Vikten av att läsa och samtala – i skolans alla ämnen

Att vi i skolan läser tillsammans med våra elever för att skapa en hållbar läsutveckling kan kännas som en självklarhet, men är det egentligen det? Är inte den krassa verkligheten att det idag finns så många fler kanaler att inhämta kunskap genom, att boken, oavsett om det är läroboken, en faktatext eller en skönlitterär bok, får stå tillbaka i klassrummet och inte längre används lika mycket som tidigare? En verklighet som också innebär att vi inte längre läser lika mycket tillsammans med våra elever som vi tidigare gjort trots att det enligt skolverket inom alla skolans ämne ska finnas en strävan att eleverna ska kunna läsa med förståelse på djupet.

Enligt Mary Ingemansson, grundskollärare, lärarutbildare och lektor i svenska med inriktning litteraturvetenskap, är den läsning som behövs för att fungera i dagens samhälle, den noggranna läsningen som också benämns som närläsning eller djupläsning. En läsning som innebär att läsaren kan omformulera textens innehåll med egna ord och på så sätt integrera det lästa som en ny erfarenhet. En läsning som bör ske i skolans alla ämnen, och inte enbart under svensklektionerna, om vi vill vända den nedåtgående trenden och skapa förutsättningar för en hållbar läsutveckling för alla våra elever.  

För att våra elever ska få möjlighet att utveckla sin läsning krävs enligt Mary Ingemansson bl a en skola fylld med litteratur såsom böcker, tidningar, tidskrifter och texter i olika varianter, att eleverna får lyssna till högläsning inte bara i de lägre åldrarna utan genom hela skolgången och att det också finns regelbunden inlagd tid för läsning av olika sorters text under skoldagen i alla åldrar. Läsande lärare som förebilder liksom användning av skönlitteratur och sist men inte minst återkommande och strukturerade textsamtal oavsett ämne spelar en avgörande roll för hur duktiga läsare våra elever blir.

Om vi inte längre läser lika mycket i våra klassrum finns  förmodligen inte heller de så viktiga samtalen kring det lästa i den utsträckning som krävs för att våra elever ska få möjlighet att utveckla den så viktiga djupläsningen. Samtal om texter är nämligen nödvändiga för att barn och unga ska ges möjlighet att utveckla just djupläsningen som innebär att eleven tänker i förväg om texten, läser med pennan i handen och bearbetar texten praktiskt och mentalt för att kunna dra slutsatser av dess innehåll. Vid textsamtal är Aidan Chambers en av mina ständigt återkommande favoriter i klassrummet. Ett första gemensamt samtal en kort bit in i texten ger eleverna möjlighet komma in i texten, orientera sig och också ge den en chans om de inte redan på egen hand fastnat för texten. Chambers samtal innebär också att alla ska vara delaktiga och berätta men också lyssna på varandra och på andras synpunkter och upplevelser. Genom de fortsatta samtalen lär sig eleverna av varandra, oklarheter reds ut och mönster blir synliga samtidigt som texten visualiseras och det skapas gemensamma minnesbilder. Aidan Chambers val av frågor skapar ett öppet och dialogiskt klassrum som uppmuntrar eleverna att resonera och som förutsätter såväl djupläsning som omläsning för förståelsen.

Precis som Chambers menar den amerikanska läsforskaren Judith A. Langer i sin bok Litterära föreställningsvärldar. Litteraturundervisning och litterär förståelse (2005) att det är viktigt att eleverna får möjlighet att dela det lästa med varandra och resonera kring det för att kunskapen ska bli konkret och på så sätt få en djupare förståelse för det lästa. Studier gjorda i såväl Sverige som USA visar att gemensam läsning av texter i kombination med samtal initierade och ledda av läraren utvecklar elevernas förmåga att hantera ord som tidigare inte varit integrerade i deras ordförråd. Eleven utvecklar även en förståelse för att läsning föregås av tänkande kring vad texten kan handla om och att omläsning av texten är en självklar del av läsprocessen. Langer tar, liksom Chambers fasta vid vikten av det dialogiska klassrummet och autentiska frågor, dvs frågor som karaktäriseras av att den som frågar inte sitter inne med svaret, något som gör hela frågesituationen mer äkta och meningsfull och på så sätt också skapar utrymme för eleverna att diskutera och resonera. Till skillnad från Chambers gillar/gillar inte och frågetecken som sedan länge varit en del av mitt klassrum och mina textsamtal använder Langer fler grundfrågor och  det finns också tänka högt-frågor anpassade till facklitterära texter. Något som jag ser som en fördel, då eleverna kan plocka fram samma “redskap” oavsett om de sitter på en svensklektion eller en no-lektion och oavsett om de läser en skönlitterär eller en facklitterär text.

I dagens samhälle har läsandet med de digitala mediernas intåg på många sätt ändrat karaktär. Inte nödvändigtvis sämre men annorlunda. Samtidigt visar undersökningar att läsning i hemmen generellt har minskat även om det fortfarande finns föräldrar som inser vikten av att läsa för sina barn och omge dem med böcker. Föräldrar som kanske t o m besöker biblioteket med jämna mellanrum. Även om det i varje enskilt ämne inte finns något centralt innehåll eller kunskapskrav som kräver att jag som lärare ska läsa och samtala utifrån det lästa tillsammans med mina elever önskar jag att vi tillsammans ser det som vårt gemensamma samhällsansvar att, oavsett ämne, skapa en positiv läskultur på skolan. En kultur där vi inte enbart i svenskämnet utan även i skolans andra ämnen såväl läser som diskuterar texter på djupet. Ett måste för att skapa en hållbar läsutveckling bland dagens barn och unga.

Frågor att samtala kring:
– Hur arbetar du i ditt ämne med att aktivt läsa och samtala
tillsammans med dina elever?
– Vilka olika texttyper använder du i din undervisning? Finns det texttyper som du idag inte använder men som du skulle kunna använda?
– Finns det någon gemensam tanke på din skola kring läsning och textsamtal?

Litteraturtips
Chambers, Aidan (2011) Böcker inom och omkring oss.
Chambers, Aidan (1998) Böcker inom oss.
Ingemansson, Mary (2017) Lärande genom skönlitteratur. Djupläsning, förståelse, kunskap.
Langer, Judith A. (20015) Litterära föreställningsvärldar. Litteraturundervisning och litterär förståelse.
UR Samtiden (2018) Ingemansson, Mary: Djupläsning, varför, vad och hur?

Läs vidare ..
Mer om Chambers samtalsmodell kan du läsa om i ett av mina tidigare blogginlägg Likes and Dislikes – tjugo år med Chambers.

Share Button
Om författaren

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *