Att börja med likhetstecknet

Att likhetstecknet och dess egentliga innebörd kan ställa till problem för våra elever är inget nytt. I nationella prov i år 3 har man ofta uppgifter med öppna utsagor typ;  7+____=9. Detta är svårt för många elever och jag har diskuterat och funderat över detta både själv och med mina kollegor. För några år sedan började jag fundera på om man inte skulle börja undervisningen i aritmetik med att arbeta med just likhetstecknet. Jag tänkte att om man kunde starta med likhetstecknet före man introducerar additions- ochDSC_0487 subtraktionstecknen skulle detta underlätta för eleverna. De skulle få det rätt från början. Jag tillverkade ett antal likhetstecken i trä tillsammans med mina elever och så satte vi igång.

Detta är nu ett par år sedan och tecknen i trä är ersatta av laminerade tecken och jag har hunnit prova en hel del.  Det jag gjorde i förra vändan och gör nu igen är att börja med en hink full av skrot. Denna hink har jag samlat på mig under årens lopp och använder till sorteringsövningar och liknande. Den är fylld med allt från bult och mutter till ordlappar och legobitar. Första gången eleverna får stifta bekantskap med likhetstecknet är det just tillsammans med skrothinken. Vi pratar om vad likhetstecknet betyder och sedan får de med hjälp av skrotet i par, två och två, skapa likheter. Detta öppnar upp för diskussioner om vad som egentligen menas med lika med. Spelar material, färg, form osv någon roll? Denna diskussion och laboration följs sedan av några liknande laborationer varje termin. Vi återvänder alltså ganska många gånger till detta, men utökar talområdet och räknasätten. Vi går också över till att använda spelkort och sifferlappar istället för skrot. Det jag tidigt upptäckte som en fördel med dessa labbar var att eleverna till stor del självmant arbetade på gränsen av sin förmåga och jag fick också ganska bra inblick i vad de kunde. När min förra klass skrev Nationella prov i år 3 var de betydligt säkrare på öppna utsagor än vad mina tidigare klasser varit.

En annan sak jag upptäckt är att dessa pass är utmärkta för att kartlägga mina elevers kunskaper och förmågor i matematik. Passen är i stort sett självgående och ger mig bra möjlighet att gå runt och diskutera med och utmana mina elever. Jag får syn på vad de kan, men ser även missuppfattningar och svaga strategier. Varje pass avslutas med att varje par tar med en eller två av sina, som de tycker, bästa lösningar och visar gruppen. Jag brukar tipsa om vad de ska visa och väljer sedan ordningen i redovisningarna utifrån vad jag vill att gruppen ska fokusera på.  Jag undviker att rätta alltför mycket under arbetet, utan detta gör vi tillsammans sen under sammanfattningen. På så sätt kan alla ta del av missuppfattningar och svaga strategier och vi kan bygga på känslan av det är okej att inte alltid ha rätt och vi alla kan lära av våra och andras misstag. Dessa pass handlar till stor del om just likhetstecknet, men mycket annat kan vävas in. Strategier, kopplingen mellan räknesätten, subitizing, räknelagar, talrad osv är saker som om man tänker till kan vävas in, diskuteras och även kartläggas.

Denna termin har jag en stor klass och tog därför en idé från musikundervisningen för att lättare kunna kartlägga gruppen. För några år sedan fick jag ett tips från en av musiklärarna i kommunen om att just kartlägga när man har stora grupper eller många elever. Hon gjorde tabeller över kvaliteter hon ville kartlägga eller bedöma och satte bara kryss när hon fick syn på det hon sökte. Hon kunde då rikta in sig på några elever i stöten och succesivt kartlägga hela gruppen. I musik har jag använt dessa ett tag och nu provar jag även i matematik. Där det i musik kan handla om förmågan att spela en rytm eller följa en melodi, handlar det i matematiken om stabil räkneramsa, kopplingen mellan addition och subtraktion eller likhetstecknets betydelse. Jag har upptäckt att under just dessa pass med likhetstecknet får jag mycket information om var just de enskilda eleverna befinner sig i sin utveckling och med tabellerna kan jag snabbt och enkelt kartlägga. En sak som jag får på köpet med tabellerna är att jag lättare ser mönster som gäller gruppen och då också lättare kan planera min undervisning till att handla om ”rätt” saker, både individuellt och i grupp.

Share Button
Om författaren

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *