Nyårstvivel och förnyade löften

Att vara lärare är betydelsefullt och viktigt. Läraren har ett finger med i spelet när det gäller att forma vår gemensamma framtid. Ett stort och tungt ansvar! 

Ändå har det hänt under mina år som lärare att jag har tvivlat kring betydelsen av min roll. Hade inte mina elever klarat sig bra utan mig? Hade man inte kunnat plocka in någon från gatan som hade lyckats ungefär lika bra med eleverna som jag? Vad är det jag tillför som gör skillnad? Fortsätt läsa Nyårstvivel och förnyade löften

Share Button

Varför inte lågaffektiv?

Att tänka stort innebär oftast att tänka smått

Debatten kring oordningen i skolan, stökiga klassrum och våldsamma elever är ständigt återkommande och diskuteras flitigt och väl i allt från sociala medier, nyhetsflöden, runt köksbord och i politiken. Den strida ström av beklaganden påverkar såväl skola i stort som indirekt arbetet i klassrummen. Som lärare påverkas jag dagligen. Samtidigt förvandlas lågaffektiva metoder och forskning, metoder för att hantera och minska stöket och våldsamheterna,  likt svordomar i debatten. Vissa förordar istället hårdare tag med argument att vi inte kan låta ett fåtal stökiga elever förstöra för de mer skötsamma eleverna, samtidigt som andra (forskare och sakkunniga) hävdar motsatsen. Fortsätt läsa Varför inte lågaffektiv?

Share Button

Tack för denna termin!

Slutet av höstterminen är alltid en hektisk period som lärare. På jobbet ska de sista bedömningsuppgifterna snabbt rättas, betygen ska sättas och matriserna ska uppdateras. Utöver alla jobbrelaterade arbetsuppgifter så vill jag även hinna med att fixa allt inför julen i god tid. Normalt sett brukar inte detta vara något problem men då vi i år hade julavslutning så sent som den 22 december blev det för min del stressigt. När tiden är en bristvara och dagarna styrs av att göra-listor så finns det alltid en risk att jag prioriterar lite fel. När jag nu efter två veckors nedvarvning och välbehövd vila ser tillbaka på terminen som helhet och de avslutande veckorna i synnerhet så inser jag åtminstone en miss från min sida. Nämligen att jag inte hunnit att visa tillräckligt med tacksamhet för allt som är bra på Aggarpsskolan.

Fortsätt läsa Tack för denna termin!

Share Button

Elevernas utvärdering av undervisningen

Efter en termins arbete är det dags att göra bokslut. Blev det som jag hade tänkt mig? Fungerade mina arbetsområden, mitt undervisningssätt, mina förberedelser och mina elevrelationer? Lyckades jag med att förmedla mitt ämne, väcka lust och skapa nyfikenhet?

Så klart har jag en egen bild av detta men en viktig del av lärarjobbet handlar om att kunna se och förstå elevperspektivet. Därför tycker jag att det är av stor vikt att höra hur eleverna uppfattat terminen utifrån just min undervisning. Vi pratar om elevernas utvärdering.

Fortsätt läsa Elevernas utvärdering av undervisningen

Share Button

Kunskap är att veta, kunna och förstå

För att nå kunskapskraven för betyget E i till exempel ämnet fysik, måste man som elev veta vad olika begrepp betyder, kunna beskriva dem, men även till viss del förstå och använda dem i sammanhang när man förklarar olika fenomen. Hur kan man utforma ett prov som mäter detta? Jag har försökt genom att dela upp provet i de tre delarna “Veta, kunna och förstå”. Provet är gjort i ett digital provverktyg som vi har i kommunen. 

“Veta”

När jag som lärare ställer en muntlig fråga till en elev händer det ibland att man får svaret “Jag vet vad det är, men jag kommer inte ihåg vad det heter”. Du kanske känner igen dig i detta när du en fredagskväll sitter framför teven och tittar på “På spåret” och det kommer en fråga som du mycket väl vet svaret på men du kommer inte på det. Skulle du få tre alternativ skulle du spika det rätta svaret direkt. Samma gäller för eleverna, får de alternativ så klarar de oftast para ihop ett begrepp med rätt förklaring. Därför består provets första del av uppgifter där eleven ska para ihop ett antal begrepp med rätt förklaringar. Det finns även frågor med tre svarsalternativ, där eleven ska välja ett av dem. Här får eleverna möjlighet att visa vad de vet, alltså vad begreppen betyder. 

Exempel från del ett “Veta”:

“Kunna”

Del två på provet består av frågor där eleverna får möjlighet att visa att de kan beskriva olika begrepp eller använda rätt begrepp i sitt svar på en fråga. Alltså att kunna, utan att få alternativ att välja mellan. Här finns frågor där eleven såklart ibland har lärt sig svaren utantill. Då kan man fundera på om det är kunskap som ska betecknas som “Kunna” eller “Veta”. Oavsett så finns det en viss skillnad när eleven själv måste formulera svaret istället för att para ihop begrepp med förklaringar. I den sista delen av provet ska eleverna använda det som de vet och kan för att visa att de förstår. Då kan man även upptäcka om det är “Veta”- eller “Kunna”-kunskap. Här kan man oftast tydligt se om de förstått innebörden av ett begrepp då de ska använda det i ett beskrivande sammanhang. 

Exempel från del två “Kunna”:

“Förstå”

Som nämns i inledningen, finns det i denna del möjlighet för eleverna att visa att de förstår och kan använda begreppen för att förklara olika fenomen eller händelser. I kunskapskraven för fysik står det:

E C A
“Eleven har grundläggande kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp”. Eleven har goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp. Eleven har mycket goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av fysikens begrepp.

På alla tre nivåerna måste eleven visa att den kan beskriva fysikaliska fenomen med användning av fysikens begrepp. Det som skiljer E jämfört med C och A är att på C- och A-nivå ska eleven kunna visa på samband mellan olika fenomen. Skillnaden mellan C och A är att på A-nivå ska eleven även visa på gemensamma drag mellan fenomenen. 

Exempel från del tre “Förstå”:

Ge exempel på en händelse då du vill ha så lite friktion som möjligt.

Förklara också hur detta kan skapas.

Vad innebär en olikformig rörelse rent fysikaliskt?

Utveckla ditt svar och använd lämpliga begrepp.

I mitt nästa blogginlägg kommer jag att visa och diskutera, med hjälp av elevexempel, frågor med svar som motsvarar kraven för de olika nivåerna i kunskapskraven. 

Att diskutera vidare:

  • Har du exempel på “veta-, kunna- och förståkunskap” i ditt ämne?
  • Hur kan du koppla det till kunskapskraven i ditt ämne?
Share Button

Undervisning och lärande