Är du rädd för någon på skolan?

Två gånger/läsår genomför vi en trivseltemp med eleverna. Konceptet till trivseltemp har vi fått inspiration till genom Marbäcksskolan. Trivseltempen består av ett antal frågor som eleverna får ta ställning till, t.ex: 

  • Hur trivs du i din klass?
  • Hur är arbetsron på lektionerna?
  • Känner du att vuxna lyssnar på dig?
  • Är du rädd för någon på skolan?

 Syftet med trivseltempen är att få en samlad bild av elevernas trivsel på skolan för att kartlägga vad som fungerar, vad vi behöver utveckla och ligger även till grund för skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. När vi genomför trivseltempen gör vi den digitalt. De äldre eleverna svarar på frågorna själv medan de yngre får hjälp av en vuxen. 

Nu har vi nyligen genomfört höstens trivseltemp och fått ett resultat utifrån elevernas svar. 

I mitt förra blogginlägg skrev jag om hur vi arbetar med analysarbete på Baraskolan som en del av vårt systematiska kvalitetsarbete. Jag hänvisade då till att vi bl.a. ägnat åt oss modellen “undersökande frågor”: 

  • Vad vet jag?
  • Vad tror jag?
  • Vad vet jag inte?
  • Hur kan jag ta reda på detta? 

Svaren i trivseltempen är givetvis något vi har behöver att analysera och detta arbete startade vi förra veckan. Vi såg då att överlag ger eleverna en bild av att de trivs på skolan och känner sig trygga. Det var några frågor som stack ut lite i negativ mening, dessa var: 

  • Hur är arbetsron på lektionerna?
  • Är du rädd för någon på skolan?

Dessa två frågor har vi valt att lägga extra fokus och analysarbete på. Hittills har vi börjat med att analysera frågan “Är du rädd för någon på skolan?” och gjorde då detta med hjälp av modellen “undersökande frågor”. 

När vi tittar på svaren ser vi att några elever har namngett andra elever som de är rädda för. Vi ser även i några kommentarer att de yngre eleverna är rädda för de äldre. Det som inte framkommer är varför vissa elever är rädda. Vi kan se ett mönster i att några elever med utåtagerande beteende återkommer vid några tillfälle i kommentarerna vilket vi tolkar ligger till grund för rädslan. Kring rädslan för de äldre eleverna uppfattas det enligt kommentarerna som att det inte finns någon grund för rädslan utan att känsla byggs utifrån att de är äldre, större och upplevs därför som skrämmande. Vi vet alltså att det finns elever som är rädda för andra elever och vi vet även till viss del vilka dessa elever är. Vi tror att rädslan beror på andra elevers utåtagerande beteende, vilket kan upplevas skrämmande oavsett om man varit utsatt för beteendet eller bara betraktat det. Vi tror även att de äldre eleverna skapar rädsla hos de yngre för att de är större och äldre. Detta vet vi inte med säkerhet och behöver därför ta reda på elevernas tankar kring detta genom att ha samtal med eleverna som är berörda. 

Frågan som vi behöver  fördjupa oss  i är vad kan vi göra för att färre elever ska känna rädsla för andra. Jag tror starkt på att bekanta sig med det okända motverkar rädsla. Genom att ge eleverna möjligheter att mötas i olika sammanhang och konstellationer ger vi eleverna en chans att få lära känna varandra och förhoppningsvis se positiva saker hos varandra som motverkar rädsla. Genom detta bygger vi relationer vilket skapar trygghet. Ett sätt att göra detta är genom att bedriva fadderverksamhet på skolan. Idag har vi ett faddersystem där 3:orna är faddrar till förskoleklass eleverna. Vinsten med detta är inte enbart att skapa relationer över åldersgrupperna utan även att få eleverna i årskurs tre att växa i ett uppdrag och vara positiva förebilder. Förra året när jag hade elever i årskurs tre träffade vi förskoleklass eleverna en gång/vecka och arbetade med olika saker tillsammans t.ex. läsning, mattespel osv. Genom detta arbetssätt fick de äldre eleverna en tydlig mottagare, de var viktigt att läsa med inlevelse för att fadderbarnet skulle hänga med i texten. Det blev viktigt att förstå instruktioner för att de sedan skulle förklara dessa för någon yngre och liknande. För de yngre eleverna blev det ett möte med det som skulle kunna verka skrämmande men som visade sig vara någon som stöttade och hjälpte. 

Detta år undervisar jag i årskurs 1 och även här har vi samarbete över klassgränserna där vi blandar elever från de olika klasserna för att de ska få mötas i olika sammanhang och skapa relationer till både fler elever och fler vuxna. Detta är några exempel på hur vi arbetar och hur vi kommer arbeta vidare för att öka tryggheten på skolan. 

Att diskutera vidare:

  • Hur arbetar er skola med att kartlägga elevernas trivsel?
  • Hur skapar ni sammanhang där eleverna får mötas och skapa relationer? 
Share Button
Om författaren

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *