Vi är varandras arbetsmiljö

Vad står vi för på vår arbetsplats? Hur efterlever vi våra värdeord hållbarhet, öppenhet, engagemang och mod i förhållande till hur vi beter oss mot varandra?

Så inledde vi vår senaste APT där Svedala kommuns arbetsmiljöpolicy skulle introduceras. Kommunen hade sänt ut ett bra material att utgå från.

Vi började såsom det nu har blivit tradition på våra APT:n med att äta tillsammans och under måltiden även starta gruppdiskussionerna. Att föra diskussioner om vår gemensamma värdegrund på APT möten och KU dagar har visat sig vara en framgångsfaktor. Gruppsammansättningen har varit intakt vilket gjort att man snabbt kan komma till djupare diskussioner eftersom man under de olika mötena byggt upp en tillitsfull relation.  (Se  tidigare blogg)  

 I kölvattnet av #metoo och alla andra upprop under de senaste månaderna finns det nog ingen som inte förstår hur viktigt det är att bygga en hållbar arbetsplats där personalen trivs och mår bra. Viktigt är att inventera de positiva faktorer som finns på arbetsplatsen.

Kyrkskolans värdegrundsarbete är en del av vårt systematiska kvalitetsarbete och resultatet visar sig i att personalomsättningen har sjunkit, vi har ett gemensamt förhållningssätt, det har blivit högre i tak under diskussioner, man vågar lyfta fler besvärliga frågor i vardagsarbetet och olika mötessammanhang, det finns en ökad samarbetsvilja och solidaritet i och mellan arbetsgrupper- som t ex att stötta när någon grupp har det extra tufft. Under kvällen var det också en fråga som grupperna fick fortsätta att diskutera “Vilka förväntningar kan vi ha på varandra vad gäller samarbete, kommunikation och kollegialitet?”

Efter att vår rektor presenterat kommunens riktlinjer för kränkande särbehandling och mobbing var det dags för kollegorna att praktiskt jobba med:

“Hur säkerställer vi att vi har nolltolerans mot kränkningar?”

“ Vad kan vi förvänta oss av varandra om vi upptäcker att en kollega eller chef blir kränkt eller kränker någon annan?”

Jag valde att introducera detta med hjälp av härskartekniker, vilka är olika praktiker som används för att utöva makt över någon, sätta någon på plats eller förtrycka någon i syfte att hävda sig själv.

Norska Berit Ås populariserade härskarteknikerna efter sina upplevelser som en av få kvinnliga politiker i ett mansdominerat Storting på sjuttiotalet där hon identifierade fem olika uttryck: 1. Osynliggörande, 2. Förlöjligande, 3. Undanhållande av information, 4. Dubbel bestraffning  5. Påföljande av skuld och skam. Dessa  har senare även kompletterats med två ytterligare härskartekniker: objektifiering och våld eller hot om våld.

Idag diskuterar vi hur härskartekniker utövas både av kvinnor och män och drabbar både kvinnor och män. Många kan i vardagen bli utsatta för någon härskarteknik. Kanske har vi också använt oss av några utan att vi varit medvetna om det. Att förstå och lära sig se vad härskartekniker handlar om är att förstå hur makt fungerar och hur det kan ta sig uttryck på arbetsplatsen. Det är lätt att tro att man själv gjort eller sagt något fel eller betett sig olämpligt när man blir utsatt för en härskarteknik. Att göra härskartekniker synliga innebär också att effekterna av dem kan motarbetats, en grupp på Stockholms universitet (Empowerment Nätverket-ENSU) har också utvecklat konkreta metoder för att bättre kunna bemöta dem.

Tack vare hjälp av en modig kollega visade vi i några rollspel olika situationer som skulle kunna förekomma på vår arbetsplats. Kollegorna fick sedan i sina grupper fundera över vad som hände i de olika exemplen, sedan  gick vi  igenom vilka specifika härskartekniker som  förekom i rollspelen.                                          .

Kollegornas nästa uppgift blev sedan att ta ställning till vad var och en gör om man ser att en kollega blir kränkt, respektive kränker någon annan kollega. Via en 4-hörnsövning där de fick olika alternativ tog de plats i den hörna som stämde med deras handlande. De fick sedan berätta  för sin nybildade hörngrupp om varför de valde detta alternativ. Därefter fick de göra en gemensam bild av en situation som visar när en kränkning begås och hur de sedan hanterar det.    

Vi har kommit ytterligare en bit på vägen,  arbetet fortsätter under vårterminens första KU-dag i januari som också är vår första arbetsdag.

Att diskutera:

  • Hur jobbar ni med er arbetsplatskultur på din skola?
  • Har du blivit utsatt för någon härskarteknik?
  • Om svaret är ja, hur hanterade du situationen?

Länkar:

Share Button

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *