Arbete med källkritik i årskurs 3

Varje dag lämnar eleverna in sina telefoner i vårt lilla mobilhotell. Från början innehöll det endast några enstaka telefoner men efter årsskiftet var det fullbelagt. Innan skolan började stod eleverna i grupper utanför klassrummet och mobilerna var i fokus. En ökad tillgång till nätet och sociala medier är något tioåringar behöver hjälp att hantera. Vi märkte att det hände saker i deras relationer, på fritiden och under kvällar och helger. Det förekom missuppfattningar mellan eleverna i sociala medier som sedan skapade rykten. 

I undervisningen märkte jag också att några elever inte formulerat alla delar i sina faktatexter på egen hand. De hade också börjat klistra in bilder i sina texter utan att reflektera över vem som ägde dem. Vi hade inte tidigare samtalat om upphovsrätt, men nu fanns det ett behov. Läsårets sista arbetsområde handlade om källkritik och jag ska berätta om några inslag i arbetet. 

Högläsning och textsamtal

Vi startade med att jag högläste en bilderbok som heter Hugo – elak, blodtörstig och jättefarlig som är skriven och illustrerad av Mia Nilsson. Boken handlar om en krokodil som oväntat hamnar ensam i en skog. Djuren där har aldrig sett en krokodil förut och rykten om hans enorma storlek och aptit sprider sig tills alla djuren i skogen är rädda för honom, till och med vargen som annars är ganska tuff. Hugo som är omedveten om sitt rykte försöker på olika sätt skaffa vänner i skogen. Vi diskuterade textens budskap och funderade på vad vi kan lära oss av boken om Hugo. 

Man ska inte sprida rykten.

Man ska inte tro på allt man hör.

När man träffar någon man inte känner kan man ställa frågor och lära känna personen istället.  

Det är insidan som är viktigast, inte hur man ser ut utanpå. 

UR:s program Hur vet du det? och Är det sant? blev ytterligare diskussionsunderlag om sanningar, rykten och vandringssägner. 

Söka fakta

Hur gör du när du söker? Vad är en sökmotor? Hur väljer du vilken sida du ska gå in på? Eleverna svarade spontant: “Den översta!” Vi pratade om olika sökmotorer och skillnaden mellan dem. Vi pratade om vilka sidor som hamnar överst och hur det kommer sig.  Vi testade att söka på olika sätt och jämförde antalet träffar. Vi tränade på att bildsöka och hitta vilka bilder man får använda. Dessa praktiska övningar genomfördes både tillsammans i klassen och parvis. Vi lärde oss också de fem superfrågorna som ett verktyg för att värdera fakta och ta reda på om något är sant.

I Källkritik i undervisningen av Maria Heimer finns mängder av bra lektionsförslag för att söka information.

Värdera källor, upphovsrätt och källhänvisning

Eleverna ville gärna skriva faktatexter om olika länder. Idén hade de själva kläckt under vårterminen eftersom många elever på olika sätt har anknytningar till länder i världen. Det var dags att testa kunskaperna om källkritik.

Vi hjälptes åt att ta fram en planeringsmall för vad som kunde vara intressant att ta reda på om ett land. Vilka sidor passar bra att använda? Förslag kom på ne.se och wikipedia. Det var en bra start. En del fakta var svårare att hitta på dessa sidor och sökningarna behövde utvidgas. Hur vet vi att sidan är trovärdig? Kan vi hitta samma information i andra källor? Vem ligger bakom sidan? Finns det böcker i biblioteket om mitt land? 

Vi hade pratat om upphovsrätt när vi arbetade med bilder men upphovsrätt gäller som bekant även text. För att undvika att knycka någon annans text blev vikten av att använda nyckelord tydlig. Barnen fick även träna på att hänvisa till en källa. Vilka källor har ni använt och vilken fakta har ni hittat där? Var det en bok eller en sida på nätet. Hur kan vi berätta vilka källor vi använt? 

Några elever hade hittat olika fakta om befolkningsmängden i USA. Två elever visade sig ha hämtat sina uppgifter från en bok från 1999 och de andra hade hittat uppgifterna om folkmängd på wikipedia. Vi kom snabbt fram till att wikipedia var bättre uppdaterad och att superfrågan När? hjälpt oss.  

Elevernas fakta och bilder samlade de i en kort presentation. Vårterminen avslutades således genom att vi tillsammans med hjälp av Google Earth och elevernas presentationer reste runt i världen för att virtuellt besöka de olika länderna. 

Avslutande ord

Vad hade eleverna då lärt sig om källkritik och informationssökning? Med tomma tankekartor fick de börja att tänka efter på egen hand. Efter en kort stund fick de prata parvis och med hjälp av kamraten fylla på sina tankekartor. Slutligen fick alla paren berätta i klassen vad de pratat om och skrivit upp. Tankekartan blev en planering till en text om källkritik.

Elevernas texter ger mig en god bild av om min undervisning lyckats och ligger till grund för min utvärdering av arbetsområdet, elevernas kunskaper och min fortsatta utveckling och förbättring av min undervisning i svenska. 

Att diskutera:

Hur arbetar du med källkritik i de yngre skolåren?

Vilken litteratur använder du när du arbetar med källkritik?

Share Button
Om författaren
Förstelärare Marbäcksskolan | frida.celander@skola.svedala.se

Legitimerad lärare i svenska, matematik, NO och SO för förskoleklass och grundskolans tidiga år. En del av min tjänst är jag arbetslagsledare.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *