Att läsa i skolan är ett självklart inslag men hur och varför finns det många varianter av. I min klass (årskurs 3) har varje elev en egen vald bok som de läser i under en stund på morgonen som uppstart för dagen under vissa perioder. När jag blickar ut över eleverna under läsmorgonen ser jag ofta elever som sitter och drömmer sig bort och troligtvis tänker på något helt annat än innehållet i boken. Några elever är väldigt snabba med att byta bok och när jag säger att det är dags att avsluta är det många som inte ens verkar behöva läsa klart meningen eller sidan utan kan slå ihop boken meddetsamma. Med andra ord så ser jag att många av eleverna i detta fall inte är engagerade läsare.
Anledningarna till detta kan såklart vara många, boken är kanske för svår, eleven har kanske svårt att koncentrera sig i klassrummet, boken är kanske ointressant i elevens tycke osv. Givetvis finns det även de elever som är helt inne i sin läsning och gärna vill dela med sig av bokens innehåll och längtar efter nästa lässtund, dessa elever är oftast de som redan är starka läsare och läser mycket både hemma och i skolan. Att starta dagen med läsmorgon har många fördelar i klassrummet men för att få eleverna att bli aktiva läsare som reflekterar över bokens innehåll är läsmorgonen inte en effektiv metod i mitt klassrum.
På Baraskolan har vi arbetat i lärarkollegiet en hel del om hur vi kan arbeta med eleverna kring läsning och läsförståelse. Vi har utvärderat vad vi gör och vad vi hade önskat göra. Ett förslag som då dök upp var att köpa in klassuppsättningar av ett antal skönlitterära böcker. Tanken med klassuppsättningar var att alla elever hade samma bok att utgå ifrån vilket kunde leda till samtal och diskussioner i klassrummet kring ett gemensamt tema. Även om vi har tillgång till olika former av “läsböcker” där det finns klassuppsättningar känner jag att innehållet i dessa böcker inte har skapat ett engagemang hos eleverna eller lett till några djupare samtal i klassrummet. Istället önskade vi köpa in skönlitteratur som vi kunde arbeta med i klassrummet utifrån ett värdegrundsperspektiv. Vi kontaktade skolbiblioteket och köpte i samarbete med skolbibliotekarien in några klassuppsättningar av olika böcker som vi tänkte kunde tilltala eleverna, väcka tankar och känslor.
Som första bok att arbeta med valde jag “Monstret Frank”. För er som inte läst boken kan jag kort berätta att den handlar om en pojke som känner sig annorlunda och utanför. En dag blir Frank biten av en hund och efter det börjar det hända märkliga saker för Frank. Han blir ibland förvandlad till ett monster, ett monster som människor är rädda för. Monstret Frank vill ingen illa men det är det ingen som förstår.
När böckerna var inköpta funderade jag på hur jag skulle arbeta med detta i klassrummet. Mitt syfte med detta var att arbeta så att eleverna blev berörda av texten och engagerade. Jag ville komma åt kärnan i boken dvs. hur rykte och rädsla påverkar människor och få till ett samtal kring detta. Ulrika Janér från Roslättskolan berättade för mig om ett läsarbete hon genomfört som fångade eleverna där hon utgick från lässtrategierna (spågumman, reportern, konstnären, cowboyen, detektiven) där eleverna tilldelades de olika rollerna och där eleverna i smågrupper pratade om texten de läst gemensamt. Utifrån Ulrikas tankar byggde jag vidare på denna idéen när vi skulle börja läsa Monstret Frank.
Inledningsvis fick eleverna hämta varsitt exemplar av boken. Bara det kändes lite lyxigt, att vi kunde titta på samma bok fast enskilt. Vi inledde med att använda spågumman och prata om vad vi trodde boken handlade om, framsidan, författaren osv. Därefter presenterade jag de övriga lässtrategierna och delade ut de olika rollerna till eleverna så som de sitter grupperade vid borden. Jag förklarade att jag kommer läsa högt och under tiden jag läser får ni gärna stanna mig om t.ex. detektiven stöter på ett ord som han/hon inte förstår eller misstänker att andra i klassen inte förstår eller om t.ex. reportern har en fråga till texten.
När jag började läsa kunde eleverna följa med i texten i sin egen bok. Inledningsvis var det ingen som stoppade mig och jag fick modellera lite för eleverna hur de kunde göra. Efter bara en kort stund började eleverna bli aktiva och stoppade mig när jag läste. Några hade tankar om ord som vi hjälptes åt att förklara andra hade tankar kring innehållet. “Hur kan det komma sig att han skulle ha kalas även om han inte hade några vänner, vem bjöd han då?”. När dessa frågor började ställas märktes det tydligt att eleverna började associera till sig själva och sina erfarenheter.
Vi gjorde samma upplägg vid ett par tillfälle, med högläsning och samtal kring de olika strategierna. Därefter fick eleverna läsa i grupper om fyra och göra likadant som vi gjorde i helklass, dvs. ta ansvar för vars en roll utifrån lässtrategierna. När jag gick runt och lyssnade på eleverna var det tydligt att de faktiskt samtalade om innehållet. De förklarade ord för varandra som någon i gruppen inte förstått och pratade med varandra om hur och varför kring olika scenarier i boken.
Metoden för att få till dessa boksamtal både i helgrupp och små grupper är väldigt styrd av mig, alla har ansvar för varsin roll och alla uppmanas att läsa (olika mycket beroende på läsmognad). Vinsten som jag ser med att styra läsningen på detta sätt är att jag såg faktiskt att eleverna tog sina ansvarsroller och läste boken på ett aktivt sätt. Alla var aktiverade och såg sin egen roll; jag behövde inte gå runt och se till att eleverna bidrog utan istället kunde jag gå runt och lyssna på elevernas tankar. Under läsningens gång varvade vi högläsning från mig med gruppläsning där eleverna var läsare. Eftersom vi gjorde så här kunde jag också samla ihop eleverna så att alla var med på bokens handling. Vi kunde ha gemensamma samtal och prata om just bokens innehåll utifrån olika synvinklar. Vad är det som skapar rädsla, hur uppstår rykte, har vi varit med om något liknande osv? Dessa lektioner där vi hade dessa samtal var sådana som gör att man vill vara lärare. Många av de elever som jag sällan upplevt som engagerade läsare fick ett talutrymme i klassen och bidrog på ett sätt som visade att de tänkte och reflekterade kring bokens innehåll. Vi kunde samtala kring den gemensamma upplevelsen vi hade från boken fast applicera det på verkliga händelser i elevernas liv och dra paralleller.
Varför blev då detta läsprojekt lyckat utifrån målet att få engagerade elever? En bidragande faktor tror jag beror på att eleverna fick roller utdelade, de kände sig delaktiga. En annan faktor kan vara att jag inledde med högläsning och gemensamma samtal vilket fick eleverna att få en stabil grund att gå in på inför den fortsatta läsningen. De visste vad boken handlade om, vi bekantade oss gemensamt med personerna i boken och på så sätt blev det lättare att förstå den fortsatta texten. Tiden känns också avgörande, vi pratade faktiskt om vad vi läste istället för att bara läsa på och inte fundera över vad boken faktiskt vill berätta för oss.
Att diskutera
- Hur ser du att dina elever läser aktivt?
- Hur skapar du tillfälle där texter diskuteras?
