Scroll To Top

En resa till Förintelsens minnesplatser

Just hemkommen från Polen och en utbildningsresa i Historiografi, Förintelsens minnesplatser, sitter jag här i min soffa, alldeles uppfylld av det jag varit  med om, känt och därmed lärt mig. Det har varit fyra dagar fyllda av möten med olika människors livsöden på olika platser, platser som är minnesplatser, påminnelseplatser, begravningsplatser och brottsplatser:Treblinka, Warszawas getto med den judiska begravningsplatsen, Janusz Korczak barnhem och Umschlagplatz, Majdanek samt byarna Brok och Izbica.

Hur kan man genom dessa platser, där det moderna samhället gjort sitt intrång, där tomhet och ödslighet råder och där få artefakter finns, lära sig om och förstå offrens situation under Förintelsen? Under Förintelsen mördades mer än 6 miljoner judar. Bakom siffran, 6 miljoner, döljer sig människor med olika liv, erfarenheter, känslor, tankar och slutligen död. Hur kan man göra för att eleverna i undervisningen om Förintelsen, genom en exkursionsresa eller i klassrummet, får syn på dessa människor? Och….hur kan dessa platser få oss och eleverna att förstå vad som gjorde helt vanliga människor till bestialiska mördare?

Fortsätt läsa En resa till Förintelsens minnesplatser

Share Button

Lärpar och sekvensbilder som stöd för berättande text i åk 1

I läroplanens del 1, Skolans värdegrund och uppdrag kan man läsa följande:

”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.”

”Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra.”

Genom Kooperativt Lärande-strukturerna skapas det förutsättningar för situationer att träna detta. Fortsätt läsa Lärpar och sekvensbilder som stöd för berättande text i åk 1

Share Button

Utvecklingsarbete på Marbäcksskolan – analys av social lärmiljö

På Marbäcksskolan skapar vi nu tillsammans ett nyläge i vårt utvecklingsarbete utifrån det mål och de teser som vi arbetade fram hösten 2016 i ett gediget analysarbete. I vår analys utgår vi från att vi behöver utveckla våra lärmiljöer, det är ett av våra prioriterade mål i det systematiska kvalitetsarbetet. Den frågeställning som vi just nu undersöker i våra analyser är:

Vad möter eleverna för fysisk, social och pedagogisk lärmiljö som främjar eller utgör hinder för elevernas språkutveckling och känsla av sammanhang?

Jag har i ett tidigare blogginlägg beskrivit hur vi i höstas startade vårt analysarbete med att fördjupa oss i den fysiska lärmiljön. I nästa del av analysfasen har vi fokuserat på den sociala lärmiljön. Fortsätt läsa Utvecklingsarbete på Marbäcksskolan – analys av social lärmiljö

Share Button

Jag vill inte, om avvärjningsbeteende

-Jag kan inte skriva på datorn. Knapparna känns helt konstiga!!! Frustrationen i rösten är tydlig.  

När möjligheten ges att göra uppgiften på papper är det bordet det är fel på. Det vickar, blir inte snyggt. Hjälper inte att det viks en pappersbit som läggs under det vickande benet.

-Om jag råkar knuffa på bordet åker pappersbiten bort, då vickar bordet ändå. Jag kan inte sitta vid det här bordet, måste ha ett annat bord!

Då är det ytan på det nya bordet som stör. Den är liksom halare än den andra, armarna glider konstigt då, det går helt enkelt inte att skriva.

Hela situationen skriker av avvärjningsbeteende. Det är inte datorns knappar, vickande bord eller hala bordsskivor som är problemet och därför inte heller lösningen. Är det uppgiften som är för svår, otydlig eller ointressant? Varför försöker eleven med näbbar och klor fly uppgiften till varje pris? Det tar energi från både eleven och mig. Det hade gått snabbare att börja skriva istället för att kämpa emot. Fortsätt läsa Jag vill inte, om avvärjningsbeteende

Share Button

Bland popcornhjärnor och snabba impulser

När jag hörde ordet popcornhjärna första gången tyckte jag först att det lät ganska gulligt. Nu hotar jag min egen dotter när hon sitter med både datorn och mobiltelefonen framför sig samtidigt. “Akta dig så du inte får en popcornhjärna.” Hennes svar är träffande. “Men pappa… Du gör ju likadant”. Det är bara att inse att det ligger något i det hon säger. Är vi alla fångade, stor som liten, i de snabba impulsernas och verklighetsflyktens grepp? Fenomenet och dess negativa konsekvenser har vi förmodligen alla varit medvetna om under lång tid. I skolans värld handlar det om ungdomar som har svårt att koncentrera sig under en längre tid eftersom de är så vana vid att snabbt skifta fokus. Efter att ha läst hjärnforskaren Torkil Klintbergs debattinlägg, Skolan digitaliseras i blindo (Svenska Dagbladet 23.02.2019) funderar jag på om det överhuvudtaget finns någon mening med att försöka nå mina elever i den snabbt växande digitaliserade värld som våra ungdomar befinner sig i. Särskilt inte just nu när vi i media bombarderas av domedagsprofesitilknande debattinlägg och artiklar kring hur skadligt det kan vara för våra ungdomar som utsätter sig för för mycket skärmtid. Forskningen konstaterar riskerna men effekterna vet vi för lite om.

Fortsätt läsa Bland popcornhjärnor och snabba impulser

Share Button

Undervisning och lärande