Alla ska lyckas, med öppna uppgifter!

För någon vecka sedan höll jag tillsammans med min kollega Sandra en föreläsning för blivande lärare om hur vi tänker kring att alla ska lyckas. Vi pratade om flera olika faktorer, men tog i slutet upp öppna uppgifter. Det slog mig att jag aldrig skrivit om detta, och jag gav ett halvt löfte om att detta skulle bli innehållet i min nästa blogg, så…

Det här med öppna uppgifter är något jag använt mig av länge och läst om vid flera tillfällen. Jag tror också att detta med öppna uppgifter är en framgångsfaktor för att mina elever ska lyckas. Under min utbildning, för väldigt länge sedan, diskuterades det mycket om att eleverna skulle producera och inte reproducera. Här någonstans började nog också mina egna funderingar kring öppna uppgifter. Alltså att det är viktigt att eleverna skapar. Det finns säkert väldigt fina och genomtänkta kriterier för vad en öppen uppgift är, men för mig ska en öppen uppgift styras av tre faktorer:

  • den ska gå att lösa på olika nivåer, sa att eleven kan arbeta med uppgiften i sin proximala utvecklingszon.
  • den ska avgränsas, så att det blir tydligt vad som förväntas.
  • som lärare ska jag tydligt veta vad som ska bedömas, och som elev ska jag tydligt veta vad jag förväntas lära mig.

Under föreläsningen gav jag skrivuppgifter som ett exempel på öppna uppgifter. De flesta skrivuppgifter kan, enligt mig, betraktas som öppna. Eleven kan skriva utifrån sin förmåga. Här är det dock viktigt för mig med både avgränsningar och bedömning. Genrepedagogiken är ett utmärkt sätt att avgränsa så att förväntningarna blir tydliga. Ska man t.ex. skriva en narrativ text kan man använda det vi på skolan kallar en fyrfältare, d.v.s. inledning, problem, reaktion och lösning, som avgränsning. Styr man dessutom innehållet är förväntningarna på eleverna tydliga. Det finns en tydlig ram inom vilken man kan skriva fritt utifrån sin förmåga. När det gäller bedömning måste man ju utgå från eleven. På skolan har vi olika checklistor på vad som förväntas av en text i olika årskurser och dessa checklistor fungerar utmärkt både för mig att bedöma utifrån, men även för eleverna som enkelt kan se vad de ska lära och förbättra. Vissa elever kanske behöver utveckla förmågan att skriva med gemener och versaler, men andra kanske behöver förbättra sin förmåga att skriva en inledning.

I matematiken använder jag ofta laborativt material. Kortlekar är ett sådant material som jag använder flitigt. En övning som jag använder ganska ofta är att låta eleverna, två och två, lägga ut uppgifter till varandra utan att lägga några tecken. De lägger alltså bara siffrorna. De kan t.ex. lägga 8, 6 och 2, och sen ska kamraten lista ut att det som menas är 8=6+2. Bra för att öva likhetstecknet och olika räknesätt. Men även här blir avgränsningarna viktiga. Om eleverna inte vet vad som ska övas och även vad som ska bedömas lägger de ofta för svåra uppgifter till varandra, och det hela blir en gissningslek snarare än vad som är tänkt att övas. Så det gäller att vara tydlig om vilka räknesätt och inom vilket talområde övningen ska utföras. Man får också vara noga med hur man sätter samman paren. Annars kan man använda denna övning på i stort sett vilken nivå som helst. Den fungerar också väldigt bra för att lyfta fram vanliga missuppfattningar. Ofta tar jag en samling med hela klassen efteråt och låter paren visa några förslag (som jag som pedagog valt ut av det de gjort före samlingen). Då finns det bra chanser att både lyfta fram lyckade uppgifter och missuppfattningar.

Nästa vecka ska vi i klassen börja med ”närområdet” som tema i SO. Här kan man också använda öppna uppgifter. En uppgift eleverna i min klass ska göra är att göra reklam för sina fritidsaktiviteter. De ska skapa ett reklamblad för något de gillar att göra. De ska själv samla fakta, ensamma eller i grupp, om sporten, föreningen, spelet eller vad de nu väljer. De kan även välja att göra reklam för vårt fritids om de så vill. Vi kommer att avgränsa geografiskt, det ska handla om närområdet. De ska också skriva en argumenterande text, så skrivuppgiften blir avgränsad. Här finns naturligtvis mycket att bedöma och även att synliggöra när det gäller vad eleverna ska lära. Det handlar om att kunna söka information, göra enkla intervjuer och observationer, kunna ge exempel på verksamheter, men även att kunna återge informationen i en faktatext och förtydliga och förstärka sitt budskap med bilder. Även här tänker jag att våra checklistor och matriser kommer att göra det tydligt för eleverna vad de ska lära och vad jag kommer att bedöma. Som ytterligare stöd för eleverna har jag gjort en digital skolboard. I denna, som finns framme på vår smartboard hela dagen, finns tydligt utskrivet både vad vi ska arbeta med under dagen, men också vad eleverna förväntas lära varje pass. Den får jag kanske skriva mer om i ett annat inlägg.

Att diskutera:

  • Vilken slags öppna uppgifter arbetar ni med?
  • Vilka för och nackdelar finns det med öppna uppgifter?
  • Hur definierar ni öppna uppgifter?
  • Kan man använda öppna uppgifter i alla skolämnen?
Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *