Why history? del 2

Varför ska vi läsa historia? Varför ska vi läsa om minoriteter? Varför ska vi läsa om demokratins historia? EU?

En elevutvärdering fick mig att fundera över hur vi lärare får elever att inse syftet med undervisningen. En femtedel av eleverna själva trodde att om vi ändrade på och blev tydligare och noggrannare med att förklara varför lektionsinnehållet är viktigt så skulle de lyckas bättre. Läs Why Jag bestämde mig därför för att påminna mig själv om att synliggöra detta så ofta jag fick tillfälle under terminen. I maj fick eleverna svara på samma frågor som de svarat på i januari och sedan jämföra sina svar och analysera om de såg någon kvalitetsskillnad, underförstått om de såg sin egen progression.

Innan jag fortsätter vill jag tillägga att det många gånger kan vara svårt att svara på “Varför ska vi läsa historia?” på ett intresseväckande sätt under relativt få minuter när frågan väl kommer. Ett av de vanligaste svaren från en SO-lärare är nog “…för att vi ska lära av historien för att den inte ska upprepa sig.” En kollega jag arbetade med för många år sedan svarade sin klass: “Jag brukade säga att vi läser historia för att vi inte ska göra om samma misstag om igen, men det har jag slutat med, för historien verkar upprepa sig.” Visserligen ligger det sanning i uttalandet men det visar också på att det är komplext att ge ett färdigt svar, elever måste ges utrymme att upptäcka det själva.

Under terminen har vi arbetat med antiken och fokus har bl.a. legat på demokratins utveckling och historisk källkritik. Inspelad genomgång demokrati och jämställdhet antikens Grekland

Kunskapskrav som eleverna blivit bedömda utifrån är bl.a.

Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då samband mellan olika tidsperioder. 

Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra  slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då  resonemang om källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan resonera kring hur hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få.

Frågorna eleverna fick reflektera kring i januari och maj och sedan jämföra och analysera ser du nedan:

  1. Varför ska vi läsa historia?
  2. Varför är det viktigt att känna till demokratins historia?
  3. Varför tror du att det är viktigt att känna till olika minoriteters historia?
  4. Vad kan det finnas för anledningar till att historiska händelser och personer framställs/skildras/beskrivs på olika sätt?

Inte helt oväntat så går svar av högre kvalitet i linje med var eleven befinner sig på betygsskalan. Ganska många elever reagerade på sina första svar när de jämförde för att de inte var så bra som det senare. Det senare svaret är det som skrevs sist (maj) av exemplen. 1. Varför ska vi läsa historia? för att det är viktigt // för att komma ihåg alla fel och alla bra grejer vi har gjort genom tiden  

Elever som redan befinner sig högt på betygsskalan har redan ganska klart för sig syftet med ämnet.  En sådan elev återges nedan:

  1. Varför ska vi läsa historia? Svar: Vi ska läsa historia för att vi ska veta vad som har hänt förr i tiden. Vi ska t.ex. veta att Sverige har inte alltid varit så som det är nu. T.ex. så är det lätt att tro att kvinnor alltid har fått rösta för att det är en självklarhet för oss nu. Men 1919 så fick kvinnor rösträtt i Sverige. Eller att det är en självklarhet att alla får tro på vilken religion de vill men saken är att vi fick religionsfrihet 1951 i Sverige.
  1. Varför är det viktigt att känna till demokratins historia? Svar: Det är viktigt för att idag är det en självklarhet alla får rösta, men för ungefär 100 år så fick t.ex. inte kvinnor rösta. Förr var det bara män som fick rösta men idag så har vi ett mer jämställt samhälle mellan kvinnor och män.
  1. Varför tror du att det är viktigt att känna till olika minoriteters historia? Svar: För att man ska veta hur de hade det förr. Hur deras historia har sett ut. T.ex. under andra världskriget så ville man utrota judarna och romerna. Man dödade 6 miljoner judar. Det har påverkat dem och det kanske har ändrat deras sätt att tänka.
  1. Vad kan det finnas för anledningar till att historiska händelser och personer framställs/skildras/beskrivs på olika sätt? Svar: För att t.ex. Caesar, han skrev en egen bok om vad som hände

när han ville utrota folkslaget Galler. Men man vet inte om det är sant som han säger för att han kan ha framställt sig själv på ett speciellt sätt som han vill och kanske inte berättat sanningen. Eller t.ex. så var det några som försökte bränna ner ett koncentrationsläger för att man inte skulle kunna bevisa det i framtiden och berätta om det. Alla har även olika syn på saker.

Jag ser egentligen inte så stor skillnad i mina svar, mer än att jag utvecklar mina svar mer med exempel från det vi arbetat med under terminen. Mer svepande svar när jag skrev första gången, flum typ.

Helt klart är det så att det är viktigt för många elever att reflektera kring sitt lärande och vad vi pysslar med på lektionerna. Svaren nedan visar att det sker en utveckling i synen på ämnet som är kopplad till kunskaperna man förvärvat. Det senare svaret är det som skrevs sist (maj) av exemplen.

1. Varför ska vi läsa historia? För vi måste, och det är bra att veta vad som har hänt i framtiden  // För att vi ska känna till vad som har hänt innan i historien och se hur det har resulterat till det vi har nu.
2. Varför är det viktigt att känna till demokratins historia? För att då kanske man kan kolla tillbaka och se hur långt samhället har kommit. // För att det är viktigt att veta hur vi har förändrats. För innan så fick inte kvinnor, slavar eller barn rösta. Men nu så får alla medborgare över 18 lov att rösta.
3. Varför tror du att det är viktigt att känna till olika minoriteters historia? Ingen aning om jag ska vara ärlig. Det är typ samma som fråga 2 // Det är viktigt att inse hur mycket skillnad det var innan från idag. Innan så var judarna tvungna att byta till kristendomen när dom kom in i Sverige t.ex. Judarna blev även halvt utrotade under andra världskriget. Innan så var det mycket grövre racism än vad det är idag. I USA så hade man svarta som slavar och man behandlade dom dåligt. Men nu så har allt blivit mycket bättre men det är inte i närheten av borta än.  

Så här svarade två elever när de reflekterade kring om de såg skillnad i sina svar:

Jag ser ganska stor skillnad i mina svar, nu är de mer utvecklade än innan och jag beskriver saker bättre. Tex innan skrev jag på fråga 4: “För att alla tänker och tycker olika om allting.” Nu: För att det beror på vem som skriver eller berättar om personen, som t.ex Julius Caesar. I Italien så framställs han som en stor och mäktig krigare, men i Frankrike så framställs han som en brutal och elak person. 

Jag ser en stor skillnad på mina svar. Mina svar nu är mer utvecklade och inte lika konstiga. Fråga fyra (Vad kan det finnas för anledningar till att historiska händelser och personer framställs/skildras/beskrivs på olika sätt?)  tänker jag annorlunda på än vad jag gjorde i början av terminen. I början av terminen skrev jag inte ens på frågan och nu har jag lärt mig att olika länder kan ha olika syn på saker.

Personligen tycker jag att historia är det mest komplexa och svåra ämnet att undervisa i när man ser till vilken hög analysförmåga eleverna behöver behärska samt vilka komplexa kunskapskrav de ska uppnå.  Ämnets syfte tycker jag sammanfattar vad jag baserar mitt ställningstagande på:

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska bildning och sitt historiemedvetande. Detta innebär en insikt om att det förflutna präglar vår syn på nutiden och därmed uppfattningen om framtiden.

Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
  • kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
  • reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
  • använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Då och då läser jag om lärare som skriver att kunskapskrav är för svåra och ouppnåeliga. Det håller jag inte med om, men lätta är de definitivt inte. Faktum är att jag också tror att många vuxna har svårt för att svara på frågorna ovan och nog skulle ha svårt att mäta sig med trettonåringarnas svar. Det är definitivt en pedagogisk utmaning att få elever att utveckla de kunskaper de ska i ämnet historia, men ett mycket viktigt uppdrag. Ett elevsvar ringar in en del av svaret varför historia är viktigt. Anser du det är viktigt att du lär dig om demokratins historia?

Ja, eftersom nästan alla länder i världen har demokrati så är det viktigt att känna till den. Det är viktigt att lära sig demokratins historia eftersom man ska veta hur den kom till och hur det var innan man kom på demokratin och hur den utvecklats.

Precis så, människor har inte alltid haft lika rättigheter, och möjlighet att rösta och vår värld är ett resultat av det som varit. Ha det i åtanke och hedra de som varit med och bidragit till att demokratin utvecklats på söndag 26 maj när det är EU- val.

En union som uppstod ur ruinerna efter andra världskriget 1951 i Paris.  För att trygga freden bestämde sig sex länder – Belgien,
Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och
Tyskland – för att arbeta tillsammans. De grundade
Europeiska kol- och stålgemenskapen för att
gemensamt kontrollera det som krävs för att kriga: stål
till vapen och kol till fabrikerna. På så sätt kunde
länderna inte i hemlighet rusta sig för krig. 

 

 

 

 

 

 

Att diskutera:

  • Hur förklarar du innehållet och arbetsuppgifterna i ett större sammanhang? (Syfte)
  • Hur gör du för att eleverna själva ska tänka kring syfte?
  • Ge tips på ett intresseväckande sätt att presentera syfte?

 

 

Share Button

En reaktion på ”Why history? del 2”

  1. Jag går kanske lite vilse i den här texten, men om jag förstår det hela rätt så handlar det framför allt om hur eleverna ser på syftet med historieundervisningen och att deras sätt att formulera detta har utvecklats en del. Det jag är nyfiken på är vilka slutsatser du som lärare kan dra av detta när det gäller din undervisning i ämnet.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *