Scroll To Top

Att gestalta det naturvetenskapliga

”När den redan molniga himlen täcktes av mörka moln blev jag hoppfull. Tänk så kommer Sven äntligen hem! De små dropparna landade en efter en på den spegelblanka ytan. Till slut landade en liten molekyl bredvid mig.

‘Åh, Sven!’ utbrast jag, ‘Vad jag är glad att du är tillbaka! Hur var det? Berätta allt!’ Hans skinande leende verkade inte vilja slockna när han började berätta om sin resa.”

Just så börjar inledningen på en berättelse där vi som vetgiriga läsare får göra en resa genom vattnets kretslopp och där gestaltandet står i fokus. Den strama och faktabaserade informationen kring kretsloppet får här ge vika för en mer upplevelserik resa där våra sinnen får arbeta; fakta ska levandegöras i berättande form. Det första temaområdet som våra årskurs 6-elever brukar arbeta med i början av läsåret är just vatten. Ett stort område där möjligheter till ämnesövergripande arbete är oändligt. Det här året blev svenskan delaktig genom att lägga fokus på just att skriva gestaltande. Fortsätt läsa Att gestalta det naturvetenskapliga

Share Button

Vi tränar förmågor tillsammans

I Lgr 11, i kapitel 1 och 2 finns de mål och förmågor som undervisningen ska sträva mot och som alla elever ska utveckla under sin skolgång. Jag beskriver här, en del av hur det grundläggande arbetet pågår i min klass som just nu är en trea.

Mål

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,

För att nå dessa mål behöver undervisningen genomsyras av följande ur Lgr 11 Fortsätt läsa Vi tränar förmågor tillsammans

Share Button

Engagemang, intresse och lärande

Engagemang som begrepp för att beskriva och diskutera undervisning har varit ett av mina främsta fokus de senaste åren. I takt med att min kunskap ökar börjar slutet också att närma sig.

I min forskarvärld börjar det dra ihop sig och snart har jag hållit på med detta i tre år. Det innebär att mitt 75%-seminarium närmar sig och att mitt arbete så här långt skall läsas av en extern granskare så att det håller måttet. Min avhandlingen kommer att bli en sammanläggning vilket betyder att den kommer att innehålla två vetenskapliga artiklar och en kappa. Kappa innebär att man skriver en sammanfattande introduktion till artiklarna. Just nu har jag en artikel som i stort sett är klar, en artikel som är påbörjad (med lite god vilja kan man säga att den är påbörjad) och en massa överbliven text som skulle kunna utgöra stommen i en kappa. Det känns som att ett berg av arbete ligger framför mig och det är inte en angenäm känsla på något sätt men jag litar på min erfarenheten av att det brukar gå bra. Först och främst vill jag bli klar med min första artikel och skicka in den till den vetenskapliga tidskrift som jag hoppas kommer att publicera artikeln. Att bli publicerad är en lång process. Fortsätt läsa Engagemang, intresse och lärande

Share Button

Den återgivande genren höjde texternas kvalitet

Eller… Om jag vill förbättra, vad ska jag förändra?

En bloggares vecka

Först reflekterade jag ett tag kring vad jag gjort den senaste tiden och vad som kunde vara intressant att dela med sig av.

Sedan antecknade jag i min mobil när tankarna dök upp, fotade av lektionsanteckningar, diskuterade med min kollega och vände och vred på olika områden.

Därefter skrev jag en snabb kladd på datorn och summerade mina tankar.  

Till sist redigerade jag kladden, kompletterade med foton och publicerade inlägget på ”Förstelärare bloggar”. Då kände jag mig slutligen nöjd.

Hur undervisar ni era elever i att skriva en personligt återgivande text?

Fortsätt läsa Den återgivande genren höjde texternas kvalitet

Share Button

Lyckade grupparbeten

Under min egen skoltid har jag deltagit i mängder av  mindre bra grupparbeten som  ledde till mycket lite lärande. Det saknades struktur, det fanns inget som krävde att alla gjorde jobbet utan det var ofta några få som drog hela lasset och resultatet blev t ex en plansch med avskrivna texter från läroböcker. Under större delen  av min lärartid har jag därför inte använt mig av grupparbete, eftersom jag hade så dålig erfarenhet av det.

Jag tror däremot att elever som arbetar tillsammans når längre än vad var och en kan göra individuellt. Därför har jag nu vågat prova grupparbete igen och med en tydlig struktur, informationsklyftor, stöttning och  förväntat resultat tydliggjort är det ett utmärkt arbetssätt. I vårt pågående arbetsområde människokroppen  arbetar eleverna med de inre organsystemen i expert och hemgrupper.
Fortsätt läsa Lyckade grupparbeten

Share Button

Undervisning och lärande