Matematik och hjärnan

Jag funderar ständigt på hur jag ska undervisa i matematik för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt. Jag är nyfiken på nya rön och ny forskning kring ämnet. När jag var på SETT-mässan i Stockholm för några veckor sedan gick jag på många föreläsningar med olika teman. Det gemensamma var att alla föreläsare, oavsett huvudämne på föreläsningen, tog upp något om hur hjärnan fungerar och hur man ska försöka anpassa sin undervisning till hjärnan.  

Jag blev nyfiken och började fundera på hur jag kan använda kunskaper om hur hjärnan fungerar för att hjälpa mina elever att bli bättre i matematik. Detta resulterade i att jag kom över boken Hjärnan i matematikundervisningen, skriven av läraren Craig Barton. I den här bloggen kommer jag att beskriva innehållet och budskapet i boken samt reflektera över hur det påverkat min undervisning.

Fortsätt läsa Matematik och hjärnan

Harmoni i den studiefrämjande undervisningen

Läraren:
Pondus, självförtroende, engagemang, glädje

Eleven:
Lojalitet, respekt, samarbete, skratt

Det har skrivits bra inlägg runt främjandet av elevens egen vilja och engagemang för att nå bra studieresultat. Förstår eleverna t.ex. syftet med undervisningen, är de mer benägna att /sam/arbeta och når följaktligen bättre studieresultat. Jag tänkte fortsätta spinna lite på den tanken fastän ur ett annat och kompletterande perspektiv.

Jag vill, som så många gånger tidigare, lägga fokus på lärarrollen. Fortsätt läsa Harmoni i den studiefrämjande undervisningen

Digital mattebok – en del av digitaliseringen eller…

För ett par år sedan hade vi i kollegiet en pågående diskussion om matematikbokens vara eller inte vara. Skulle man använda bok eller skulle man arbeta på andra sätt. Den diskussionen har dött ut och det självklara svaret är väl att det inte spelar någon roll, det är ju hur vi arbetar med matematik i stort som spelar någon roll och inte om man använder bok eller inte. Dock har jag för mig själv fört en diskussion på senare tid där jag funderar över för- och nackdelar med en digital ”matematikbok”. Fortsätt läsa Digital mattebok – en del av digitaliseringen eller…

Why history? del 2

Varför ska vi läsa historia? Varför ska vi läsa om minoriteter? Varför ska vi läsa om demokratins historia? EU?

En elevutvärdering fick mig att fundera över hur vi lärare får elever att inse syftet med undervisningen. En femtedel av eleverna själva trodde att om vi ändrade på och blev tydligare och noggrannare med att förklara varför lektionsinnehållet är viktigt så skulle de lyckas bättre. Läs Why Jag bestämde mig därför för att påminna mig själv om att synliggöra detta så ofta jag fick tillfälle under terminen. I maj fick eleverna svara på samma frågor som de svarat på i januari och sedan jämföra sina svar och analysera om de såg någon kvalitetsskillnad, underförstått om de såg sin egen progression. Fortsätt läsa Why history? del 2

”Learning by doing!”

I vårt tematiska arbete “Mitt hållbara liv” på Naverlönnskolan i årskurs 5 i Svedala fokuserade vi först på det sociala perspektivet  och sedan det ekologiska.(se föregående bloggar) På vår lägerskola vid Eksholmssjön knöt vi ihop dessa två perspektiv.

Vi lär och upplever genom utomhuspedagogiska metoder i ett aktivt samspel med platsen, miljön och varandra för ett livslångt hållbart lärande.”

Citatet är hämtat från naturskoleföreningens hemsida och sammanfattar i en enda mening våra två lägerskoledagar!  Vi lät våra elever få ta del av olika aktiviteter där de fick träna många olika förmågor. Eftersom vi är ett stort gäng  med 75 elever, valde vi att dela upp dem i två grupper med jämn fördelning  från varje klass. I höstas kom eleverna till oss från fyra olika skolor i kommunen och de nya 5:e klasserna bildades. Efter att ha jobbat med gruppdynamiken i klasserna bröt vi nu upp dessa konstruktioner för att öppna upp för ny/gamla  relationer. Fortsätt läsa ”Learning by doing!”