Äter de med tänderna?

Om ni läst mina tidigare blogginlägg har ni nog inte missat hur vi jobbar när vi planerar upp och genomför våra teman. Vi samlar alltid in barnens funderingar, frågor och intressen för att sedan basera undervisningen på dessa och hitta kopplingar till läroplanen. Syftet med detta är att vi vill göra undervisningen meningsfull för våra elever. Arbetet jag kommer att berätta om i denna blogg är inget undantag från regeln. Just nu arbetar vi med tema våren. I uppstarten av temat har vi undersökt vad våra elever är intresserade och nyfikna på. En sak som tydligt framkom var att de var nyfikna på olika djur och insekter.

När vi fått veta att eleverna var nyfikna på att lära sig mer om djur och insekter behövde vi ta reda på vad de redan vet och vad de är intresserade att lära sig. Vi frågade eleverna om en insekt är ett djur? De fick sitta i mindre grupper och prata om detta en stund. Alla var överens om att insekter är djur men att de är av en speciell sort, en grupp. Tillsammans sökte vi på nätet för att lära oss mer om detta. Till slut kom vi fram till att insekter är den största djurgruppen som finns på jorden och att man lättast känner igen en insekt för att de ha sex ben. Vi bad eleverna att i mindre grupper skriva ner vad de undrade om insekter och djur. Vi ville också veta om det var någon specifik art de var extra nyfikna på. Många funderingar och förslag skrevs ner i grupperna. Vi kunde utläsa från barnens funderingar att grodor och fjärilar var det vi skulle fördjupa oss inom.

Vi bestämde oss för att beställa fjärilslarver från Hands on science för att undersöka fjärilar närmare. Burken med larver skapade väldig nyfikenhet och eleverna ville titta på larverna på nära håll, väldigt nära håll! Vi fick stanna upp och prata om att vi behöver vara rädd om våra larver och låta dem i lugn och ro få bo i sin burk. I sitt undersökande om larverna kom barnens frågor och funderingar spontant. Varför har de taggar? Vad är det för trådar i burken? Vad äter de? Hur ska de få plats när de växer och blir stora? Nä, de kommer snart bli puppor sa någon annan. Alla barnens frågor skrev vi upp på tavlan och fick söka svar på. Eleverna dokumenterade samtidigt i vår loggbok om vad som hänt idag och vad de upptäckt. Alla skriver utifrån sina egna tankar och sin egen nivå. När vi sökte svar kring våra larver upptäckte vi att de varit ägg innan och vi kunde nu börjar prata om livscykler. Eftersom vi tidigare hade lärt oss om grodan kunde vi också jämför de olika livscyklerna med varandra.

Efter ungefär en veckas noga studerande och tålmodigt väntade klättrade våra larver upp i taket på burken och spann sig själv till puppor. Vi fortsatte att dokumentera, ställa och besvara frågor tillsammans. Från några av pupporna rann det en röd vätska som såg ut som blod. Som tur var hade vi redan läst att den vätskan inte var blod utan en vätska som produceras inuti puppan för att ge färg åt fjärilens vingar.  En morgon när vi kom till klassrummet upptäckte vi att några elever hade tagit sig in där och skakat vår burk med puppor så att tre puppor hade tappat sitt grepp och fallit ner. Kring detta blev det en väldig dramatik. Först ville alla veta den skyldige var men när vi började prata om att alla puppor ute i naturen heller inte klarar sig ändrades fokus till att både ägg, larver, puppor och fjärilar har väldigt många fiender. Vilka kan de vara? Vi bestämde oss för att vi var glada för att vi i alla fall hade två puppor kvar.

Vi flyttade över pupporna till nätburen och så en dag kröp våra fjärilar ut. Det var viktigt att de fick namn tyckte eleverna och genom röstning kom vi fram till Vilma och Musse. När de var larver hade det funnits mat i burken i form av mosade nässelblad, som puppor åt de  ingenting men vad åt de nu som fjärilar? Eleverna ville dekorera buren och ta reda på vad fjärilar äter. Vi lärde oss att de suger ut fruktsaft och nektar med sin sugsnabel. Vi lärde oss också att göra eget sockervatten som vi matade fjärilarna med. Alla hjälpte till. Elevernas frågor drev arbetet framåt. Vilken sorts fjäril är det? Vad finns det fler för olika sorters fjärilar? Kan man se skillnad på honor och hanar? Kan de bli kära? Äter de med tänderna? Varför har de olika färger på sina vingar? Frågorna tog aldrig slut och vi lärde oss massor samtidigt som eleverna dokumenterade sina upptäckter med text och bild.

Så kom dagen då vi tillsammans bestämde att vi behöver släppa ut Vilma och Musse där de behövs mest och trivs bäst, i naturen. Så en eftermiddag tog vi ut dem och öppnade nätburen. Efter mycket peppade och hejarop från barnen så flög de iväg. Vilma blev jagad av en fågel men såg ut att klara sig undan. Då fick vi med egna ögon se det vi tidigare läst, att fåglar är en av fjärilarnas största fiender.

 Vi upplever att eleverna varit mycket engagerade i vårt arbete med fjärilar. De har själva drivit sitt lärande framåt och jag och mina kollegor har funnits där för att hjälpa och

stötta dem. Samtidigt har vi också läst, skrivit, lärt oss att dokumentera och arbetat med svåra ord och begrepp. Alla oavsett var de befinner sig i sin läs och skrivutveckling har kunnat vara engagerade och delaktiga utifrån sin egen nivå.

Att diskutera:

  • På vilket sätt driver era elever sitt eget lärande?
  • Hur planerar ni er undervisning så att alla elever kan vara delaktiga utifrån sin nivå?
Share Button
Om författaren

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *