Analysera – mera!

– Jag har tittat på analyserna av elevernas måluppfyllelse ni gjorde förra veckan. I dokumentet har jag gjort några markeringar och ställt frågor som jag skulle vilja att ni tittar på, sa chefen. Vi i arbetslaget öppnade vårt analysdokument och såg att det var många frågor och markeringar i rött och till och med några kommentarer med STORA bokstäver. Vi kände att vi nog inte riktigt hade lyckats med analysuppgiften…

Vad var det vi inte riktigt hade lyckats med?

För att ta reda på det får jag först ta reda på vad det innebär att göra en analys. I broschyren “SKA-analysera för att alla ska lyckas i Svedala kommun” står det:

“Analys handlar om att fördjupa förståelsen för ett område genom att skapa sig en fördjupad förståelse för någonting, att komma fram till bakomliggande orsaker och identifiera faktorer och behov som har påverkat måluppfyllelsen och som kan vara utgångspunkt för vidare arbeten.”

Hur arbetar vi med analys av måluppfyllelse?

Vårt analysarbete av måluppfyllelse görs årligen. Den inledande delen sker i augusti. Då tittar vi på aktuell måluppfyllelse samt gör en uppskattning av hur elevernas måluppfyllelse i matematik och svenska kommer att se ut vid läsårets slut. Se figur 1 nedanför.

Svenska Nuläge aug Avstämning dec Förväntat resultat juni
Procent av eleverna

Figur 1

I den inledande delen undersöker vi också vilka insatser vi behöver sätta in för att nå det uppsatta målet. I svenska kan exempelvis sådana insatser vara:

  • avkodningsträning med BRAV-kod (avstämning i november)
  • extra lästräning med pedagog i klassrummet
  • nivåanpassat läromedel i svenska
  • undervisning och träning av läsförståelse i läsgrupper

I december kommer vi till del två i analysarbetet. Här tittar vi på de uppdaterade omdömena och stämmer av dem i relation till de uppsatta målen för juni. Därefter görs analysen på såväl klass- som årskursnivå. Som stöd för denna analysdel används nedanstående stödstruktur, se figur 2 och 3.

Analysera resultaten utifrån Detta ser vi Eventuella insatser/förändringar inför kommande termin
Flickor – pojkar
Ämne
Når målen väl
Trygghet-Studiero
Frånvaro .

Figur 2

Vad behöver åtgärdas? Vad behöver undersökas? Vad behöver utvecklas?

Figur 3

I juni sker sedan den avslutande delen i analysarbetet. Där jämför vi det uppsatta målet med det faktiska utfallet och analyserar varför det blev som det blev.

I samtliga tre analysfaser görs analys i arbetslaget, först på egen hand och därefter genom uppföljning utifrån reflekterande återkoppling från rektor. Efter denna återkoppling gör arbetslaget även en avstämning tillsammans med specialpedagoger och rektor.

Svårt att analysera!

Varför är den här uppgiften med analys så svår? Det här är en fråga som vi har diskuterat i utvecklingsgruppen och som gett oss anledning att fundera på hur vi ska utveckla våra analyser. En av de punkter vi har satt upp i vårt SKA-mål knyter an till detta.

  • Pedagogerna stärks i sin förmåga att analysera elevernas kunskapsinlärning för att kunna göra en likvärdig bedömning.

En svårighet vi märkt är att vi lärare ofta fastnar i att beskriva vad vi gör istället för att analysera. När mina elever har svårt för att greppa uppgifter brukar jag återkomma till de tre: jag förstår, jag kan och jag vill. Detta för att förstå vad jag som pedagog behöver överbrygga. För att vi människor ska kunna utföra något behöver vi förstå uppgiften, ha kunskap och resurser att utföra den samt känna mening och motivation. Jag blir nyfiken på om Aaron Antonovskys begrepp KASAM (känsla av sammanhang) kan hjälpa oss att förstå varför det är så svårt att analysera.

Aaron Antonovsky föddes 1923 och var en amerikansk professor i medicinsk sociologi. Man kan sammanfatta hans forskning med hur människor utifrån olika förutsättningar kan få livet att fungera och få en känsla av sammanhang (KASAM). Antonovskys tre komponenter för känsla av sammanhang är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet och dessa påverkar hur en individ klarar av stress och utmaningar.

Om lärdomar från detta skriver han om i boken “Hälsans mysterium”.

…känslan av sammanhang är en mycket viktig faktor bakom upprätthållande av en position på kontinuitet hälsa- ohälsa och rörelser mot dess friska pol.

Kan vi öka KASAM i analysarbetet?

Begriplighet

Begreppet begriplighet syftar på i vilken utsträckning informationen som når mig är ordnad, sammanhängande, strukturerad och tydlig.

När jag tidigare har arbetet med analyser har uppgifterna varje gång varit i olika dokument och varianter. Detta har medfört att det har varit svårt att se en röd tråd i arbetet. Den tydliga strukturen vi har på skolan nu har gjort att vårt analysarbete till stor del är begripligt. Dokumentet till årskursanalysen finns i SKA-mappen på driven och analysarbetet är samlat i ett dokument.

Med detta sagt tror jag att vi skulle kunna öka stödet och göra strukturen ännu tydligare i våra mallar. Om vi pedagoger inte svarar på de frågor som ställs, utan fastnar i “görandet” så kanske frågorna får ställas annorlunda och tydligare? Detta på samma sätt som när vi erbjuder eleverna “scaffolding”, stödstrukturer när de behöver det. Här nedan följer ett förslag på hur en sådan stödstruktur skulle kunna se ut.

Uppgift Resultat Hur ser du det? Vad kan det bero på? Hur kan du utveckla din undervisning?
Skillnader  pojkar/flickor
Ämne
Når målen väl
Trygghet/Studiero
Frånvaro

Figur 4

Detta har eleven inte uppnått Detta ska jag göra för att hjälpa eleven att nå målet Jag ska följa upp detta (datum)

Figur 5

Hanterbarhet

Hanterbarhet handlar om huruvida jag har tillräckliga kunskaper och resurser för att utföra arbetet.

Har vi pedagoger tillräckliga kunskaper för att göra analyser? Är vi ovana vid att analysera? I de situationer där analyser ska göras får vi ofta häften med olika typer av statisk och några frågeställningar att utgår från. Frågorna kan t ex vara: Hur ser måluppfyllelsen ut för år 3? Hur ser skillnaderna ut pojkar/flickor? Det är vid dessa frågeställningar som vi ofta fastnar i görandet, dvs vad man gjort istället för att analysera vad det kan beror på.

På Kvutis läser jag om “fem gånger varför” som ett verktyg i analysarbetet. Det går ut på att man till ett påstående ställer fem följdfrågor i form av varför och på det viset fördjupar förståelsen och förtydligar de egna tankarna.

En lathund med hjälp och saker att tänka på vid analyser skulle kunna vara ett sådant stöd. Någon i varje arbetslag skulle kanske kunna utbilda sig inom detta och vara ett stöd för de andra? Jag tror att det är viktigt att prata om hur man gör en analys och inte förutsätta att alla har den kompetensen.

Meningsfullhet

Meningsfullhet handlar om i vilken utsträckning jobbet känns meningsfullt. Finns det utrymme för delaktighet och engagemang?

Under årens gång har jag varit med om analysarbete av varierad kvalité. Jag måste erkänna att jag inte alltid har varit fullt så engagerad som jag annars brukar vara i skolfrågor. Det har mest känts som en “ytterligare” sak som läggs på oss lärare. När jag och kollegorna har ifrågasatt varför detta ska göras har svaret varit: -Det kommer uppifrån! Med detta svar menas alltså inte från någon Gud utan från någon som sitter på en högre position i kommunen/staden. Uppgiften har inte haft något syfte för oss pedagoger utan snarare upplevts som ett instrument för att kontrollera verksamheten. Om vi pedagoger inte förstår att analyser kan utgöra ett viktigt redskap för vårt arbetet i vardagen – att granska och utveckla vår undervisning – kommer de inte att utföras väl.

Hur kan man då som skola utveckla detta? Jag tror det är viktigt att ledningen på skolan visar att analysarbete är viktigt och därmed avsätter tid för det. I det kollegiala arbetet kan vi pedagoger då få möjlighet att våga berätta om det vi tycker är svårt och tillsammans lyfta goda exempel. På Roslättsskolan känner vi numera igen oss i upplägget och formatet, och vi vet att analysen kommer att följas upp och användas i utvecklingsarbetet. Den är inte ett dokument som läggs på hög och på det här sättet får vi en meningsfullhet i analysarbetet.

Parallellt med att man tydliggör redskap för analysen kan det kvarstå en känsla av meningslöshet och frustration om analysarbetet landar i nödvändiga åtgärder faktiskt måste handla om sådant som hamnar utanför lärares beslutsfattande.

Analysera – ännu mera!

Jag ställde i inledningen frågan: – Varför är det så svårt att analysera?

Efter att ha tittat på frågan utifrån KASAM-glasögon har jag hittat komponenter som jag tror kan vara viktiga för att underlätta arbetet. Dessa är att:

  • informationen samlad i ett dokument
  • liknande format/struktur varje gång
  • tydliga stödstrukturer
  • kompetensutveckling i analys på skolan
  • lathund som hjälp vid analys
  • tydlig syfte med analysens
  • kollegialt utbyte
  • analysen används i utvecklingsarbetet

Hur har det då gått med vårt analyserande på skolan? Ja, jag upplevde att feedbacken på vår förra analys genom rödmarkeringarna väckte en del irritation hos mig. Men de genererade också en drivkraft till att göra det bättre. I utvecklingsgruppen bestämde vi att förbereda nästa analysuppgift bättre. Rektor gjorde därför en kort introduktion till analysarbetet och uppmuntrade oss att använda verktyget 5 gånger varför.

Responsen på analysen – även denna gång i rött – Vilken bra och tydlig analys. Ni beskriver tydligt vad ni ser och gör en bra beskrivning över vad ni tror orsakar resultatet. Bra jobbat! Till kommande lärmöte skulle jag vilja att ni delar med er av någon framgång. Likaså lyfta en utmaning där ni kan be om hjälp av era kollegor.

Att fundera vidare på:

  • Hur arbetar ni med analyser på er skola?
  • Är analyserna begripliga, hanterbara och meningsfulla?
  • Hur kan ni utveckla era analyser?

 

 

Share Button
Om författaren

Beskrivning

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.