I mitt förra blogginlägg beskrev jag hur jag skapade ett digitalt prov i fysik för årskurs 6, med utgångspunkten från att kunna bedöma vad eleven vet, kan eller förstår kring olika fysikaliska begrepp. Jag gav exempel på frågor där man kunde bedöma detta och hänvisade till kunskapskraven på E, C och A nivå. Eftersom jag då lovade skriva en uppföljning av resultatet och bedömningsexempel, så gör jag det nu. Men såhär i efterhand hade det varit mer intressant att skriva om den nya läroplanen, så därför smyger jag in lite av det också.
Huvudsyftet med texten är att jag ska visa och diskutera elevexempel som jag bedömt och på vilka kunskapsnivåer de hamnar utifrån lgr 11. Men jag ställer även frågan “Vad händer vid införandet av lgr 22 ?”
Kategorier
Provfrågorna är indelade i tre kategorier: del 1 veta, del 2 kunna och del 3 förstå. Jag kommer redovisa fyra elevers svar/resultat på respektive del och sedan koppla detta till bedömningen från ett av kunskapskraven i slutet av årskurs 6.
Del 1 Veta
På denna delen får eleverna möjlighet att visa att de vet vad begreppen betyder. Det består av frågor där de ska para ihop ett begrepp med en förklaring och flervalsfrågor.
Denna delen bedöms summativt eftersom det bara finns rätt och fel. Totalt kan man få 13 poäng. Elev 2 har cirka 50 % rätt vilket jag bedömer är inom ramen för godkänt på denna delen. Elev 4 har alla rätt. Även om detta inte är tillräckligt med underlag för att bedöma kunskapskraven för fysikens begrepp så är det ändå en liten fingervisning var eleverna befinner sig och en del i den totala bedömningen.
Del 2 kunna
På den andra delen får eleverna möjlighet att visa att de kan begrepp. De ska beskriva begrepp eller använda rätt begrepp i svaret på en fråga.
Vilka krafter illustreras av de olika pilarna?
Elev 1 har använt rätt begrepp men till fel pilar. Därför är svaret från elev 2 bättre, även om denna elev bara använt ett begrepp, det är rätt och till rätt pil. Det är tydligt att elev 1 vet att dessa begrepp finns men kan inte använda dem i ett sammanhang. Både elev 3 och elev 4 har svarat helt rätt på frågan. Elev 3 har dessutom visat god förståelse för begreppen genom att förklara varför muggen står stilla.
Del 3 Förstå
I den tredje delen är frågorna formulerade så att eleverna ges möjlighet att visa att de förstår begreppen genom att beskriva fysikaliska fenomen med användning av fysiken begrepp.
Fråga: Beskriv en händelse där en likformig rörelse uppkommer. Vad/när händer det och vilka villkor gäller? Utveckla ditt svar och använd lämpliga begrepp.
Alla fyra har beskrivit vad som gäller för att det ska vara en likformig rörelse. Elev 2 beskriver ingen händelse, vilket var en del av frågan. Elev 1 beskriver en händelse men den är inte tillräckligt tydlig. Elev 3 har en tydlig beskrivning och en väl beskriven händelse. Elev 4 har både en beskrivning och en händelse, men använder tempo istället för hastighet i beskrivningen.
Bedömning
Elev 1 motsvarar kunskapskraven på E nivå och på väg mot C nivå. Denna eleven har visat att den vet mycket men kan bara till viss del använda begreppen i olika sammanhang. Eleven lyckades bra på del 1 med att para ihop begrepp. Eleven använder rätt begrepp på uppgift 2 men på fel ställen rakt igenom. På uppgift 3 visar eleven att den kan vad likformig rörelse är men visar inte prov på förståelse för fenomenet.
Elev 2 motsvarar kunskapskraven på E nivå. Även denna eleven har visat att den känner till en del begrepp och till viss del kan använda dem. Eleven hade 50 % rätt på första delen och använde till viss del rätt begrepp i rätt sammanhang både på del 2 och del 3.
Elev 3 motsvarar kunskapskraven på A nivå. Denna eleven har visat prov på mycket goda kunskaper om fysikaliska fenomen. Eleven utvecklade och förtydligade sitt svar på del 2 genom att beskriva vad och varför muggen står still och beskrivningen av likformig rörelse på del 3 uppfyller också kraven för nivå A.
Elev 4 motsvarar kunskapskraven på C nivå och på väg mot A nivå. Eleven hade “full pott” på del 1 och använde alla begrepp rätt på del 2. Beskrivningen och exemplet på del 3 når inte riktigt upp till A nivå.
Vad säger lgr11 OCH lgr22?
| lgr11 E | lgr22 E | lgr11 C | lgr22 C | lgr11 A | lgr22 A |
| Eleven har grundläggande kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp. | Eleven visar grundläggande kunskaper om fysikens begrepp och förklaringsmodeller. Med viss användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver eleven enkla fysikaliska fenomen i naturen och samhället. | Eleven har goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp. | Eleven visar goda kunskaper om fysikens begrepp och förklaringsmodeller. Med relativt god användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver eleven enkla fysikaliska fenomen i naturen och samhället. | Eleven har mycket goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av fysikens begrepp. | Eleven visar mycket goda kunskaper om fysikens begrepp och förklaringsmodeller. Med god användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver eleven enkla fysikaliska fenomen i naturen och samhället. |
När man jämför just detta kunskapskrav i lgr 11 med lgr 22 finns det egentligen ingen skillnad på E nivån. I båda fallen ska man ha grundläggande kunskaper om fysikaliska fenomen, använda begreppen i viss utsträckning och beskriva enkla fysikaliska begrepp. På C nivå ska du både enligt lgr 11 och lgr 22 ha goda kunskaper om fysikaliska fenomen och kunna förklara/beskriva dessa relativt väl. Det som skiljer på C nivå är att du i lgr 22 inte behöver visa på enkla samband mellan fysikaliska fenomen. På A nivå behöver du i lgr 22 inte hitta något gemensamt drag mellan fysikaliska fenomen. Är det så att eleverna inte behöver visa att de ser samband och/eller gemensamma drag, mellan olika fysikaliska fenomen, för att nå högre nivåer? Eller har det blivit så när man komprimerat texten i kunskapskraven? I detta fallet ser det visserligen inte komprimerat ut! Men om man jämför den totala textmängden i kunskapskraven i fysik för årskurs 6 i lgr 11 med lgr 22 så har den minskat med över 60 procent. Vad medför det? Blir det svårare för oss att bedöma vilken nivå eleverna ligger på?
Detta är viktiga frågeställningar för oss som undervisar i fysik och något som vi behöver prata om för att kunna göra likvärdiga bedömningar oavsett skola.
Att diskutera
- Är formuleringarna i lgr 22 så pass komprimerade att det gör det svårare för oss lärare?
- Hur gör vi för att ställa om vårt sätt att bedöma från lgr11 till lgr22?
