Vår paprika blev röd!

Förra året när klassen fortfarande var en etta arbeta vi med växters livscykler. Vi läste, planterade och experimenterade. Några elever
tog också med rosenbönor hem för att fortsätta vårt arbete under sommaren. När vi sen började tvåan återknöt vi till vårt arbete och såg vad som hänt med rosenbönorna under sommaren. Vi såg foton och fick nya bönskidor. Under denna diskussion växtes nya frågor.
Kan man odla på vintern? Var finns växterna när det är snö och kallt? Är det skillnad på frön som ska växa i Sverige och på frö från t.ex. Brasilien? Vi insåg att vi var tvungna att starta en ny serie experiment.

Vi tog vår utgångspunkt än en gång i växters livscykler och att kunna göra såväl fältstudier som systematiska undersökningar och observationer. Vi började med att samla frön. För att kunna jämföra gav vi oss dels ut i naturen och samlade höstens fröer, men lät även eleverna samla frö från utländska frukter de åt hemma. Vi diskuterade och tog fram några hypoteser och sedan satte vi igång. Klassen delades in i grupper med olika ansvarsområden och vi startade. Eleverna hade några hypoteser som innebar frysning och torkning så där började vi. Vi lade också frö utomhus i en kruka med jord från dungen där vi plockat frö. Vi satte också igång med försöka gro en del av de frön vi samlat in.

Ganska snart grodde det i våra krukor, men det var bara utländska frön som satte fart. Snart hade vi paprika, melon och chili.växt Inga av våra svenska frön grodde. Under hela året har vi sedan skött vår odling och vid olika tidpunkter satt nya frö. Eleverna har också fört dagböcker över det de sett och upptäckt. Att hålla växter vid liv under den mörka årstiden upptäckte vi snart var ganska svårt. Att plantera om likaså. Så i takt med att månaderna har gått har vår odling krympt och krympt. Till sist i mitten på mars fanns så bara en paprikaplanta kvar, men sen kom våren. Vår planta tog rejält med fart och snart dök den första paprikan upp.

Så här i slutet av vårt arbete planterade vi en sista gång. Återigen var det våra utländska frön som tog fart. Nu var det också dags att avsluta och dra slutsatser. Lagom till de avslutande diskussionerna började det också växa i krukan med både frö och jord från dungenpaprika där vi samlade svenska frön. Vi diskuterade, spekulerade och plockade fram nya fakta. Begreppet frövila introducerades och vår kunskap om vad som behövs för att ett frö ska gro växte. Vi fick också smaka goda ”hemodlade” paprikor.

Det här arbetet har varit positivt på flera plan. Det har funnits gott om utrymme att integrera med svenskan. Här har vi haft möjligheter att arbeta med olika typer av texter enligt genrepedagogik och också att återvända till hur man skriver och använder olika texttyper.

För eleverna har det varit väldigt vardagsnära och de har genom detta varit motiverade till att arbeta och lära. Att de fått använda fröer de själva samlat och sen sköta plantorna samt följa dem har bara varit positivt, utom när plantorna dött naturligtvis. Att de under så lång tid arbetat och samverkat med samma lilla grupp har varit bra för att öva deras förmåga till samarbete. Utifrån ett bedömningsperspektiv har det också varit bra att vi arbetat så länge. Jag har över tid kunnat följa elevernas tänkande och verkligen sett hur de utvecklat sina förmågor till observationer och att kunna reflektera och dra slutsatser. De har också blivit läranderesurser för varandra tack vare att vi över tid fått repetera en del begrep och resonemang. Så tillsammans har de byggt upp sin kunskap.

Detta att vi har haft ”levande” material att arbeta med här också öppnat upp för deras möjlighet att öva lateralt tänkande. Vi har ju sett vissa saker och fått vissa resultat, men inte alltid förstått varför. Eleverna har då i grupp (enligt EPA) resonerat sig fram till möjliga lösningar som, vi sen i helgrupp diskuterat riktigheten i. Många förslag på lösningar har varit väldigt intressanta, om än inte alltid rätt. Jag kan bara önska att man alltid kunde ta sig denna tid i allt man arbetar med!

Att diskutera:

  • Utifrån centralt innehåll och kunskapskrav vilka andra ämnesområden skulle man kunna tänka sig att arbeta med över en så pass lång tid?
  • Finns det fler områden som lämpar sig för att arbeta praktiskt med, alltså att t.ex. utföra en serie experiment?
  • Finns det även nackdelar eller risker med att låta eleverna själv resonera sig fram till sin kunskap utan att låta dem använda ”faktatexter” som facit?
Share Button

En reaktion på “Vår paprika blev röd!”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *