänskap över gränser, ensamhet, lika värde, rädslor, kamp och mycket mer. Det är under läsandets gång som frågor ställs och uppstår. Diskussioner tar fart. Kapitlen avslutas ofta med att spänningen eller frågorna hopar sig. På så sätt är den tacksam att spinna vidare på i samtal, bild och tanke.

Till textarbetet har jag introducerat läsloggen. I den reflekterar eleverna och bygger aktuella föreställningsvärldar, samt förändrar efter samtal och frågor.

Till hjälp har vi även handledningen från Rabén och Sjögren. På nätet finns lärarhandledningar till en mängd olika böcker. Här fokuseras på läsförståelsestrategierna och kompletterar byggandet.

Än så länge provar jag mig fram. Att ställa rätt frågor, öppna upp för olika tankar och inte vilja ha ett förutbestämt svar är svårt för både mig och eleverna. Det viktiga är samtalet om texten –  innehållet, vad texten vill säga oss, vad vi tänker just nu om det lästa och vad vi tänker efter att vi diskuterat det med varandra. Det som alltid varit en röd tråd i min undervisning är vikten av att läsa tillsammans och diskutera litteratur, även om det genom åren skiftat fokus och form.

 

Att diskutera

  1. Hur utmanar du dig själv i din undervisning? Vad driver dig framåt?
  2. Hur ser du på läsande och dialogiska textsamtal?
  3. Vad krävs för att göra eleverna nyfikna på litteratur?

 

Share Button
Om författaren
Förstelärare Klågerupskolan | hanna.fredahlander@skola.svedala.se

Legitimerad lärare 1-7 i svenska, SO och bild, med behörighet i matematik och NO i åk 1-3.

En reaktion på ”Att bygga litterära föreställningsvärldar”

  1. Hej Hanna
    Läste din blogg om hur du inspirerats av Langer. Intressant. Jag handledde för ung ett år sedan ett intressant examensarbete. Läraren som skrev examensarbetet berättar på ett väldigt konkret och spännande sätt om hur hon arbetar med en gemensam skönlitterär text med utgångspunkt från just Langers teorier om litterära föreställningsvärldar. Om du mailar mig ska jag skicka det arbetet till dig.
    Jan

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *