Vi vill absolut inte spela teater!

Plan, Ahead, Blackboard, Chalkboard, Wisdom, Humor

Om planeringar och elevinflytande

Speciellt en sak framkom väldigt tydligt när jag och en av mina grupper planerade vårt kommande arbetsområde. De vill absolut inte spela teater! Lite synd, tycker jag, eftersom de är så himla duktiga på att dramatisera. Men jag får väl lyssna till deras önskemål och inte kräva teateruppvisningar, det finns många andra sätt att arbeta på.

Skriva planeringar gör vi alla men hur vi gör och hur vi får med eleverna i arbetet verkar se lite olika ut beroende på både ämne, arbetsområde och relationer i de olika klassrummen. I exemplet ovan, det med teatermotståndarna, planerade vi utifrån ett stoff som jag valt och elevernas del var att i grupp diskutera hur de helst arbetar med stoffet samt att ge förslag på hur det ska bedömas för att sedan enskilt ge mig sina tankar om arbetet via Google Classroom. Ibland har vi planeringsmöte där eleverna presenteras för större delar centralt innehåll och kunskapskrav från ett eller flera ämnen och får välja arbetsområden/arbetssätt utifrån det.

Min första pedagogiska planering, då kallad LPP eller “loppa”, var ett sorgligt dokument som ingen elev kunde förstå eller se någon vinning med över huvud taget. Ingen elev var heller involverad i arbetet med den, men väl en coach som skulle lära lärarna hur man skulle göra. Planeringen tog lång tid att skriva och liknade mer ett uppradande av olika delar från läroplanen inlindade i ett fint språk än ett dokument som någon faktiskt skulle kunna arbeta efter. Som tur är sker utveckling!

Samtidigt som det är lätt, så är det också svårt det där med pedagogiska planerningar. De ska vara tydliga för alla inblandade, den ska visa vad det är vi arbetar med och varför, vart vi vill nå och hur. De ska följa styrdokument och skrivna med elevers inflytande. Den ska ha tydliga mål men också gå att ändra i beroende på vad som sker under lärandets gång. Den måste vara ett levande dokument och får inte vara något som skrivs för syns skull. (Ja, det har faktiskt hänt.)

I Svedala finns det en tydlig plats för planeringar i Infomentor och det är en bra plats då man till exempel kan arbeta flera lärare i samma planering och klippa och klistra direkt ur Lgr11 eller en egenskapad ordlista. Jag gillar verkligen Infomentor men just planeringdelen kan bli lite stel. Jag vill kunna ändra i planeringen utifrån uppkomna behov, jag vill kunna individualisera och ibland ändra riktning lite eftersom förusättningnarna förändras. Vi kanske måste stanna upp och fördjupa oss. Vissa saker kan verka överflödiga eller visa sig inte fungera alls och då måste man kunna ändra kurs för att nå målet. Alla elever är ju som bekant inte lika eller gynnas av samma arbetssätt bara för att de råkar gå i samma klass.

Jag och fler kollegor med mig har levande planeringar i en Google presentation som ligger i flödet i Classroom. Den är alltid tillgänglig för eleverna, man kan titta där om man vill veta vad som komma skall eller om man missat en lektion. Där kan man också lätt lägga matriser och allt annat material.

Ibland kan det vara lätt att glömma att eleverna ska vara delaktiga i planeringen. Men hur mycket ska de vara med och planera? Och vad? I skolverkets allmänna råd står det angående planering och elevinflytande  att läraren bör “utgå från elevgruppens intressen, erfarenheter och föreställningar kring det som undervisningen ska behandla så att eleverna får ett reellt inflytande över undervisningen.”

Betyder det att alla ska få “sin vilja igenom” och att det ska resultera i 27 olika planeringar? Betyder det att läraren måste ta demokratiska beslut utifrån vad klassen vill?  Nja.. Inte riktigt. Men det är viktigt att eleverna är med i processen. Av flera skäl. För att få balans i planering och genomförande fungerar det bäst i min undervisning att eleverna genom sin medverkan delger idéer, sina önskemål och att vi tar reda på förkunskaper och vad som krävs för att vi ska komma dit vi ska.

Att tänka baklänges är ett bra sätt, vad ska vi kunna när området är klart? Vad innebär det? Vad kan vi sedan tidigare? Jag tycker att det är ett bra sätt att låta eleverna fundera över sitt inflytande i grupp och sedan ge mig sina tankar enskilt. Då får de både idéer från andra och kan ge sina personliga idéer. Såklart är det också viktigt med hjälp på traven när det gäller att fundera över vad man redan kan och hur man skulle kunna göra framöver. Till exempel med bilder som sätter igång associationer.

Att eleverna redan i planeringsfasen tvingas sätta sig in i centralt innehåll och betygskrav av ett område är såklart en vinst. Det blir aktivt inhämtande jämfört med att sitta och lyssna när enbart läraren pratar om vad vi ska jobba med och vad och hur det ska bedömas. Att eleven är med och planerar förstärker också känslan av delaktighet, att det här har vi kommit fram till gemensamt, mina tankar finns med. Då föds det, utifrån min erfarenhet, mer motivation att gå vidare. När jag sammanställt planeringar och presenterat för eleverna med orden som flera av er sa, eller några ville såhär, några sådär, så man får välja från olika alternativ är andan i de flesta fall mer positiv än när jag presenterat planeringar som jag gjort ensam.

Många gånger ser elever perspektiv på saker som inte halvgamla lärare (jag) ser och deras medverkan gör ofta planeringen både roligare och smartare när de fått tänka till en stund.

Beroende på ämne och innehåll kan elevinflytandet se olika ut när man planerar. Det är läraren som kan läroplanen och som ansvarar för att allt det som ska behandlas och bedömas också gör det, men vi får inte glömma elevernas delaktighet!

Att diskutera

  • Hur ser planeringarna ut i ert arbetslag/skola? Gör alla likadant alltid? Måste man göra likadant?
  • Hur gör ni för att få med eleverna i planeringstadiet? På vilket sätt får de ge input?
Share Button

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *