Äntligen nya kursguider för lärarutbildningen

Vi är många lärare som har varit, och är, handledare åt studenter. De flesta tycker det är roligt, givande och utvecklande. Det är också ett stort ansvar att vara med och ge studenterna den praktiska delen av utbildningen. Vi vill ju alla ha välutbildade och engagerade kollegor i framtiden. Uppgifterna som handledare innebär bl a att handleda studenten i det praktiska arbetet och att reflektera tillsammans  men också att bedöma studenten formativt och summativt.  Som handledare behöver man både skriva ett dokument inför studentens trepartssamtal, då universitetsläraren kommer på besök, och ett omdöme på studenterna när vfu-perioden är slut. Båda utgår ifrån ”På väg mot läraryrket”, dokumentet som beskriver studenternas lärandemål för vfu-kurserna. Det beskriver de kompetenser som lärarstudenten successivt ska utveckla under sin utbildning från novis till professionell. Det består av tre lärandemål som är centrala för läraryrket och det har använts i snart 30 år, med kontinuerliga revideringar. Svårigheten för många handledare har varit att tolka formuleringarna i matriserna. De har varit stora och ganska abstrakta. Många handledare har tyckt att det har varit svårt att skriva omdöme och bedömningarna har inte blivit samstämmiga och likvärdiga. Detta blir då ett bekymmer för vfu-lärarna som behöver använda handledarens dokumentation i sin bedömning och examination av studenten.

2017 kom ytterligare ett dokument som kallas ”Ramverk för bedömningsprocessen”. Dokumentet beskriver vad som bedöms, samt när och hur detta ska göras. Dokumentet gjorde det tydligare för handledarna vilka uppgifter studenten gör under kursen och i vilken del handledaren kommer in.

Handledande samtal
Handledande samtal

Det var inte bara handledarna som tyckte det var svårt att tolka ”På väg mot läraryrket” och bedömningsprocessen med dess uppgifter. UKÄ, universitetskanslerämbetet, sammanställde 2015 en rapport där det bl a framkom att studenterna inte var helt förtrogna med lärandemål, bedömningskriterier och de bedömningsunderlag som användes i vfu-kurserna. UKÄ rekommenderade lärosätena att vidareutveckla arbetet med att säkerställa rättssäker examination av vfu. 2019 skrev Marie Jedemark och Mikael Londos på Malmö Universitet en forskningsrapport där de bl a undersöker på vilka olika sätt vfu-lärarna arbetar med dokumenten och bedömningsprocessen. Syftet med studien var att granska och analysera bedömningsprocessen i den verksamhetsförlagda utbildningen utifrån följande frågeställningar:
•Hur beskrivs lärandemål och bedömningsprocessen i de olika dokumenten?
•Hur används dokumenten av vfu-läraren och studenten?
•Hur bedömer vfu-läraren studenternas prestationer och hur uppfattar studenterna bedömningsprocessen?

(Bedömning och examination i verksamhetsförlagd utbildning, Marie Jedemark och Mikael Londos, 2019)

Forskningsrapporten visar att ”Ramverket för bedömning” och ”På väg mot läraryrket” inte stämmer överens och gör det då svårt för vfu-lärarna att bedöma studenterna. Ur det empiriska materialet framträder fyra kvalitativt skilda sätt som vfu-lärare använder sig av kursplan och de lokala styrdokumenten På väg mot läraryrket/förskolläraryrket och Ramverket. (Bedömning och examination i verksamhetsförlagd utbildning, Marie Jedemark och Mikael Londos, 2019)

Lärare

Sedan hösten 2021 arbetar nu lärarutbildningen med nya kursplaner och kursguider och även bedömningsprocessen har förändrats. Det finns fyra lärandemål i kursguiderna. Rubrikerna är konkreta, de är undervisning, bedömning, värdegrund och skolans uppdrag. Lärandemålet kring bedömning tillkommer i senare kurser. Kopplingen till teorier är tydlig redan från första kursen. Det är också tydligare utskrivet vad som krävs för betyget Väl godkänd. I kursguidernas samtliga lärandemål finns konkreta uppgifter som studenten ska göra under sin vfu-kurs och detta tror jag kommer att underlätta för handledaren. Dessutom finns det frågor inom varje lärandemål som studenten kan ställa sig för att se om hen arbetar mot målen. Dessa frågor är också mycket bra för handledaren att utgå ifrån i handledande samtal.

Jag vill ge några exempel på innehållet i lärandemålen i kursguiden och använder då den inriktning där jag själv undervisar, nämligen Grundlärarprogrammet med inriktning mot förskoleklass och årskurserna 1-3 samt inriktning mot årskurserna 4-6. I lärandemålet undervisning fokuserar man på att planera, genomföra och utvärdera undervisning. Studenten ska då reflektera över didaktiska frågor och ämneskunskaper och ämnesdidaktisk teori ska relateras till den egna undervisningen. Undervisningens koppling till vetenskap och beprövad erfarenhet diskuteras redan i kurs 1. Studentens förmåga att uppmärksamma att elever har individuella behov och anpassa undervisningen till elevernas förutsättningar beskrivs också redan i kurs 1. I lärandemålet värdegrund ska studenten redan i kurs 1 problematisera frågor om värdegrunden med stöd i vetenskap och beprövad erfarenhet. I kurs 2 ligger fokus på diskriminering och kränkande behandling. I kurs 3 ska studenten fokusera på jämställdhet och jämlikhet, för att i kurs 4 fokusera på samarbete och samverkan. Det beskrivs att det är viktigt att studenten på olika sätt verkar för skolans värdegrund i samband med metod och innehåll samt dokumentation och analys av den egna undervisningen. Lärandemålet skolans uppdrag handlar om att studenten tillsammans med andra reflekterar över relationen mellan skolans uppdrag, det egna läraruppdraget och det sätt som den lokala skolverksamheten är utformad. I kurs 1 handlar det t ex om vilka faktorer som påverkar hur skolans uppdrag implementeras i den lokala skolverksamheten, och om vilka konsekvenser implementeringen får för hur studenten genomför sitt läraruppdrag? I kurs två och tre handlar det om skolans demokratiska uppdrag och lärares yrkesetik för att i kurs fyra handla om att studenten ska kunna granska skolans systematiska kvalitetsarbete och den egna professionsutvecklingen kopplat till skolans uppdrag. Lärandemålet bedömning är konkret beskrivet tycker jag. Studenten ska dokumentera, analysera, bedöma och ge respons på elevers kunskapsutveckling, t ex genom att ta reda på vilka metoder som kan användas vid bedömning och hur läraren dokumenterar?

Nu är det mycket viktigt att samtliga handledare sätter sig in i de nya kursplanerna och kursguiderna. MAU ordnar seminarier kring detta och jag hoppas att de blir välbesökta. Det finns också självstudiematerial som skolorna kan använda för att samtliga handledare ska få utbildning, dessa kan t ex användas i arbetslagen. Själv ser jag fram emot ett lite enklare uppdrag tack vare dessa nya kursplaner och kursguider.

Frågor att diskutera:

  • Hur kan ni som handledare hjälpas åt vid bedömning och dokumentation av studenterna?
  • Hur lägger du upp ditt arbete som handledare så att du tillsammans med studenten arbetar med lärandemålen?

 

Referenser:

Kursguider för Grundlärarprogrammet med inriktning mot förskoleklass och årskurserna 1-3 samt inriktning mot årskurserna 4-6

Kursguide för grundlärarutbildningen

Bedömning och examination i verksamhetsförlagd utbildning, Marie Jedemark och Mikael Londos, 2019 (Forskningsrapport från Malmö Universitet)

Share Button
Om författaren

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *