En stor del av min läs- och skrivinlärning grundar sig på ASL. Det är inte den enda metod jag använder, men den får ta stor plats. Det har gjort att jag fått tänka om på vissa plan. Där vi tidigare ägnade ganska mycket tid åt bokstavsinlärning och mekanisk skrivträning ägnar vi nu tid åt att berätta och att lära oss hur man bygger upp en text, ofta två och två. Det mesta skrivandet sker via tangentbord och eleverna kan vara koncentrerade på texten och inte på att forma bokstäver. Dock är vi nu snart framme vid att greppa pennan och öva oss på att skriva för hand, alltså forma bokstäver. Redan första veckorna i år 1 blev det tydligt (för mig) vilka elever som skulle få problem med just att forma bokstäver.  Brister i finmotoriken eller dålig uthållighet gör det svårt att lyckas med konststycket att ”skriva fint”. Det här är ju också en stor fördel med ASL, detta att man väntar med pennan, men i slutet på år 1 eller början på år 2 tänker jag att det är dags. Jag har tänkt att om man genom att skriva via tangentbord ger eleverna möjlighet att bygga upp sitt språk utan att vara hindrade av t.ex. bristande finmotorik, måste man också använde den tid man vinner till att låta eleverna utveckla sin finmotorik och sin uthållighet. Jag har därför försökt att hitta tillfällen och redskap som underlättar detta.

För ett par år sedan hittade jag en hemsida som heter www.how-to-draw-funny-cartoons.com . Här finns instruktioner för hur man ritar mängder av olika slags figurer, djur, människor osv… Det är allt från väldigt enkla till ganska avancerade. När jag funderade över vilka redskap jag skulle använda för att utveckla framförallt finmotorik, men även uthållighet kändes denna sida given. Jag har sedan slutet av höstterminen systematiskt använt denna sida. Mina elever skriver för tillfället en bok (på sina plattor) som ska handla om deras egen djurpark. Till varje kapitel har vi lagt in en rituppgift där de använder sidan för att skapa antingen djur eller figurer. Dessutom får  de varje vecka när vi går igenom klassens lästräningsuppgift (som de övat på hemma) i uppgift att rita en av karaktärerna de läst om.

Jag ser många vinster i att arbeta med detta, men det gäller naturligtvis att tänka efter före för att både själv kunna utnyttja sidans fulla potential och att även få eleverna medvetna om vad de lär sig. Det är dels en träning i att använda internet. Var finns sidan? Hur gör man för att komma dit? Hur ska man kunna sålla bland all information som dyker upp? Får man använda allt?

Det är också det uppenbara – en bra träning för finmotoriken. Ofta är det ju så att elever med bristande finmotorik är svåra att motivera till att teckna. Med den här sidan lyckas alla! Att se elever som från början inte haft lust eller aldrig tecknat något de varit nöjda med plötsligt komma fram och säga ”Titta vad jag har gjort!”, känns bra. Det här ger dem på sikt också en känsla av att om man bara övar så är det mesta möjligt. Jag ser också att det är lättare för dem med bristande uthållighet att arbeta så här. Varje teckning är uppdelad i steg, och att bara se steget man arbetar just nu, gör att varje moment blir färdigt ganska snabbt och därför blir uthålligheten ett mindre problem. När de sedan lyckas (gång på gång) blir de villiga att prova även svårare och mer uthållighetskrävande teckningar.

Till sist är det också bra övning i att illustrera sina texter. Vi fotograferar in teckningarna i deras texter, så de är tvungna att fundera över vad de måste göra med bakgrunden för att deras bild ska passa in i texten. Här är de också ett bra stöd för varandra. Genom att visa och diskutera hur de själva gjort och vad de sett kan de tillsammans hitta lösningar till hur deras bild ska passa in i deras text. Att det sedan stimulerar deras kreativitet gör ju inte saken sämre.

Att diskutera:

• Hur övar du elevernas finmotorik – behövs det?
• Hur tänker du när du väljer appar eller hemsidor – vilka kriterier styr ditt val?