Ämnearbetslagen i fokus

På Klågerupskolan tänker vi oss att nyckeln till ett framgångsrikt utvecklingsarbete utgår från att det finns en hög grad av delaktighet och engagemang hos varje medarbetare. Vi är numera organiserade utifrån lärarnas ämnestillhörighet i ett f-9 perspektiv. Syftet med ämnesarbetslagen är att utvecklingsarbetet utgår ifrån lärarnas profession i olika ämnen med uppdraget att utveckla en god lärmiljö. Målsättningen är att gemensamt flytta fokus från eleven till vad undervisningens kvalité kan göra för lärandet. 

På Klågerupskolan leder förstelärarna ämnesarbetslagen där arbetet ska vila på en vetenskaplig grund. Varje ämnesarbetslag ska arbeta med skolans övergripande mål och egna uppsatta ämnesspecifika mål. Inom ämnesarbetslaget är det allas ansvar att göra sin grupp bättre, genom att som minst bidra och hjälpa till att driva arbetet framåt.

Som förstelärare förväntas man att ta ett större och övergripande ansvar för att utveckla undervisningens kvalité. Alla förstelärare i Svedala kommun träffas på nätverksträffarna, Mind the Gap. Namnet syftar på det gap som finns mellan forskning och praktik och som förstelärare i Svedala kommun har som uppgift att minska. Nätverksträffarna ger fördjupning och inspiration inom skolforskning för både förstelärare och skolledare i kommunen.

                                Klågerupskolan

 

Nedan följer en kort inblick i ämnesarbetslagens utvecklingsarbete på Klågerupskolan och var de befinner sig idag. Varje del är skriven av den förstelärare som leder ämnesarbetslaget.

I ämneslaget  matematik ingår det lärare som undervisar i åk f-9. Vårt fokus ligger på att utveckla arbetsmetoder för att få fler elever kognitivt aktiva. Vi vill ha ett tänkande klassrum där fler elever tänker mer och oftare. Som inspiration har vi tillsammans tittat på en digital föreläsning av Peter Liljedahl, professor i matematikdidaktik vid Simon Fraser University i Vancouver, Kanada. Han är tidigare matematiklärare på gymnasienivå och har uppmärksammats mycket för sin forskning. Han har även skrivit en bok som heter Att bygga tänkande klassrum i matematik  som även är utgiven på svenska. Boken är uppbyggd utifrån 14 punkter. Vi har kommit till punkt 3. Första punkten handlar om hur man ska tänka vad gäller frågeställningar. Andra handlar om gruppindelning och tredje om hur aktiviteten fysiskt ska utföras. / Björn Sahlin, Matematik

Ämnesarbetslaget för SO  enades tidigt om att arbeta med språkutveckling. I undervisningen är det vanligt med skolspråkstunga faktatexter och vi läser ganska ofta i undervisningen samt arbetar med texterna för att kompensera för att alla elever på sin fritid läser olika mycket. Förutom att läsförståelse är ett gemensamt ansvar för hela skolan behövs ett rikt språk för att utveckla sitt tänkande i SO, tillgodogöra sig undervisning ur olika perspektiv och för att kunna uttrycka sig både muntligt och skriftligt. 

Som metod valde vi att använda oss av Skolverkets material Främja elevers lärande i SO som finns tillgänglig på deras webbplats. Vi följer modulerna kronologiskt men gör små ändringar beroende på intresse och behov. Materialet är både konkret och varierat med texter, filmer, diskussionsunderlag och uppgifter. Betoningen ligger hela tiden på det undervisningsnära efter en teoretisk orienteringsfas, vilket tangerar kommunens ansats om att flytta fokus från eleven till undervisningens kvalité. 

Att få fördjupa sig teoretiskt, reflektera enskilt och i grupp och sedan skapa uppgifter som genomförs i elevgrupp och sedan avsluta med utvärdering och diskussion är ett beprövat och tillika framgångsrikt upplägg.  Även ett utmärkt format för den struktur vi har till vårt förfogande för vårt systematiska kvalitetsarbete. / Max Wallinder, SO

PREST! Så brukar de praktisk- estetiska ämnena i skolan ibland förkortas. Vi är således en ganska bred ämnesgrupp som inkluderar lärare i hem- och konsumentkunskap, musik, slöjd, idrott, bild samt idrott och hälsa. 

De praktisk-estetiska ämnena är samlade som ett arbetslag och leds av en förstelärare. Under vår första träff konstaterade vi att alla numera har ett ganska omfattande teoretiskt innehåll i våra ämnen som ska behandlas. Vi har också gemensamt att alla undervisar ett stort antal elever. Detta skapar utmaningar vid till exempel bedömning av större teoretiska uppgifter vid feedback etc. I våra ämnen ingår också en praktisk del som ofta handlar om att eleverna ska skapa någonting som exempelvis mat och musik. Vi kände under första träffen, en stark gemenskap i vår grupp och kunde se möjligheter till ett givande utbyte utifrån kollegialt lärande. 

Vi har en hel del gemensamma beröringspunkter som vi ser fram emot att arbeta med framgent och utveckla tillsammans utifrån våra respektive ämnen. Som första punkt kom vi gemensamt fram till att vi vill arbeta med att höja motivationen och stärka uthålligheten hos våra elever. Vi har tillsammans läst forskningsartikeln Motivation, en viktig nyckel till elevers skolframgång som finns på Skolverkets hemsida, som input i detta arbete. / Mikael Käll, Hem- och konsumentkunskap

Ämnesarbetslaget som arbetar med svenska består av lärare F-9 samt skolbibliotekarie. Ämnet är omfattande med många timmar i timplanen och elevernas behov ser olika ut beroende på ålder. Vårt övergripande fokus ligger på läsning och att skapa läsintresse. Detta tar vi oss an utifrån några olika infallsvinklar. 

 Ett sätt är att uppmärksamma läsning vid officiella temadagar som World Read Aloud Day (7 februari). Vi och våra entusiastiska kollegor delade denna dag våra bästa lästips med eleverna och biblioteket skyltade med de valda böckerna. Dagen bidrog till att fästa elevernas uppmärksamhet på läsning och visa att vi som vuxna, oavsett vilka ämnen vi undervisar i, uppskattar och värdesätter läsning. Nästa steg hoppas vi blir Världsbokdagen (23 april).

En annan vinkel är att skapa en tydligare gemensam linje vad gäller det pedagogiska arbetet med framför allt läsningen, men i viss mån även skrivande. Vilka läsförståelsetester genomförs och hur hanterar vi resultaten, både gentemot eleverna och kollegor som tar över våra elever? Vi som undervisar i svenska behöver stärka våra rutiner och kunskaper om läsundervisning i de årskurser där vi själva inte befinner oss för tillfället. Målet är att på så vis få en helhetsbild som hjälper oss att se läsningen i ett sammanhang som inkluderar hela skoltiden. Skolverkets modul Stimulera läsintresse  är en ingång till hur vi tar oss an detta arbete och jobbar med att komma vidare. Den riktar sig till F-9 och har olika ingångar som bland annat handlar om vad eleverna läser, vad som menas med läsande förebilder och hur digitala verktyg kan användas i läsningen. Modulen är nyligen påbörjad men stärker oss i arbetet med hur vi kan rikta in oss på att utveckla vår undervisning på bästa sätt.  / Anna Palm, Svenska

Ämnesarbetslaget i NO tar avstamp i elevernas attityder kring NO-ämnena. Vad säger forskningen kring detta? Hur kan undervisningens kvalité utvecklas för att öka elevernas kunskaper? Genom en enkät kommer vi att undersöka elevers attityder till NO-ämnena i allmänhet och NO-undervisningen i synnerhet på Klågerupskolan. Enkäten ska genomföras i åk 4-9. / Malin Sjöberg, NO

I ämnesarbetslaget engelska har vi valt att initialt utgå från doktorsavhandlingen Words in school A study of vocabulary learning support in the Swedish EFL classroom (2023) av Denise Bergström. Avhandlingen riktar ljuset på vokabulär i skolan och synliggör relationen mellan forskning och praktik, samt förutsättningarna för ordinlärning som ges i denna kontext. En studie tar upp lärares attityd till ordinlärning. Vad händer med vår undervisning om vi som lärare ser ordinlärning som en oavsiktlig process där svenska ungdomar får en stor del av sin engelska utanför skolan? På vilket sätt påverkar detta vår undervisning och vad händer med de elever, i vår undervisning, som inte exponeras för engelska, utanför skolan, på samma sätt? Här har vi engelsklärare valt att lägga fokus framöver. / Magnus Larsson, Engelska

Att diskutera:

  • Hur organiserar ni er för ett framgångsrikt utvecklingsarbete?
  • Hur arbetar ni med delaktighet och engagemang?
Share Button
Om författaren

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *