Var är vi? Rita karta på NO-lektionerna

I skolan lägger vi mycket tid på att förklara för eleverna vart vi skall. Vi berättar Blindkartavilket innehåll vi skall jobba med, vilka moment som skall ingå, vilka förmågor som skall tränas och vilka kunskapskrav som skall uppnås. Vi borde ägna minst lika mycket tid åt att gemensamt komma fram till vart vi befinner oss. En karta är som bekant till ingen nytta alls utan den röda pricken som säger “du är här”.

Eleverna har en splittrad vardag. De har många olika ämnen under en skoldag och förflyttar sig från lektion till lektion och förväntas snabbt kunna sätta sig in i nya saker på kort tid. I NO är det dessutom tre olika ämnen (fyra om även teknikämnet ligger inom tiden för NO) och varje ämne är ofta indelat i flera mer eller mindre sammanhängande ämnesområden. I vissa fall tangerar NO innehållet i SO vilket i värsta fall ökar förvirringen ytterligare. Det är med andra ord lätt att gå vilse. På eleverna kan man märka det när de undrar “vilket ämne är det vi håller på med nu?” Eller “är detta fysik?”. Det kan också vara att de ställer frågor som visar att de har full koll på detaljerna men inte sammanhanget. Att inte veta var man är ett hinder för lärandet. Jag tror att man måste måla upp en kartbild som är betydligt bredare än att bara berätta om mål och kunskapskrav, repetera angränsande områden eller kolla förkunskaper.

Sedan en tid tillbaka har jag försökt att satsa extra på att hjälpa eleverna att få en bättre känsla för helheten. Det beror delvis på att mina erfarenheter säger att det behövs men också för att det finns en efterfrågan hos eleverna. För att möta det behovet har jag utvecklat hur jag introducerar ett nytt ämne. I början av varje arbetsområde får eleverna en översikt. Den talar om vilket NO-ämne vi skall jobba med och vad arbetsområdet heter. Det finns en bild, t ex en tankekarta som visar vad området innehåller för delar och hur de hör ihop med varandra samt vilka kopplingar som finns till NO i övrigt, samhället eller egna vardagen. Här försöket jag att använda mycket bilder (lite inspirerad av min forskarkollega Johan Lind), inte text. Sedan följer en mycket kort text som förklarar varför vi ägnar tid i skolan till att jobba med detta. Här är ett exempel från översikten om akustik och optik.

“Ljud och ljus är viktigt för hur vi upplever världen omkring oss och när vi kommunicerar med andra. Ljud och ljus kan påverka oss positivt men också vara farligt för vår hälsa. I många olika situationer använder vi egenskaper hos ljud och ljus för att forma vårt samhälle, t ex belysning för en bra arbetsplats eller en trygg stadsmiljö, att sända signaler på korta och långa avstånd eller inom sjukvård. Egenskaper som också kan förklara fenomen i naturen som regnbågen, eko eller spegelbilder”

energi

I översikten finns också en begreppsordlista med korta förklaringar till varje begrepp. Man kan välja att förbereda översikten själv eller ta fram den tillsammans med eleverna som en introduktion till arbetsområdet. Sedan återvänder man till översikten under arbetets gång så att eleverna ser hur innehållet omvandlas från något nytt till något bekant. Begreppsordlistan kan man använda på olika sätt t ex som en läxa “på fredag kommer vi att börja jobba med de här begreppen, kolla igenom dem på egen hand till dess” eller genom att bocka av dem efter hand.

En annan sak jag har prövat är att tillsammans med eleverna bättra på översikten. Eleverna har fått sätta sig in i hur kunskaperna i det kommande arbetsområdet har uppkommit, inom vilka yrken och yrkesområden som kunskaperna används, hur det påverkar deras egen vardag, hur den aktuella forskningen inom området ser ut, om kunskaperna kan missbrukas och användas på ett destruktivt sätt etc, sedan har de fått berätta för varandra genom små minipresentationer. När arbetet med översikten är klar kan man sätta igång med själva arbetsområdet och jag tycker att det är väl värt tiden det tar; det skapar bättre förutsättningar för lärandet.

Sedan får man givetvis jobba vidare med att lyfta fram och tydliggöra sammanhanget under arbetets gång. En viktig sak är att eleverna får klart för sig vilka bärande idéerna som är centrala i det aktuella innehållet, det som knyter ihop de olika delarna och momenten. Exempel på bärande idéer kan vara naturligt urval (evolutionen), att kolatomen kan binda fyra andra atomer till sig (organisk kemi) eller att ljud är vågrörelser som uppkommer från svängningar (akustik). Genom att ständigt återkomma till dem och t ex pröva hur de står sig i förhållande till nytt stoff framstår NO som en helhet och inte splittrat i fragment.

Man kan också skapa uppgifter som knyter begrepp (lämpligen då de i begreppsordlistan) till varandra. Jag testade att ersätta ett skriftligt prov med en sådan uppgift. Eleverna fick välja valfritt begrepp i begreppsordlistan som de skulle förklara. Enda kravet var att de var tvungna att använda minst tre andra begrepp från ordlistan i sin förklaring och att det skulle tydligt framgå hur begreppen hängde ihop. Det funkade alldeles utmärkt. Elevernas förklaringar blev djupare och jag fick ett kvitto på att deras kunskaper inte var “snuttifierade”. Även eleverna uppskattade uppgiften, speciellt att de kunde styra innehållet i sin redovisning och därmed få använda sina kunskaper fullt ut.

Sammanfattning
I LGR11 står det att “En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang”. För att kunna lära sig saker är det helt avgörande att man kan bygga upp ett nät av associationer, att kunna förstå med hjälp av tidigare kunskap, att förklara begrepp med hjälp av andra begrepp. Det innebär alltså att det krävs av oss att vi skall kunna hjälpa eleven att orientera sig bland all den kunskap som de skaffar sig i skolan. Eleven får inte ha en ständig känsla av vuja de (jag känner inte igen mig, jag har aldrig varit här förut, jag har aldrig gjort detta innan), det får negativa konsekvenser för elevens motivation. Om man inte förstår sammanhanget kan man inte få utlopp för hela sin förmåga, man känner inte att man är delaktig och kan då inte agera som man önskar vilket påverkar motivationen negativt.

Att diskutera

  • Hur ser du att eleverna förstår helheten du försöker förmedla i den undervisning?
  • Hur stärker du elevernas förmåga att koppla samman begrepp mm?
Share Button

En reaktion på ”Var är vi? Rita karta på NO-lektionerna”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *