Tysta elever

I varje klassrum sitter de där, de tysta eleverna. De som inte känner att de vågar kan eller vill säga något i klassrummet. De som känner att klassrummet är en så pass otrygg plats att de inte kan säga något eller saknar självförtroendet för att göra en muntlig redovisning. Hur gör vi för att säkerställa att de tar till sig av undervisningen?

Fortsätt läsa Tysta elever

Share Button

Pojkjävlarna – hemortens historia del 2

Pojkjävlarna – Hur blev det?

I mitt förra inlägg skrev jag om planering och tankar kring genomförandet av vårt kommande arbete Svedala förr och nu ett ämnesintegrerat arbete där SO och svenska skulle vävas ihop. Nu har arbetet pågått i ca sex veckor och vi håller på att runda av och knyta ihop det. Arbetet med boken har skett parallellt i två klasser.

Arbetet med boken inleddes med att eleverna fick förutspå handlingen, ena gruppen med hjälp av bilden på omslaget och den andra med hjälp av titeln. Därefter tog läsningen vid. Största delen har bestått av högläsning, men vid ett par tillfällen har eleverna läst utdrag ur boken. Efter läsningen, oavsett form, har vi bearbetat texten med hjälp av reflektioner i loggbok, gemensamma muntliga reflektioner och vid ett tillfälle fick de kliva in i boken och ge röst åt förvaltaren, som spelar en viktig roll i boken. Då fick den ena gruppen i uppgift att beskriva förvaltaren: Vem är han? Varför är han som han är? Den andra gruppens uppgift var att försöka sätta sig in i hur förvaltaren tänker kring barnen och sitt arbete. Det blev bra diskussioner kring honom när eleverna läste upp sina tankar. Svåra uppgifter, men efter att de tänkt till kunde de beskriva både utseende och beteende. Efteråt ritade de honom som de föreställt sig att han såg ut. Fortsätt läsa Pojkjävlarna – hemortens historia del 2

Share Button

Etnografiskt perspektiv i religionsundervisningen

Etnografi är en datainsamlingsmetod för att analysera sociala och sociologiska strukturer genom olika former av fältstudier. Om man dessutom använder metoden utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt (tolkning av text/lära) är det en metod som går att använda sig av som ett ämnesdidaktiskt verktyg i syfte att utveckla sin undervisning i religionskunskap. Jenny Berglund, professor i i religionsdidaktik vid Institutionen för ämnesdidaktik vid Stockholms universitet, använder begreppet “etnografiska glasögon” som en metod för att försöka se företeelser som har med religion att göra. Den här metoden kom jag i kontakt med under en utbildning jag gått under våren; Didaktiska perspektiv på islam. I det här blogginlägget vill jag beskriva metoden och hur den kan bidra till att undervisningen i religion blir icke konfessionell och opartisk samt uppmärksammar hur människor inom olika religiösa traditioner lever med och uttrycker sin religion och tro på olika sätt. 

Fortsätt läsa Etnografiskt perspektiv i religionsundervisningen

Share Button

Förväntningar på kors och tvärs

Inför en uppgift finns det förväntningar på eleven från olika håll.  Eleven själv vill givetvis klara att utföra uppgiften inom tidsramen och ofta med en viss kvalitet för att nå högre mål. Föräldrar vill självklart att eleven gör sitt bästa med de uppgifter som ska betas av. Som lärare har jag alltid förväntningar på att eleven ska utnyttja sin potential för att nå nya mål. Med detta sagt kan man ana varför en del elever känner sig stressade.  Men det gäller för pedagoger och föräldrar att balansera det hela för att dra ner på stressen för eleven. Jag tänker här berätta hur jag provat att jobba med förväntningar under terminen.

Fortsätt läsa Förväntningar på kors och tvärs

Share Button

Låt oss prata om forskning!

För att utveckla vår undervisning behöver vi kritiskt reflektera över den och fundera över vad som fungerar bra och vad som behöver utvecklas. Då finns det mycket forskning vi skulle kunna använda oss av men  väldigt sällan diskuteras forskning bakom det vi gör i verksamheten. Jag saknar de pedagogiska och didaktiska diskussionerna väldigt mycket. Jag, och förmodligen många andra lärare, vill gärna hålla oss uppdaterade kring forskning. Skollagen säger att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och på Skolverkets sida under rubriken ”Det här är vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” kan man läsa ”Utbildning på vetenskaplig grund innebär att kunskap från vetenskapliga studier ska vara en utgångspunkt när förskolan och skolan planerar, genomför och utvärderar sin verksamhet. Kunskap från relevanta forskningsresultat ska med andra ord ligga till grund för arbetet både när det gäller innehållet i och formen för utbildningen… Det betyder att verksamheten i förskola och skola inte ska stå i strid med vetenskap. Men vad forskningen säger behöver tolkas för att kunna användas på ett ändamålsenligt sätt i den egna verksamheten. Det är därför viktigt att värdera om och på vilket sätt forskningen är relevant för den egna barngruppen eller eleverna.” För att detta ska fungera behöver vi tillfällen då vi tar fram och diskuterar forskning.

Fortsätt läsa Låt oss prata om forskning!

Share Button

Undervisning och lärande