Scroll To Top

Vad är viktigast: att jag lär känna eleverna eller mig själv?

Jag hör ibland och säger det väl själv oftare än jag tror ”Den klassen är så orolig” eller ”Oh, vilken ljuvlig klass” och så vidare. Som om alla i den klassen vore det ena eller det andra. Samtidigt vet vi lärare ju att alla är olika och individualisering krävs i undervisningen. Men hur ska jag kunna se och bemöta 25 själars behov till framgång för att strax därpå möta nya 25 själar?

”Mitt knep” för idag är att vända på klacken en aning. Jag brukar i mina inlägg lägga mycket energi på att fokusera kring eleven, jag är ju också fostrad till det genom skollag, läroplan, omdömen, betygssättning m.m. Men idag vill jag lägga krutet på dig, på mig, på den som leder lektionen, undervisningen och gruppen – läraren. Jag utgår ifrån att läsaren har ”körkortet” på plats, d.v.s. att lärarlegitimation och/eller erfarenhet finns, för jag vill inte prata om undervisning idag.

Fortsätt läsa Vad är viktigast: att jag lär känna eleverna eller mig själv?

Tre elever i klassen- vilken lyx!

Det är tacknämligt att ha en liten undervisningsgrupp, 3 st (!), när uppdraget är att gå i mål med hela högstadiets kemikurs på en undervisningstimme per vecka under ett läsår. Samtidigt som dessa andraspråkselever ska behärska kursen på, ett för dem, främmande språk.

Det åligger oss alla lärare att möjliggöra språkutveckling för samtliga våra elever. Detta blir särskilt påtagligt när eleverna har annat modersmål är svenska. I ”min” lilla kemigrupp ska eleverna ges möjlighet att nå grundläggande mål för högstadiet under läsåret. Men jag menar att det av rättviseskäl ska skapas utrymme för eleverna att även nå kvalitetsbetyg. Två av de tre eleverna har nyligen sökt till teknisk/naturvetenskaplig linje i gymnasiet – så det gäller att vi ligger i! Allt ska falla på plats.

Som en av eleverna uttryckte det när vi sågs efter ett ledighetsuppehåll: ”Kristin, vi jobba med vår full fart framåt nu? Lära mycket!”

I boken Greppa språket, ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet står att läsa att det tar 1-2 år för flerspråkiga elever att lära sig vardagens språk, ”ytflyt”. Däremot tar det 6 – 8 år för andraspråkselever att tillägna sig ett skolspråk med ämnesspecifikt ordförråd och med förmåga att föra väl underbyggda resonemang (Skolverket 2016).

Fortsätt läsa Tre elever i klassen- vilken lyx!

Lektionsobservationer – vägen mot kollegialt lärande del 2

Som jag skrev i mitt förra inlägg, Vägen mot kollegialt lärande, har vi på NFU, sedan 2014, arbetat mot målet att öka vårt kollegiala lärande. Under våren har vi genomfört lektionsobservationer hos varandra. I stort sett samtliga lärare har både observerat och blivit observerade. Huvudmålsättningen med observationerna hittills har varit att vi ska känna oss trygga i observationssituationen. Fortsätt läsa Lektionsobservationer – vägen mot kollegialt lärande del 2

Den flerstämmiga undervisningsmiljön

Framgångsfaktorer och utmaningar ur ett svenska som andraspråksperspektiv

Jag har under min tid som lärare arbetat medvetet för att skapa en flerstämmig undervisningsmiljö och sökt svar på hur det sker på bästa sätt genom att ta del av forskning samt prövat och omprövat olika metoder (läs mitt tidigare blogginlägg om ett flerstämmigt klassrum här). I mötet med elever med svenska som andraspråk och genom litteratur inom kursen Svenska som andraspråk har jag tvingats att ytterligare granska och utvärdera den undervisningsmiljö som jag försöker utforma med fokus på samtalet. Fortsätt läsa Den flerstämmiga undervisningsmiljön

Goda förutsättningar för framgångsrik matematikundervisning

Vi har nyligen genomfört de nationella proven i matematik för åk 3. Utfallet och resultatet blev mycket bra. Vårt förhållningssätt kring förberedelserna inför provet har varit att se de nationella proven som en naturlig del i undervisningen, inte som ett enskilt och isolerat mål i sig. Det goda resultaten förvånar inte oss. Vi har lyckats att lyfta våra elever till en högre nivå. Efter utvärdering av förberedelser, genomförande och resultat har vi kommit fram till en antal faktorer som möjliggjort det goda resultaten på proven och den höga kunskapsnivån. De faktorer vi kom fram till presenteras i detta inlägget.

  • Prata matematik
  • Skriftliga räknemetoder
  • Repetition – remsor
  • Dubbel bemanning
  • Problemlösningar

Fortsätt läsa Goda förutsättningar för framgångsrik matematikundervisning

Undervisning och lärande