Scroll To Top

I en allt mer digital värld… (KU-dag om digital metodik)

Hur mycket kan egentligen en dator användas till i skolsammanhang? Om man har deltagit på ett Teachmeet är svaret: nästintill oändligt mycket. I samband med att jag började på Naverlönnskolan avlöste just dessa Teachmeets varandra, såväl regionala som lokala, och som lärare fick man en uppsjö av förslag och idéer på hur datorn/IKT kunde fylla en pedagogisk funktion i undervisningen. Efter några år utan dessa event, utan denna inspiration, blev det så dags att ta upp denna tråd igen i samband med årets första KU-dag. Syftet med dagen blev därför att stärka kollegiets digitala kompetens och visa på hur just datorn/iPads kan bli en naturlig del av vår undervisning, men även att få gemensamma referensramar där alla har en gemensam digital grund att stå på. Fortsätt läsa I en allt mer digital värld… (KU-dag om digital metodik)

Share Button

Digitalisering gör undervisningen tillgänglig för alla

Så fantastiskt det är med digitaliseringen. Skolan blir genast mer tillgänglig. Under mina första år som lärare var vi noga med att förse elever med dyslexi med datorer så att de kunde få stöd med t ex stavning och uppläsning av text. Avundsjukan i klassrummet var stor, alla ville arbeta på dator. Efter ett tag var det inte lika spännande och då ville många dyslektiker inte använda sin dator, de kände sig utpekade. Jag var frustrerad, jag märkte ju hur IT blev ett stöd i läsning, skrivning, finmotorik och motivation. Idag arbetar jag i Svedala kommun som använder sig av Chromebooks till alla elever i årskurs 4-9. Jag undervisar i årskurs 5 och upplever tack vare våra Chromebooks tillgänglighet och inkludering.  Alla elever har tillgång till samma hjälpmedel och ingen känner sig utpekad för att man skriver på dator.

Fortsätt läsa Digitalisering gör undervisningen tillgänglig för alla

Share Button

Tre steg framåt för ett bättre ledarskap i klassrummet

Vilka framgångsfaktorerna är för ett gott ledarskap i klassrummet har det skrivits en hel del om. För ett kort tag sedan läste jag om en norsk studie där forskarna hade filmat och närstuderat 100 lärare i deras klassrum. Syftet var att få syn på vad särskilt framgångsrika gör som är bra och detta utifrån tre kategorier: Emotionellt stöd, Klassrumsorganisation, samt Inlärningsstöd. När jag läste artikeln började jag fundera på om jag kunde använda forskningsresultaten för att utveckla mitt eget ledarskap i klassrummet. Hur bär man sig åt för att som enskild lärare utnyttja skolforskning för att vässa sin egen yrkesutövning egentligen?

Fortsätt läsa Tre steg framåt för ett bättre ledarskap i klassrummet

Share Button

Matematiska resonemang

I kursplanen för matematik i grundskolan står att eleverna ska utveckla sin förmåga att föra och följa matematiska resonemang om tillvägagångssätt, rimlighet och om hur begrepp relaterar till varandra och hur vi lärare ska bedöma hur väl eleverna kan det.

Vad menas det då med att eleverna kan resonera?

TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) är en internationell studie som genomförs i mer än 60 länder vart fjärde år. I studien mäts fjärde- och åttondeklassers kunskaper i matematik. På grund av studiens omfattning får den ofta mycket uppmärksamhet och genomslag i hur undervisningen utformas i många länder. Det är intressant att se hur man i den studien bedömer resonemangsförmågan. Det görs enligt nedanstående kriterier.

Eleven ska:

  • analysera situationer och göra meningsfulla slutsatser utifrån given information
  • generalisera påståenden och förhållanden utifrån specifika exempel
  • göra kopplingar mellan olika kunskaper och matematiska idéer
  • motivera, förklara och bevisa påståenden
  • lösa uppgifter som inte är rutinuppgifter

Hur arbetar jag för att eleverna ska utveckla sin resonemangsförmåga?

Fortsätt läsa Matematiska resonemang

Share Button

Varför pratar de inte?

Tala är silver, tiga är guld” eller…?

Att tala inför en grupp kan många gånger vara en plågsam upplevelse. Man känner sig uttittad och man bara hoppas att man ska komma ihåg allt som man ska berätta om. Vi har alla någon gång varit där, skulle jag tro. Att dessutom tala på engelska kan göra en presentation till en ”omöjlig” uppgift.

För några i klassen kommer orden så lätt och de kan komma ihåg allt vad de ska säga. De ser ju inte ens nervösa ut! Men så är det inte för mig. Jag KAN INTE prata på engelska!  (Elev i åk 4.)

 

– Inte än kanske, men snart så….och med rätt stöttning, ska du se att du kan! svarade jag eleven i fråga (med Carol Dwecks tankar om dynamiskt tankesätt och att våga gå utanför sin komfortzon). Fortsätt läsa Varför pratar de inte?

Share Button

Undervisning och lärande