Utvecklingsarbete på Marbäcksskolan – analys av pedagogisk lärmiljö

På Marbäcksskolan skapar vi nu tillsammans ett nyläge i vårt utvecklingsarbete utifrån det mål och de teser som vi arbetade fram hösten 2016 i ett gediget analysarbete. I vår analys utgår vi från att vi behöver utveckla våra lärmiljöer, det är ett av våra prioriterade mål i det systematiska kvalitetsarbetet.

Den frågeställning som vi just nu undersöker i våra analyser är:

Vad möter eleverna för fysisk, social och pedagogisk lärmiljö som främjar eller utgör hinder för elevernas språkutveckling och känsla av sammanhang?

Jag har i två tidigare blogginlägg beskrivit hur vi under höstterminen fördjupade oss i den fysiska och den sociala lärmiljön. Under vårterminen har fokus varit på den pedagogiska lärmiljön.

Pedagogisk lärmiljö

Inför den första träffen (liksom när vi arbetade med den fysiska och sociala lärmiljön) läste alla kollegor en text ur SPSM:s Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning.  Vi har valt att arbeta i lärgrupper där alla skolans team är representerade. I lärgruppen finns en samtalsledare och en sekreterare från skolans utvecklingsgrupp.

Analys

Den första träffen inledde vi med att se en film som handlade om den pedagogiska lärmiljön.  Analysarbetet i lärgrupperna startade med enskild reflektion utifrån tre frågor efter att vi sett  filmen. Här nedan finns några exempel från lärgruppernas minnesanteckningar.

Vad vet vi?

  • Samma bildstöd på tavlan i alla klassrum.
  • Många pedagoger arbetar med EPA och lärpar vilket ger eleverna talutrymme.
  • Stor variation i undervisningen med digitala, praktiska och estetiska inslag.
  • Vi har tillgängliga speciallärare/specialpedagoger i klassrummet

Vad tror jag mig veta?

  • Jag tror att vi behöver arbeta mer för att utveckla elevers begreppsförmåga.
  • Jag tror att vi är bra på att fråga eleverna vad som är bäst för dem.
  • Jag tror att vi behöver träna eleverna mer på att ta hjälp av varandra än att alla ska vänta på läraren.

Vad vet vi inte som vi behöver veta?

  • Vi har kommit långt fram i tankarna med lärmiljöerna, men hur följer vi upp det språkutvecklande arbetet utifrån Gibbons?
  • Hur arbetar vi med elevers extra anpassningar? Hur kan vi bli tydligare med elevers extra anpassningar för all personal som är i klassrummet eller på fritids?
  • Hur arbetar andra med formativ bedömning? Kan vi bli bättre på att använda oss av resultatet i de kartläggningar som genomförs i de olika årskurserna, t ex “Hitta Språket”? Hur överlämnar vi dem?

Observationer

Alla pedagoger fick i uppgift att genomföra en klassrumsobservation hos en lärare från ett annat team och som stöd för observationen användes ett observationsprotokoll där tyngdpunkten låg på Pedagogiska strategier och stödstrukturer. Till exempel tittade vi på lektionsstruktur, hur instruktioner ges och på elevernas talutrymme.

Jag tror att lektionsobservationer skulle behöva finnas i lärares schema så att det går att genomföra på ett enkelt och systematiskt sätt. När jag genomför klassrumsobservationer funderar jag nämligen minst lika mycket över min egen undervisning. Jahnke (2019) skriver att vi behöver tillgång till rika yrkessituationer, både sådana som sker av sig självt i vardagen men även sådana som vi iscensätter systematiskt för att uppmärksamma något vi vill utveckla.  

Teamdiskussioner

I alla team genomfördes samtal utifrån olika frågeställningar med fokus på den pedagogiska lärmiljön. Teamen fick välja ut något som vi såg som fungerade väl och något som vi såg att vi behövde utveckla. I mitt team såg vi ett behov av att utveckla samarbetet med fritids för att ta tillvara våra kompetenser på ett bättre sätt i undervisningen. Vi behöver även få alla i arbetslaget medvetna om och delaktiga i de extra anpassningar som våra elever behöver.

Lärgrupperna möts igen

Vid det andra lärgruppstillfället samtalade vi i två rundor utifrån våra två frågeställningar. Som stöd för samtalet hade vi våra observationsprotokoll samt minnesanteckningarna från teamdiskussionerna.

Vad möter eleverna för pedagogisk lärmiljö som främjar språkutveckling och som skapar sammanhang?

Vad möter eleverna för pedagogisk lärmiljö som hindrar språkutveckling och som inte skapar sammanhang?

Teori och praktik

Efter andra lärgruppstillfället träffade skolans utvecklingssgrupp Michael Rystad, Svedala kommuns utvecklingsstrateg, för att diskutera hur vi skulle komma vidare. Vi såg att vi behövde fördjupa samtalen till att handla om mer än undervisningshandlingar och bli bättre på att ställa nyfikna frågor om vad som ligger bakom .

Nästa gång lärgrupperna möttes såg vi två filmer tillsammans: Det pedagogiska trädet med Ann S. Pihlgren och Undervisningsstilar med Ann S. Pihlgren. Under tiden vi såg filmerna skrev vi noteringar som blev stöd för ett efterföljande samtal.

Vid nästa tillfälle kom Michael och föreläste om när Teori möter praktik och vi fick fundera över vår egen undervisningspraxis. Vi kommer fram till sommarlovet att genomföra lärande samtal utifrån frågeställningen:

Vilka teorier syns i den pedagogiska lärmiljön på Marbäcksskolan?

Utvecklingsgruppen kommer därefter att sammanfatta och utvärdera läsårets analysarbete och börja planera för nästa läsår kollegiala lärande.

Avslutande ord

På Marbäcksskolan arbetar vi i team med tre lärare på två klasser. Vi är ämneslärare, vilket jag erfar ger ett djup i ämnet och eftersom jag genomför alla lektioner två gånger har jag en inbyggd möjlighet till reflektion och utvärdering samt förbättring av lektionerna. Vi är ibland två lärare på lektionen vilket ger en möjlighet till direkt återkoppling och samtal kollegor emellan. Vi är ständigt närvarande i varandras undervisning, vilket också gör att jag behöver vara tydlig med min planering för att samarbetet ska ge bästa möjliga resultat för elevernas lärande.

Anette Jahnke skriver i Utveckla utbildning om balansen mellan kollegialitet och individualitet. “Samtidigt som vi behöver varandra för att bli bättre, behöver vi också utrymme att skapa och uttrycka vårt eget sätt att undervisa. I själva undervisningsögonblicket är vi trots allt ensamma, det är ingen som kan undervisa åt oss.”

Att diskutera

  1. Vilka teorier syns i din undervisning?
  2. Hur ser den pedagogiska lärmiljön ut på din skola?

 

Vill du läsa mer?

Marbäcksskolans utvecklingsarbete

Ett utvecklingsarbete med delaktighet av Sofie Palm

Utvecklingsarbete på Marbäcksskolan – analys av fysisk lärmiljö

Utvecklingsarbete på Marbäcksskolan – analys av social lärmiljö

 

Referenser

Jahnke A. (2019) Utveckla utbildning. Liber: Stockholm

 

Share Button
Om författaren
Förstelärare Marbäcksskolan | frida.celander@skola.svedala.se

Legitimerad lärare i svenska, matematik, NO och SO för förskoleklass och grundskolans tidiga år. En del av min tjänst är jag arbetslagsledare.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *