Är samarbete samma arbete?

Vygotskij lanserade idén om att mänsklig utveckling sker i samspel med individens omgivning i högre grad än att det är en oberoende individuell process. När jag betraktar samspelet i en av mina klasser måste jag erkänna att jag ibland blir rädd för den mänskliga utvecklingen. I den bästa av världar kan samarbete utveckla både sociala förmågor och bredda kunskapsområden hos varje individ i en grupp. I den sämsta av världar blir det slagsmål. 

Vad är egentligen syftet med att genomföra grupparbete i skolan? Alla är väl barn i början men om vi vill genomföra ett arbete där vi gör våra ungdomar beroende av varandra måste vi då inte träna dem i hur man går tillväga? Ibland funderar jag över hur ofta vi lärare (inklusive mig själv) gör antaganden om att våra elever besitter förmågor inom områden  som de ännu inte behärskar. Grupparbete är ett sådant område. 

Naturligtvis finns det ett innehåll som gruppen ska lära sig. Jag lämnar detta område öppet och fokuserar på grupparbetet som ett fenomen. Jag lägger ej heller fokus här på annan typ av samarbete då det självklart finns en uppsjö av goda exempel på hur bra samarbete kan se ut.

Efter att ha läst Karin Forslund Frykedals avhandling Elevers tillvägagångssätt vid grupparbete, inför denna blogg, kan jag konstaera att jag fått betydligt mer att fundera över kring mitt eget förhållningssätt till grupparbete. Vad är egentligen syftet med att låta elever arbeta som grupp, vad är målet för gruppen och vad är slutmålet för varje enskild elev? Vilka erfarenheter vill jag att den enskilda eleven bär med sig när det är dags för nästa grupparbete? Finns det med i planeringen? Hur skapar man ett arbete bestående av ömsesidigt beroende där varje gruppmedlems bidrag är en förutsättning för att uppgiften ska kunna utföras? Kan samtliga elever nå en individuellt optimal prestation under ett grupparbete? 

Inte utan förståelse kring gruppens medlemmar individuellt och hur de interagerar med varandra i andra sammanhang. Deras kunskapsnivå, ambitionsnivå och lust är lika viktiga att väga in. Vidare måste läraren förstå att uppgiftens karaktär sätter ramarna för hur eleverna förväntas arbeta och planeringen av hur ett grupparbete ska genomföras kan vara avgörande då även slutprodukten präglar och påverkar lärandet. I de lärandemiljöer som Forslund Frykedal analyserat är uppgifterna nästan alltid delbara. Kollaborativt samt individuellt. Det är kanske inte så konstigt med tanke på alla variabler att beakta i ett grupparbete. 

Vad händer om eleverna ska lära sig ämnesmässigt olika saker för att sedan sammanstråla i presentationen av arbetet? Kan de inte arbeta individuellt utan samarbete då? Är tanken att alla elever ska lära sig lika mycket och besitta samma kunskap i slutet av ett arbetområde? Är det möjligt? Oavsett målet för arbetet har vi personer med olika ambitionsnivåer och självbilder. Inte sällan bildas grupper där elever ligger på olika kunskapsnivåer och där lärarens förhoppning är att eleverna pushar och hjälper varandra. Denna typ av grupparbete ställer stora krav på relationerna mellan medlemmarna i gruppen. Det finns inget ömsesidigt beroende i en grupp under denna typ av samarbete. De som kan mer behöver dra dem som kan mindre. Hur ofta fungerar detta samarbete optimalt?

Jag brukar tänka att det finns tre kritiska moment i ett grupparbete. Ett är när medlemmarna i gruppen presenteras för första gången. De känner varandra och har redan en färdig bild av hur deras klasskompisar är. Med denna bild bygger de snabbt upp ett scenario där de antingen ser att gruppen lyckas bra eller mindre bra. Andra momentet handlar om uppgiften. Den måste vara tydlig och varje medlem i gruppen behöver se uppgiften som positiv. Är det möjligt? Sista momentet är arbetsprocessen som leder fram till det kollektiva och individuella slutresultatet. Om läraren har en fast form och tydlig planering kring hur detta moment ska genomföras kan möjligheterna öka för gruppen att lyckas. Och ibland blir det ändå inte som läraren tänkt sig. 

Jag tycker samarbete är otroligt viktigt för elevernas personliga utveckling av många skäl. Däremot kommer jag hädanefter att vara ytterst försiktig med hur jag väljer att genomföra ett grupparbete och varför.

Avslutningsvis vill jag stannaupp kring en fråga som jag misstänker många lärare får under ett grupparbete. Kommer gruppens resultat att påverka mitt betyg? Varför ställs denna fråga?

Att diskutera:

  • Vilka tankar och erfarenheter har ni av grupparbete i undervisningen?
  • Hur skulle grupparbetet kunna utvecklas i er undervisning?
Share Button
Om författaren

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.