Motivation och ansträngning del 2

I mitt förra inlägg skrev jag om en klick elever som saknade motivation till skolarbetet som valde att stöka och störa i stället för att anstränga sig när de inte förstod uppgiften eller inte tyckte den var kul. Jag berättade även att jag tog hjälp av vår utvecklingsgrupp i arbetet med att hjälpa eleverna att hitta motivationen för skolarbetet.

Sedan förra inlägget har vårt arbete fortsatt och vi har analyserat de observationer som alla lärlag gjorde i sina klasser. När vi sammanställde materialet kunde vi se att elever, oavsett årskurs, klass eller ämne, lätt tappade motivationen vid uppgifter som kräver koncentration och uthållighet. Som ett led i detta har alla lärlag arbetat med att lyfta fram vikten av att träna, att våga försöka även när det är svårt och att inte ge upp. Vi pratar om begreppet ansträngning med eleverna och tänker tillsammans kring hur man kan göra när något är svårt eller tråkigt.

Jag och mina kollegor bjöd även in vår socialpedagog att under ett antal dagar observera våra två klasser på olika lektioner och raster. Det hon såg var framför allt tre saker:

  1. Det förekommer flera moment av väntan för eleverna och i de situationerna börjar flera elever stöka. Till exempel situationen som kan uppstå när eleverna kommer in efter rast. Eftersom vi lärare alltid är med ute på rasterna är det svårt att förbereda tavlan med instruktioner om kommande lektion. Det innebär att vi ofta står med ryggen mot eleverna och skriver på tavlan medan de får sitta och vänta. Då söker man kompisen och tappar fokus på vad lektionen ska handla om.
  2. Nästa motivationsdödande sak hon såg var att det förekommer många förflyttningar framför allt i klassrummet. En anledning till förflyttning kan vara att eleverna ska hämta sina saker i sin låda. Flera elever passar då på att gå förbi kompisen och prata lite vilket leder till att kompisen tapper fokus och ibland även motivationen att arbeta.
  3. Den tredje saken var att några elever inte förstår vad som förväntades av dem på grund av bl.a. språket.

Vi har försökt ringa in problemen och sedan är det dags att hitta lösningar på dem. Vad gör vi då för att undanröja dessa motivationsdödande fällor?

Vi tittade närmre på orsakerna till de tre saker vår socialpedagog lyfte fram och kunde konstatera att vi tidigare hade haft rutiner där alla tre minimerades. Till exempel väntan efter rast minimerade vi genom att ha ett schema för lektionsstrukturen som var enkel att bara sätta upp på whiteboarden för att sedan starta lektionen. Vi har även haft dessa i mindre version som passade på bänkarna och dessa hjälpte till att höja förutsägbarheten för de elever som behöver extra tydlighet. Sist men inte minst har vi tidigare samlat in en del av elevernas material, vilket minimerade springet för att hämta saker. Tre enkla saker som vi enkelt kunde återuppta för att undvika att eleverna tappar motivationen innan de börjar arbeta men även under påbörjad lektion.

Rubriken på detta inlägg, Motivation och ansträngning, är målen i det arbete som beskrivs ovan. Elevernas ska känna motivation inför skolarbetet och vara beredda att anstränga sig i sitt lärande. I våra klasser har vi bland annat använt oss av bilden nedan när vi har pratat om begreppet ansträngning

Fem cirklar med text som handlar om Fokus på lärandet

I boken Mindset: Du blir vad du tänker beskriver professor Carol Dweck att inställningen till lärandet och den egna förmågan kan påverka hur väl en elev lyckas i skolan och i livet. Hon talar om dynamiskt och statiskt mindset, där en person med ett dynamiskt mindset beskrivs som någon som tror att de kan utvecklas genom ansträngning och att kritik är något man kan lära sig av, medan en person med ett statiskt mindset är rädda för att misslyckas för att det betyder att de är dumma och inte kan.

Vi har inte använt Dwecks begrepp om statiskt och dynamiskt mindset med våra elever, men däremot har vi använt hennes uttryck not yet, om än översatt: inte än. Eleven som fastnar på en uppgift och uttrycker ”jag kan inte” eller ”jag fattar inte” bemöter vi med ”du kan inte än, men med träning så lär du dig”. Här lyfter vi fram och visar på de framsteg vi ser att eleven gör och har gjort som ett led i förståelsen att lärande tar tid och kräver ansträngning. Vi pratar om strategier för hur de kan tänka och göra när något är svårt.

Vi är inte i hamn ännu men vi ser en klar förbättring i såväl motivation som ansträngning hos flertalet elever och vi följer devisen på bilden ovan: vi ger inte upp, vi har tålamod och vi tränar, tränar, tränar.

 

 

 

Share Button

Inget klydd! En enkel regel.

För att skapa en god miljö och omgivning att leva i behövs regler, ramar och riktilinjer.  Detta gäller inte minst skolan där dessa regler ska stå som en garant för arbetsro och en trivsam och hälsosam miljö att vistas i. Jag har vid många tillfällen tillsammans med kollegor fastnat i formuleringar och funderingar kring tanken om att “ju färre regler desto lättare att komma ihåg” Man måste sålla för att inte eleverna ska gå vilse i en skog av regler.


  Många gånger har säkert fler än jag suttit tillsammans med kollegor och försökt att på ett vattentätt sätt formulera frågorna så att de är lätta att förstå, inte kan misstolkas eller kringgås. 

  Sen har vi ju det där med att regler ska låta trevliga samtidigt som de ska bestämma över oss. Helst ska man dessutom inte ha negationer som förklarar vad och hur man inte ska göra utan på ett mer positivt sätt uppmana hur man ska göra för att regler ska följas.

“Den gyllene regeln” har jag vid perioder av mitt yrkesliv haft hängande på väggen i klassrummet: Den är en grundläggande etisk princip som återfinns inom många religioner och filosofiska och etiska läror. Principen kan uttryckas både positivt “Behandla andra som du själv vill bli behandlad” och lite mer negativt (som vi ju skulle försöka undvika…) “Behandla inte andra som du själv inte vill bli behandlad”. Förekomsten av den gyllene regeln i så många olika religioner har gjort den användbar vid samarbete över religionsgränserna. Gott nog, men även där har jag vid något tillfälle hamnat i kläm. Exempelvis den gången jag pratade med en elev som hade kastat vattenballong i klassummet som mycket väl kunde tänka sig en få en ballong splashad på sig eftersom det var så varmt ute…

Det är alltså inte lätt det där med reglerna. Ytterligare en dimension, som någon brukar tillägga i regeldiskussioner, brukar vara att det måste finnas konsekvenser om man bryter mot regler och att reglerna annars blir utan verkan. Kan diskuteras. De allra flesta låter bli att göra fel eftersom att de har en välkalibrerad moralisk kompass och inte för att de är rädda för ett möjligt straff.


Den enda regeln

För att komma undan många och långa formuleringar och underlätta för både mig och eleverna har jag kokat ner reglerna till den enligt mig ultimata regeln. Den är kortfattad och kärnfull. Klatchig i sitt uttryck och lätt att komma ihåg. Den är bred i omfånget men ändå precis och distinkt. Här kommer den: 

INGET KLYDD!

Regeln är svår att kringgå eftersom den är lätt att härleda till betraktarens upplevelse. 

Om man någonstans i härledningskedjan kan bevisa att någon tyckte att det var klydd – ja, då är det så! “Du kastade en vattenballong. Det är klydd. Din kompis ville inte ha den på sig och fick gå hem och byta tröja. Dubbelklydd. Dessutom får någon komma med trasa och hjälpa till att torka upp. Trippelklydd!.

Regeln är lätt att komma ihåg för eleverna och blir viktig och lite rolig på samma gång. Tro det eller ej, men denna regel är applicerbar i många situationer och har på ett enkelt sätt hjälpt mig vid flera tillfällen.

Självklart löser den här regeln inte alla världsproblem, men den har faktiskt gjort både mitt och mina elevers liv enklare vid många tillfällen genom åren.


Var en förebild

Ska jag vara ärlig så finns det något som har minst lika stor betydelse som regler och konsekvenser för att allt ska fungera i skolan. Det att du som vuxen i skolan är en god förebild och visar vägen för våra unga. Våga erkänna om du själv klyddat till det och visa att man kan rätta till sina misstag. Visa på goda rutiner. Alla barn har inte med sig en tillräckligt bra moralisk kompass när de kommer till skolan och vissa har svårare att göra rätt. Då måste vi vuxna göra allt som står i vår makt att visa rätt väg. Det gör vi inte med främst med regler utan som förebilder. 

Någon som vill opponera sig? – INGET KLYDD! 😉


Diskussionsfrågor

  • Vilka regler brukar det oftast brytas mot på din skola? 
  • Varför bryter eleverna mot dessa regler?
  • Hur gör vi på skolan för att eleverna ska följa regler?
  • Finns det andra faktorer än regler som kan hjälpa till att hålla ordning på en skola?

 

Share Button

Mental lektionsstart

“När går vi in? Vad ska vi göra idag?”. Det är två frågor jag får dagligen när jag möter elever i rasthallen. “Vi går in 10.30.”  Vad menar jag med det? Lektionen börjar ju 10.30 då kan vi inte gå in 10.30 eller? 

Uppmärksamma eleverna innan lektionen

Jag försöker alltid vara på plats några minuter innan den tid det står på schemat att lektionen ska starta. Jag möts då av ett antal elever, oftast samma, som väntar på att få komma in i klassrummet, det är också oftast samma som kommer precis i tid eller i vissa fall några minuter för sent. Störande? Nej, faktiskt inte (oftast). Jag tycker det är perfekt att alla inte kommer samtidigt eftersom då kan några elever i taget bli uppmärksammade. Jag hinner växla några ord med de eleverna som kommer några minuter innan, de andra kan jag ta emot efterhand som de kommer och de som ibland kommer för sent ser ofta själv till att bli uppmärksammade.  Fortsätt läsa Mental lektionsstart

Share Button

Är du rädd för någon på skolan?

Två gånger/läsår genomför vi en trivseltemp med eleverna. Konceptet till trivseltemp har vi fått inspiration till genom Marbäcksskolan. Trivseltempen består av ett antal frågor som eleverna får ta ställning till, t.ex: 

  • Hur trivs du i din klass?
  • Hur är arbetsron på lektionerna?
  • Känner du att vuxna lyssnar på dig?
  • Är du rädd för någon på skolan?

 Syftet med trivseltempen är att få en samlad bild av elevernas trivsel på skolan för att kartlägga vad som fungerar, vad vi behöver utveckla och ligger även till grund för skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. När vi genomför trivseltempen gör vi den digitalt. De äldre eleverna svarar på frågorna själv medan de yngre får hjälp av en vuxen.  Fortsätt läsa Är du rädd för någon på skolan?

Share Button

Läxfällan

Vi människor behöver balans och variation i våra liv för att må bra. Det är när vi tappar kontrollen över denna balans som vårt mående påverkas negativt. Vad händer egentligen med oss när vi upplever att vi inte kan styra över vår egen verklighet? 

För en tid sedan upptäckte jag att elever bortprioriterar en del av sina läxor i mina språkämnen. Jag bestämde mig för att ta reda på varför och en alternativ verklighet öppnade upp sig för mig. En verklighet som var elevernas perspektiv på fenomenet läxor. Jag bestämde mig för att diskutera läxor i helklass med olika årskurser och i min nia intervjuade jag samtliga elever i par. Har vi nytta av att förstå deras perspektiv när det gäller ett så omfattande område där vi lärare faktiskt inte är delaktiga? Vi förväntar oss att de ska göra sina läxor men hur ser detta studerande ut när de är hemma? Fortsätt läsa Läxfällan

Share Button

Undervisning och lärande