Efter några år då mitt fokus på undervisning legat mot svenskan har jag nu återvänt till matematikens värld. För mig är den stora utmaningen att få eleverna att förstå matematiken och tycka det är roligt. Jag hör tyvärr alldeles för många elever, inom alla åldersgrupper, som tycker matematik är ett svårt ämne att förstå. Om eleverna ska utveckla sitt matematiska tänkande behöver de förstå varför och hur man gör när man använder matematik. Matematik är ju inte bara att räkna, det är ett slags språk och med olika begrepp som eleverna måste känna att de klarar av att använda för att lösa problem och för att få ett bättre självförtroende. För att få alla elever intresserade är det bra att använda sig av omväxlande undervisning, det känner alla till. Min upplevelse är att när eleverna arbetar tillsammans i par eller grupp utvecklas elevernas matematiska språk samtidigt som de tränar på att räkna, lösa problem, samarbeta och lyssna på varandra. I ett klassrum kan ljudnivån bli hög och några har svårt att koncentrera sig, varför inte gå utanför klassrummets väggar och träna? Jag har börjat använda mig av skolgården då och då för att få alla elever aktiva under matematiklektionerna.
Jag har förmånen att dela elevgruppen med min kollega, Monika Löfstedt. Några elever är inne och arbetar och jag är vid några tillfällen ute för att arbeta på skolgården. Eleverna är ute cirka 30 minuter och får då olika uppdrag som de ska lösa och diskutera tillsammans. Jag lyssnar och får ett fantastiskt tillfälle att utmana dem i deras tänkande vid dessa tillfällen. Vi arbetar just nu med längd, ett lätt arbetsområde att starta sin uteverksamhet med. Det första uppdraget är att hitta pinnar. Alla elever ska hämta vars två pinnar. De elever som inte har svenska som sitt modersmål får redan här en utmaning. Vad betyder vars två pinnar? Kompisarna får förklara och visa. Ok nu kör vi! Ska vi ta tid hur lång tid det tar för er att hämta dem? Ja, skriker eleverna och jag startar tidtagaruret. Blixtsnabbt är de tillbaka vid bordet där vi startade. Hur lång tid tog det? Vi tittar och läser av. Hur lång tid är det egentligen? Vi räknar sekunder tillsammans och de känner i kroppen hur lång tid en halv minut är. Nästa uppdrag är att lägga deras pinnar från längst till kortast pinne. Här krävs samarbete. Pinnarna läggs snabbt i längdordning. De redovisar men jag ser inte om det är rätt. Vad behöver de göra för att få det lättavläst? Eleverna tittar och diskuterar, men det är ju rätt säger de. 
Jag är inte säker, svarar jag. Att utmana eleverna att tänka och att lösa problemet tillsammans är min uppgift. De diskuterar och kommer fram till att alla pinnar behöver ligga från samma streck så att det blir tydligt och klart vilken som är längst respektive kortast. Snabbt ändrar de så att pinnarna får en gemensam baslinje. Andra uppdrag som eleverna får är att mäta murar, mål och andra saker som finns på skolgården. Vi samlas då och då och diskuterar hur deras resultat ser ut och varför det inte är samma för alla. Vad för felkällor kan vara aktuella? Eleverna kommer med förslag och diskuterar för att komma fram till en gemensam slutsats.
Avslutningsvis har jag mätt upp en sträcka på ungefär tio meter som eleverna får kontrollmäta. Deras redskap nu är vars ett meterssnöre, samarbete och diskussion. De tycker jag är ganska duktig på att ta ut längder. Hur kan jag det? Vi pratar igen och de får komma med förslag. Ingen har sett mig mäta med något mätredskap, ändå är jag ganska nära. De kommer fram till att jag nog vet hur många steg jag tar på 10 meter. De får prova hur många steg de tar och kontrollerar flera gånger. Vad händer om ni springer, undrar jag. Det blir fler steg säger några, nej färre säger andra. Kontrollera! Eleverna går och springer fram och tillbaka tills de känner sig säkra på sin egen steglängd vid båda förflyttningarna. De kommer fram till att när de tar längre steg blir det färre, något som inte var helt klart för eleverna från början. De har nu fått mäta och använda alla sina sinnen, känt längder med kroppen samt diskuterat längd på olika sätt. Några elever kommer på att de kan mäta runt saker och plötsligt mäter eleverna omkrets på flera föremål. Det är en aktiv och utvecklande språk- och matematiklektion för eleverna där de får utmaningar på sin nivå och hjälper varandra vidare i kunskapsutvecklingen.
När du är ute, tränar du med kroppen och alla sinnena. Skolkunskapen kan prövas och revideras i elevernas egen verklighet. Jag upplever att kunskaperna förankras bättre och en mer genuin förståelse har möjlighet att utvecklas. När eleverna är ute har de möjlighet att se att matematik inte bara finns innanför skolans väggar utan överallt både på skolgården, i naturen och i samhället. Det blir lättare för eleverna att se nyttan med den kunskap de tränar inne i klassrummet. De elever som har koncentrationssvårigheter eller har behov av att röra sig kommer också fram på ett helt annat sätt när de är ute och arbetar tillsammans med kamrater för att lösa sina uppdrag. När de behöver springa en extra runda gör de det och alla upplever att de får arbeta med sina uppgifter utan att bli avbrutna. Det man lär sig genom en gemensam upplevelse blir det lättare för många elever att komma ihåg, det finns många olika ”krokar” de kan hänga upp sin kunskap på och de har lättare att hitta den när de tillsammans pratar om upplevelserna. Mina elever går i årskurs två och behöver fortfarande lära genom lekar eller spel för att kunskapen ska bli levande. Människokroppen är dessutom skapad för att röra sig och forskning visar att hjärnan fungerar bättre om barn får röra sig samtidigt som de lär. Forskning visar även att elever som rör sig under inlärningen blir gladare, lugnare och tänker bättre. Efter bara några minuters rörelse ökar minnescentrum och koncentrationsförmågan förbättras. Båda dessa faktorer bidrar till god inlärning. Att tillsammans få känna att de klarar av att lösa praktiska uppgifter gör också att elevernas självförtroende kan stärkas. Det handlar om att komplettera klassrumsundervisning med utomhusundervisning för att skapa ökad förståelse och lust att lära, som bonuseffekt kan vi räkna med frisk luft och ökad fysisk aktivitet.
Jag blir varm i mitt lärarhjärta när jag hör elever som har svårt att koncentrera sig inne på lektionen och tror att det är tråkigt med matematik plötsligt säga – Detta var roligt, när gör vi det igen? Då har jag kommit en bit på vägen mot elever som är engagerade i sitt lärande.
Att diskutera
- Hur inspirerar du dina elever att bli aktiva och utforskande?
- Hur kan din skolas utomhusmiljö användas för att utveckla eleverna?
