Inkluderingens dilemma

Detta inlägg kommer att beröra begreppet och fenomenet inkludering. Begreppet kommer från engelskans inclusion eller inclusive education och dök upp i USA redan på 1950-talet. Dock har begreppet en bit in på 2000-talet översatts med integrering i de svenska översättningarna av utländsk litteratur.

Det är på många sätt ett problematiskt begrepp eftersom det t.ex. inte finns med i vår läroplan. Dock finns det med i andra (internationella) dokument som Sverige skrivit på och måste förhålla sig till. Bland annat är det kärnan i Salamancadeklarationen, som antogs 1994.

Fortsätt läsa Inkluderingens dilemma

En lärares bikt

Skolavslutningen är avklarad och eleverna har gått på sommarlov. Dags att utvärdera mig själv och min undervisning. När jag utvärderar mig själv har jag några principer jag försöker hålla i huvudet:

  1. Jag är orsaken till det som händer i min klass och på mina lektioner. Den dag jag börjar lägga ansvaret på faktorer runt omkring mig, ger jag upp min möjlighet att påverka och förändra.
  2. Fokus ska ligga på mina svagheter. Det är säkert bra att förädla det man är bra på också, men det är eleverna som får lida när jag är dålig. För dem kan det vara helt avgörande att jag får bukt med mina svagheter.
  3. Förändringsarbete är obehagligt. Det som gör ont att inse försöker vi ofta bortförklara eller skyla över. Därför krävs mod och elakhet. Ju elakare jag vågar vara mot mig själv, desto större är sannolikheten att jag verkligen kommer att få till stånd en förändring.

Den här bloggen handlar om lärare som lyfter fram det de är bra på. Saker de lyckats med och saker de gått i land med. Saker som andra skulle kunna ta efter. Gott så. Jag tycker själv det är inspirerande att läsa om undervisningsprojekt som fungerat bra och som skulle kunna utveckla även min undervisning. Men nu är det alltså dags att vända på steken och fokusera på det som inte lyckades.

Jag heter Joakim Nilsson och är förstelärare på Röda skolan. Här följer nu saker jag gjort riktigt dåligt under det gångna läsåret och som smärtar att behöva erkänna:

Fortsätt läsa En lärares bikt

Delaktighet i skolan

Så här i slutet av terminen vill man så klart göra avslut och stämma av arbetet med eleverna i skolan. Vi vill göra bra avslut med elever, föräldrar och kollegor. Vad som slår mig i år är att vi pratar mycket om delaktighet, hur eleverna varit delaktiga i skolan, undervisningen och i grupperna.

Vi har alla elever med speciella behov, elever med diagnoser, elever vi behöver fånga upp på olika sätt, elever som har massor i sin ‘ryggsäck’ som vi måste beakta och till och elever som inte är i skolan utan kanske på sjukhus. Alla elever ska få möjlighet att känna att de har möjlighet att tyckas i skolan, att de är delaktiga.  Men vad innebär det då att vara delaktig? Fortsätt läsa Delaktighet i skolan

FN-projekt, ett språk- och kunskapsutvecklande arbete

Under de sista veckorna på terminen har jag arbetat med ett FN-projekt med mina klasser i geografi och svenska. Arbetet blev på många sätt lyckosamt och jag vill här dela med mig av upplägget samt ge er min bild av vad som gjorde undervisningen framgångsrik.

Tidigare i våras var Sandra Pilemalm från Naverlönnskolan hos oss på Spångholmsskolan och föreläste om hur lärare kan öka motivationen och ansvarstagandet i sin undervisning. Hon berättade då bl a om två arbetsområden som hon genomfört baserade på entreprenöriellt lärande och som fungerade som en form av rollspel. Sandra har även skrivit blogginlägg om dessa projekt som du kan läsa om här:

Några dagar efter Sandras föreläsning tog jag kontakt med henne för att be om inspiration till ett FN-rollspel som jag gått och grunnat på. Det ledde till att Sandra och jag träffades och tillsammans planerade upp ett helt arbetsområde inom geografi som baseras på ett rollspel där eleverna i par utses som representanter för länder där absolut fattigdom råder. De jobbar sedan på uppdrag av ordföranden (läraren) i FN:s sociala och ekonomiska råd med att:   Fortsätt läsa FN-projekt, ett språk- och kunskapsutvecklande arbete

Från fakta till fiktion – ett sätt att skapa skrivglädje

Vi deltar i läslyftet den här terminen och arbetar i  modulen Läsa och skriva i alla ämnen. När vi läste texten Berättande texter valde vi att planera för en lektion där vi skulle låta eleverna utgå från en faktatext som inspiration för att skriva en skönlitterär text.
Vi arbetade utifrån cirkelmodellens princip och började med att samla fakta. Vi läste om och såg på film om Glimmingehus och gjorde också ett studiebesök där. Hemma på skolan gjorde vi en mindmap med all fakta och vi hjälptes åt att sortera upp faktan inom olika områden. Därefter skrev alla en individuell text om besöket på Glimmingehus. Det här blev vår faktadel om Glimmingehus och således om medeltiden.  Fortsätt läsa Från fakta till fiktion – ett sätt att skapa skrivglädje