Det handlar om utepedagogik i mitt första blogginlägg för terminen och jag vill sporra fler till att våga använda utemiljön i större utsträckning under skoldagen.

Jag undervisar nu i en etta och av erfarenhet är jag mycket ute i åk 1, men att det sedan tyvärr avtar med åren. Utomhusmiljön har ingen vidare status som lärmiljö, i alla fall inte i de högre årskurserna där det oftast blir enstaka  exkursioner. Man har också fler pedagoger under en skoldag, vilket försvårar en mer sammanhängande uteverksamhet.  Det märker jag redan i åk 3.

Är det bara tidsödande och krystat att dra iväg klassen på utedagar och utomhuslektioner eller är det rentav nyckeln till framgång? Läs och diskutera.

Bakgrund

För flera år sedan gick jag en fortbildning, som Malmö Naturskola höll i. Den och några kollegor som brann för utomhuspedagogik, inspirerade mig till att förlägga en större del av undervisningen utomhus. Vi behöver stimulera fler av våra sinnen och vi har olika lärstilar. Det passar inte alla att sitta inne i ett klassrum hela veckan. Lärande sker överallt.

Tanken med utepedagogik

Att utnyttja utomhusmiljön som klassrum är inget nytt. Skolträdgårdar fanns redan på 1700-talet.

Jag tänker att genom att vistas regelbundet i samma naturområde skapas en inlärningsprocess under en längre tid. Från början kan man arbeta mycket med att upptäcka och sortera det man upptäckt. Efter hand kommer sedan frågorna och man kan fördjupa kunskapen. Att dokumentera genom bild och skrift stimulerar till reflektioner och allt tillsammans leder förhoppningsvis också till ett intresse för naturen. Se det inte som ett enskilt element, utan integrera det i din helhetsplanering.

Jag har genom åren sett hur mina mer  “utmanande klasser” hanterar utemiljön bättre, då det där finns gott om plats för rörelse och praktiskt lärande. Vi får ner ljudvolymen och motivation och lust att lära ökar, för i det utvidgade klassrummet tar vi in omvärlden och knyter an till verkligheten.

Hur gör vi praktiskt?

På Klågerupskolan har vi fina förutsättningar. På gångavstånd har vi flera områden som lämpar sig bra och vi kan till skillnad från andra kommuner i närheten alltid beställa utflyktsmat från skolan. Det möjliggör längre pass ute.

Vi schemalägger en utedag i veckan. Det behöver inte vara en heldag, utan kan tex vara över lunch och eftermiddagspasset. Ibland avbeställer vi maten och beställer utflyktsmat istället. Lunchen lagar vi på grill eller stormkök. Vi är alltid minst två vuxna med på utedagen, ifall något skulle hända. Det är också för att kunna dela barnen i mindre grupper, när vi jobbar och för att en ska kunna börja med maten medan den andra arbetar vidare med barnen.

Vi har hållit oss till fyra områden/miljöer:

1. Skolgården –

   Man ska inte alltid göra det svårt för sig. Skolgården finns där utanför och är en perfekt plats för undervisning. När jag på tisdagar har halvklass i matematik, har min kollega rörelse ute på gården med den andra halvan. En fördel är närheten och snabba byten mellan grupperna. Vi utnyttjar lekredskap, bänkar, bord, målade spel/aktiviteter på asfalten mm. I vårt tekniktema har vi lekplatsfysik och i karttemat orientering på skolgården. Spelen använder vi bla i matematik och barnen kan jobba i grupper med olika aktiviteter som ex hundrarutan, Yatzy, Fia-spel mm.

2. Ängen –

   Nedanför skolan finns en stor gröning med grillplats, vindskydd, en tipi och en inhägnad damm med brygga. Där har också planterats en mängd olika sorters träd och buskar vilka vi använder i undervisningen. I veckan fick barnen laminerade rönnlöv och gav sig ut på jakt för att finna rätt träd. Väl funnet studerade de trädet, målade av, frotterade bark och löv, mätte diametern på stammen, smakade rönnbär mm. I dammen håvar vi och undersöker flora och fauna och gröningen lämpar sig för gruppstärkande samarbetsövningar och lekar. En populär lek är 36-leken, där man skriver en mängd uppdrag, som barnen i par eller grupp ska utföra. Uppdragen speglar det vi jobbar med och numreras från 1-36 och hängs ut runt i området. En tärning slås och man springer iväg och söker upp det uppdrag tärningens ögon visar. När det är utfört och visat slår man på nytt och adderar till sitt föregående slag/summa tills man når 36.

3. Nötbacken –

   Strax utanför skolangården finns en kulle. Där finns mycket pinnar, som man kan använda till det mesta. Vi har bla i kroppentemat samlat 206 pinnar och byggt/lagt ett eget skelett! Här tar vi också vårt månadsfoto med klassen en gång/månad för att se årstidsväxlingarna i temat “Året runt i naturen”. I anslutning ligger en lekplats och den har blivit vår “tidsmaskin”. Dit ska vi bege oss när vi vill resa i tiden.

4. Trollskogen –

   Trollskogen är det område som ligger längst från skolan, men ändå på gångavstånd. Det är en liten skog med barrträd och bärbuskar. Här har vi bla jobbat mycket praktiskt med matematik, positionssystemet, antal, dubbelt/hälften, de fyra räknesätten mm, då det finns kottar, pinnar, stenar mm. Vi har studerat insekter och lekt stenåldersbosättningar.

De här första veckorna i åk 1 har vi varit ute en eftermiddag i veckan. Vi har hållit oss på skolgården och ängen. Vi tränar fortfarande på att gå tillsammans på ett säkert sätt. Vi har alltid ett bestämt led, där platserna är detsamma som samlingsringen i klassrummet. Det ledet går vi i till maten, bibblan osv. Vi slipper en massa konflikter och kommer fram lugnt. Vi samlas alltid på en bestämd plats för genomgång och vi står eller sitter i samlingsringen vi har i klassrummet. Jag försöker ha så lika rutiner det går ute som inne, det fungerar bäst och barnen känner sig trygga.

Det enda kruxet med utedagar är så klart vädret.. Vi är ute även om det är lite dåligt väder, och pratar mycket för kläder efter väder och ombyte/extrakläder i skolan, men vid för mycket regn ställer vi alltid in. Det är inget självändamål att vara ute.

Diskutera

1. Vilka platser i ert närområdet passar för utepedagogik?
2. Vad i arbetsområdena/ämnena lämpar sig lika bra eller bättre att undervisa ute, än inne om? Ha det i tanken när ni planerar och börja i liten skala.