Utvecklingsarbete på Marbäcksskolan – analys av fysisk lärmiljö

På Marbäcksskolan skapar vi nu tillsammans ett nyläge i vårt utvecklingsarbete utifrån det mål och de teser som vi arbetade fram hösten 2016 i ett gediget analysarbete. I vår analys utgår vi från att vi behöver utveckla våra lärmiljöer som är ett av våra prioriterade mål i det systematiska kvalitetsarbetet.

Den frågeställning som vi just nu undersöker i våra analyser är:

Vad möter eleverna för fysisk, social och pedagogisk lärmiljö som främjar eller utgör hinder för elevernas språkutveckling och känsla av sammanhang?

Vi är nyfikna på vilka spår vi kan se i undervisningen av det språkutvecklande arbetet vi haft i fokus tidigare då vi tillsammans läste, diskuterade och testade nya metoder utifrån Stärk språket, stärk lärandet av Pauline Gibbons. Vi vill hålla i och fortsätta utveckla vår undervisning till att bli än mer språkutvecklande. Det vi kan se är att våra elevers förmåga att skriva texter med röd tråd och tydlig struktur har förbättrats. Nu vill vi se att resultaten fortsätter att bli ännu bättre och att ännu fler elever når mer än målen. Vad behöver vi då utveckla i våra lärmiljöer för att våra elever ska lyckas?

Fysisk lärmiljö

Vi har startat vårt analysarbete med att gemensamt fördjupa oss i den fysiska lärmiljön och hur den främjar och hindrar språkutveckling och elevernas känsla av sammanhang. Min kollega Jenny Karlström höll en miniföreläsning om fysisk lärmiljö utifrån SPSM:s “Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning” och vi såg därefter en film. Vi samlades sedan i tre lärgrupper med representanter från alla skolans arbetslag. Arbetet i lärgrupperna startade med enskild reflektion utifrån tre frågor för att komma igång med analysen.

Vad vet vi?

  • Alla använder bildstöd
  • Bra digital utrustning i våra klassrum
  • Ibland är dörrar öppna till klassrummen och det är svårt att få lektionsfrid.

Vad tror jag mig veta?

  • Rum i rum lugnar ner verksamheten.
  • Att vi har en fin utemiljö och att barnen uppskattar den.
  • Vi har mycket visuellt buller.

Vad vet vi inte som vi behöver veta?

  • Hur arbetar vi för att skapa god arbetsro/ ljudvolym i klassrummen?
  • Hur kan våra klassrum möbleras för att bli mer dialogiska?
  • Hur upplever eleverna den fysiska lärmiljön?

De tre lärgrupperna sammanfattade sin analys och den samlades sedan in av utvecklingsgruppen som därefter fick  i uppdrag att sortera lärgruppernas olika tankar i tre olika kategorier.

  • Vad kan vi åtgärda direkt?
  • Vad ska säkerställas?
  • Vad kan vi utveckla?

Klassrumsobservationer

Klassrumsobservationer bokades i lärgrupperna och genomfördes utifrån ett observationsprotokoll med kriterier. När lärgruppen samlats efter observationerna startade vi med en stunds enskild reflektion utifrån observationerna där vi fokuserade på två frågor.

  • Vad möter eleverna för fysisk lärmiljö som främjar elevernas språkutveckling och som skapar sammanhang?
  • Vad möter eleverna för fysisk lärmiljö som hindrar elevernas språkutveckling och som inte skapar sammanhang?

Efter den första träffen i lärgruppen upplevde jag att den fysiska lärmiljön var så mycket mer än språk och sammanhang och att det var svårt att hålla fokus på just det. På den uppföljande träffen efter observationerna blev diskussionen i lärgruppen en annan. Här är några exempel på det som diskuterades:

  • Hur kan vi skapa flexibla miljöer för att barnen ska kunna mötas i samtal i lek, lässtunder och grupparbete?
  • Hur kan vi arbeta för att utveckla en tydlig struktur för barnen, både i klassrummet och lekmiljön?
  • Hur utvecklar vi en optimal visuell miljö, inspirerande och stödjande utan att det stör elevernas koncentration? ( visuellt buller)
  • Hur utvecklar vi en optimal ljudmiljö i våra olika rum? (Klassrum, fritidsrum, matsal, kapprum)

Avslutande ord

Analysarbetet har gett oss nya glasögon och vi tittar på den fysiska miljön på ett nytt sätt. Vi rensar bort, skalar av och minskar visuellt buller. Min upplevelse är att den fysiska lärmiljön inte prioriteras högst när det är mycket att göra. Under den här hösten har den uppvärderats på Marbäcksskolan och vi har börjat skapa ett gemensamt språk. Jag hör samtal med stor vilja att förbättra den fysiska miljön och vi vet att den spelar en viktig och ibland avgörande roll för samspel, i såväl lek som lärande.

Att diskutera

  1. Vad kan du åtgärda i den fysiska lärmiljön på din skola/ i ditt klassrum för att främja elevernas språkutveckling och känsla av sammanhang?
  2. Vad behöver du utveckla i den fysiska lärmiljön på din skola/ i ditt klassrum för att främja elevernas språkutveckling och känsla av sammanhang?
  3. Hur ser en optimal fysisk lärmiljö ut på din skola?

Vill du läsa mer?

Share Button
Om författaren
Förstelärare Marbäcksskolan | frida.celander@skola.svedala.se

Legitimerad lärare i svenska, matematik, NO och SO för förskoleklass och grundskolans tidiga år. En del av min tjänst är jag arbetslagsledare.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *