Vinsterna med att rita en rolig seriefigur!

En stor del av min läs- och skrivinlärning grundar sig på ASL. Det är inte den enda metod jag använder, men den får ta stor plats. Det har gjort att jag fått tänka om på vissa plan. Där vi tidigare ägnade ganska mycket tid åt bokstavsinlärning och mekanisk skrivträning ägnar vi nu tid åt att berätta och att lära oss hur man bygger upp en text, ofta två och två. Det mesta skrivandet sker via tangentbord och eleverna kan vara koncentrerade på texten och inte på att forma bokstäver. Dock är vi nu snart framme vid att greppa pennan och öva oss på att skriva för hand, alltså forma bokstäver. Redan första veckorna i år 1 blev det tydligt (för mig) vilka elever som skulle få problem med just att forma bokstäver.  Brister i finmotoriken eller dålig uthållighet gör det svårt att lyckas med konststycket att ”skriva fint”. Det här är ju också en stor fördel med ASL, detta att man väntar med pennan, men i slutet på år 1 eller början på år 2 tänker jag att det är dags. Jag har tänkt att om man genom att skriva via tangentbord ger eleverna möjlighet att bygga upp sitt språk utan att vara hindrade av t.ex. bristande finmotorik, måste man också använde den tid man vinner till att låta eleverna utveckla sin finmotorik och sin uthållighet. Jag har därför försökt att hitta tillfällen och redskap som underlättar detta. Fortsätt läsa Vinsterna med att rita en rolig seriefigur!

Bildstöd får elever engagerade i ny text

Barbro Westlund skriver ”Att undervisa i läsförståelse är att undervisa för ett livslångt lärande” och det instämmer jag verkligen i. Jag har i många år bedrivit regelbunden undervisning i läsförståelse. Det är inte bara viktigt utan också väldigt roligt. Jag har märkt att eleverna nu kan samtala och resonera kring läsningen på ett helt annat sätt än tidigare. I vårt utvecklingsarbete på skolan detta läsår läser och arbetar hela kollegiet med Pauline Gibbons bok ”Stärk språket stärk lärandet”. Jag känner då hur jag får bekräftat att jag arbetar på rätt sätt men jag får också inspiration till nya arbetssätt.

Fortsätt läsa Bildstöd får elever engagerade i ny text

Kollegiala diskussioner kring utveckling av pedagogisk lärmiljö #mindthegap

Mål: utveckling mot kunskapskrav E

Naverlönnskolan har som mål läsåret 2017/18 att utveckla den tillgängliga lärmiljön på skolan utifrån det pedagogiska perspektivet. Samtidigt har kommunens förstelärare i uppgift att synliggöra och medvetandegöra undervisnings koppling till forskning #mindthegap. Med utgångspunkt i forskning och och skolans utvecklingsmål har jag granskat min egen undervisning särskilt med tanke på elever som inte uppnår kunskapskrav. Mina kollegor i mitt arbetslag har också utgått från elever som inte uppfyller kunskapskrav när vi haft kollegiala diskussioner kring hur vi kan utveckla och förändra den pedagogiska lärmiljön. Fortsätt läsa Kollegiala diskussioner kring utveckling av pedagogisk lärmiljö #mindthegap

Träna uthållighet

Jag har under en tid försökt utveckla mina elevers inställning till lärandet. Jag vill att mina elever ska förstå att de måste anstränga sig för att bli bättre på något. Mina elever ska ha förmågan att ta sig an nya utmaningar och att ha tålamod och uthållighet att fortsätta i sitt arbete trots att de ibland misslyckas och inte förstår.

Carol Dwecks forskning kring mindset visar att kunskapsinlärning har väldigt lite med intelligens att göra. Det handlar om uthållighet och elevens förmåga att ta sig sig an nya utmaningar. När man har ett dynamiskt mindset ser man misstagen som en del av lärandet, man orkar anstränga sig lite mer, och man utvecklar förmågan att växa av konstruktiv feedback. Det har även visat sig att intelligensen ökar hos individer som använder sig av ett dynamiskt mindset eftersom hjärnan förändras när man vågar utmana sig själv i sitt lärande. Här kan ni se ett tedtalk där Carol Dweck beskriver kraften att tro att du kan bli bättre. I den här bloggen beskriver jag hur jag tränar mina elever i uthållighet och förmågan att inte ge upp.

Fortsätt läsa Träna uthållighet

Att arbeta med ideologier på introduktions-programmen.

En av finesserna med att arbeta med grundskoleundervisning på en gymnasieskola är att man kan välja att arbeta med samma ämnesområden som eleverna kommer att arbeta med på gymnasiet (om de väljer att gå kvar på vår skola när de kommer in på ett nationellt gymnasieprogram). SO-ämnenas samtidiga välsignelse och förbannelse ligger i att ämnena är så breda och kursplanerna så vida i sina riktlinjer, att det faktiska lektionsinnehållet kan skilja sig väldigt mycket åt från skola till skola och från lärare till lärare, utan att någon faktiskt gör fel. Bedömningarna baseras i stort på hur väl eleven resonerar utifrån olika aspekter och synsätt som ligger till grund för hur vi förklarar samhällets strukturer.

Fortsätt läsa Att arbeta med ideologier på introduktions-programmen.