Hur får jag elever i behov av alternativa verktyg, som t ex rättstavningsprogram eller talsyntes för uppläsning av text, att använda dessa? Det är inte alltid verktygen används av elever och som pedagog undrar jag  varför det är så.

I mitt arbete som specialpedagog utgår jag ifrån att alla elever kan och vill ta ett personligt ansvar för sina studier. Jag förutsätter helt enkelt att alla kan och vill lyckas med sitt skolarbete. Med den utgångspunkten behöver jag egentligen inte diskutera med, tjata på eller försöka motivera enskilda elever till att använda sina alternativa verktyg. Jag kan fokusera på elevens lärmiljö och i den försöka göra verktygen tillgängliga. Hur gör jag det då?

Jag tar avstamp i Tillgänglighetsmodellen och använder den som en checklista för att veta att jag har tänkt på olika faktorer som påverkar en elevs lärande i den pedagogiska miljön, i den fysiska miljön och i den sociala miljön. Utifrån dessa delar ser jag hela elevens lärandemiljö. Med utgångspunkt i tankar om tillgänglighetsmodellen zoomar jag in på alternativa verktyg.

Jag arbetar för att alternativa verktyg måste vara fysiskt tillgängliga för eleverna för att de ska kunna användas. De elever som är i behov av alternativa verktyg ska ha tillgång till dessa i sin vanliga lärmiljö. På min arbetsplats har varje elev en personlig dator och tillgång till bland annat App writer (talsyntes), Stava Rex och Spell Right (stavningskontroll), Inläsningstjänst (uppläsning av läromedel) och Legimus (uppläsning av skönlitteratur). Det fina med att ha tillgång till dessa verktyg i en personlig dator är att eleverna alltid har verktygen med sig oavsett var på skolan de befinner sig. Eleverna har också sina verktyg med sig hem. Att allt fungerar och att eleverna kan få snabb support när det inte gör det, är av största vikt för användningen.

Alla lärare på skolan ska kunna arbeta med verktygen. Genom löpande information om aktuella verktyg och erbjudande om handledning, enskilt eller i grupp, fördjupas kompetensen. En elev i behov av alternativa verktyg behöver kunna använda dessa i alla ämnen och ha möjlighet att få stöd oavsett vilken lärare de möter. Att behöva gå ifrån undervisningen i klassrummet, vilket tyvärr sker ibland, för att fråga något om ett tekniskt hjälpmedel är inte kul och det blir med all säkerhet så att eleven inte alltid gör det och användningen minskar.

Hur jag som lärare planerar att undervisa, vilken pedagogisk strategi jag väljer, får konsekvenser för eleverna. Att vid läsning säga ”nu ska vi läsa eller lyssna på” sidan 14 i geografiboken kan leda till en ökad pedagogisk tillgänglighet för en elev med läshinder. Eleven har möjlighet att vara delaktig utifrån sina förutsättningar. Att erbjuda eleverna en tillåtande arbetsplats med en variation av möjligheter till inlärning gör att olikheter i klassrummet kan ses som en tillgång.

I klassrummet och på hela skolan vill jag bidra till att skapa en social miljö där olikheter uppfattas av eleverna som något positivt. Om en elev måste ha en särskild dator, gå till mig som specialpedagog för att stavningskontrollera, arbeta i ett annat rum eller är den enda som sitter i klassrummet med hörlurar… ja, då blir det inte många verktyg använda. Att erbjuda alla elever tillgång till alternativa verktyg är en avgörande faktor för att få elever att faktiskt använda verktygen. När de alternativa verktygen är tillgängliga för alla på skolan så använder elever som är i behov av dessa dem.

Jag arbetar för att elever har tillgång till verktygen i sin dator, har lärare som pratar om (och kanske själv använder) verktygen ibland och för att elever får ha med sina klasskompisar i arbetet med verktygen. Har jag kunskap om och arbetar utifrån detta samspel i skolans miljö så leder det till en tillgänglig utbildning för alla. Eleverna ges möjlighet att använda sina verktyg och lyckas med sitt skolarbete!

Att diskutera:

1. Hur ser IKT-användningen ut på vår skola och hur kan IKT användas för att göra undervisningen tillgänglig för våra elever?
2. Vilken är vår inställning till alternativa verktyg? Kan alla lyssna på en ljudbok eller på inlästa läromedel?
3. Hur gör vi för att de alternativa verktygen på vår skola ska vara tillgängliga för eleverna?