Utvecklingsarbete på Marbäcksskolan – analys av social lärmiljö

På Marbäcksskolan skapar vi nu tillsammans ett nyläge i vårt utvecklingsarbete utifrån det mål och de teser som vi arbetade fram hösten 2016 i ett gediget analysarbete. I vår analys utgår vi från att vi behöver utveckla våra lärmiljöer, det är ett av våra prioriterade mål i det systematiska kvalitetsarbetet. Den frågeställning som vi just nu undersöker i våra analyser är:

Vad möter eleverna för fysisk, social och pedagogisk lärmiljö som främjar eller utgör hinder för elevernas språkutveckling och känsla av sammanhang?

Jag har i ett tidigare blogginlägg beskrivit hur vi i höstas startade vårt analysarbete med att fördjupa oss i den fysiska lärmiljön. I nästa del av analysfasen har vi fokuserat på den sociala lärmiljön.

Social lärmiljö

Inför den första träffen (liksom när vi arbetade med den fysiska lärmiljön) läste alla kollegor en text ur SPSM:s Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning.  Vi har valt att arbeta i lärgrupper där alla skolans team är representerade. I lärgruppen finns en samtalsledare och en sekreterare från utvecklingsgruppen.  

Vi samlades i våra tre lärgrupper vid två tillfällen och däremellan arbetade vi undersökande och analyserande i våra team (3-4 lärare som arbetar med två klasser).

Första lärgruppstillfället

Den första träffen inledde vi med att se en film som handlade om den sociala lärmiljön. Det var för att sätta igång tankarna och få fokus på den sociala lärmiljön.  Analysarbetet i lärgrupperna startade efter filmen med enskild reflektion utifrån tre frågor. Här nedan finns några exempel från lärgruppernas minnesanteckningar.

Vad vet vi?

  • Barnen sitter på bestämda platser i klassrummet och i matsalen.
  • Stora läser för små, tvåor för f-klass.
  • Lärpar i klassen som arbetar tillsammans över längre tid.
  • Många barn på samma yta kan hindra det sociala samspelet.

Vad tror jag mig veta?

  • Leken främjar språkutvecklingen. Fler barn idag behöver stöd i leken
  • Rastaktiviteter som är styrda av vuxna främjar den sociala lärmiljön.
  • Gemensamma teman på skolan med fokus på värdegrundsarbete ökar känslan av trygghet eftersom man lär känna fler elever/lärare.

Vad vet vi inte som vi behöver veta?

  • Hur kan vi använda oss av observationer i våra klasser för att arbeta förebyggande med den sociala lärmiljön?
  • Vilken effekt ger Trygghetsrådets arbete?
  • Hur kan vi bli bättre på att använda leken som verktyg under skoldagen?

Diskussioner i team

Mellan de två lärgruppsträffarna fick alla skolans team samtala om hur vi arbetar med just de två klasser vi undervisar i och hur den sociala lärmiljön ser ut i dem. Vi arbetar i teamdrives och i dessa delades ett samtalsstöd med frågor utifrån SPSM:s Värderingsverktyg. När vi valt frågor har vårt fokus varit på språk och sammanhang. I mitt team handlade våra diskussioner mestadels om hur vi kan arbeta för att alla våra elever ska känna att de ingår i ett sammanhang och utvecklas i en social gemenskap. I vårt team har vi även läst Hellre små steg än stora kliv av Fredrik Ahlén och han skriver om tecken som visar på en trygg klassrumsmiljö. Det kan var elever som uttrycker glädje och nyfikenhet, vågar be om hjälp och vågar göra fel, elever som bekräftar varandra och bemöter varandra på ett respektfullt sätt.

Andra lärgruppstillfället

Vid det andra lärgruppstillfället hade alla med sig minnesanteckningar från teamdiskussionerna. Efter en kort enskild reflektion gick vi en runda i gruppen där varje deltagare lyfte fram något från teamets diskussioner som fungerar väl.

  • Vi har alltid bestämda platser, i ringen, i klassrummet och i matsalen.
  • Vi arbetar med lärpar så att eleverna är aktiva och samtalar mycket.
  • Vi har nedskrivna regler och rutiner för att pedagogerna ska kunna vara tydliga mot våra elever och inte säga olika saker.
  • Några anpassningar har blivit ledning och stimulans, till exempel uppmärksammar och förbereder vi nu alla barn på när det är fem minuter kvar av rasten.

Under rundan uppmanade vi deltagarna att notera och skriva ner frågor som vi sedan lyfte i ett efterföljande samtal. En andra runda inleddes därefter och då fick deltagarna lyfta fram något som teamet behöver utveckla.

  • Vi behöver skapa sammanhang för eleverna genom att arbeta mer tematiskt, barnen behöver möta begrepp och fakta i olika ämnen samtidigt.
  • Vi behöver förbättra vårt samarbete mellan skola-fritidshem för att underlätta övergångar både vid skolstart och skolslut.
  • Vi behöver erbjuda rastaktiviteter i större utsträckning, informera om dem och uppmuntra barnen att vara med.
  • Vi behöver öka elevernas inflytande så att deras motivation att arbeta ökar.

Lärgruppernas minnesanteckningar sorterade utvecklingsgruppen in i tre olika kategorier.

Vad kan vi åtgärda direkt?

Vad ska säkerställas?

Vad kan vi utveckla?

Avslutande ord

Syftet med analysen är att se vilka förändringar som skett i undervisningen och hur det påverkat elevernas lärande. Vi vill skapa en hållbarhet, en kultur på vår skola, där de förbättringar vi gjort i sättet att undervisa lever kvar, syns och fortsätter förbättra elevernas lärande i alla klassrum. Genom att skapa sammanhang för oss lärare och koppla ihop nya lärande- och undersökningsområden med tidigare kan det underlätta överföringen av centrala idéer, skriver Timperley (2013).

“Det handlar dels om att utveckla system för att på nytt fokusera på undersökning och fördjupa sina kunskaper genom återkommande cykler, dels om att bredda sitt fokus till nya områden på ett sätt som bildar ett sammanhängande lärandesystem.” (Timperley 2013, s. 151)

Att diskutera

  1. Vad kan du åtgärda i den sociala lärmiljön på din skola/ i ditt klassrum för att främja elevernas språkutveckling och känsla av sammanhang?
  2. Vad behöver du utveckla i den sociala lärmiljön på din skola/ i ditt klassrum för att främja elevernas språkutveckling och känsla av sammanhang?
  3. Hur arbetar ni på din skola för att skapa hållbarhet i det professionella lärandet?

Vill du läsa mer?

Marbäcksskolans utvecklingsarbete

Ett utvecklingsarbete med delaktighet av Sofie Palm

Utvecklingsarbete på Marbäcksskolan – analys av fysisk lärmiljö

Referenser

Ahlén F. (2015) Hellre små steg än stora kliv. Lärarförlaget: Stockholm

Timperley H. (2013) Det professionella lärandets inneboende kraft. Studentlitteratur: Lund

 

Share Button
Om författaren
Förstelärare Marbäcksskolan | frida.celander@skola.svedala.se

Legitimerad lärare i svenska, matematik, NO och SO för förskoleklass och grundskolans tidiga år. En del av min tjänst är jag arbetslagsledare.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *