I våras lämnade jag min sexa och vid läsårsstarten var det dags för en ny 4:a! Det är ju alltid dubbla känslor inför uppdraget när man lämnat ett gäng som har kommit långt både i sin sociala utveckling och i sin kunskapsutveckling. Ledordet i klassen har varit “Jag gör mitt bästa och lite till!” en förenklad variant av att utmana sig själv och försöka ta sig från övningszonen till lärande zonen så ofta som möjligt. Fördelen att vara på en 4-9 skola är att jag kan fortsätta ta viss del deras utveckling genom kollegor som nu undervisar dem, samt att de själva kommer och berättar om olika framsteg de gjort!
Vad kan jag då ta med mig från föregående klasser som fungerat bra i mötet med den nya?
Precis som tidigare kommer eleverna från olika lågstadieskolor i Svedala, de har naturligtvis mycket olika erfarenheter med sig till de nya klasser som skapas hos oss på Naverlönnskolan. Att tydliggöra förväntningarna både för eleverna och deras föräldrar är en viktig grundsten, detta sker med hjälp av skolans förväntansdokument som kommuniceras med föräldrar och elever i samband med terminsstart – på föräldramöte och utvecklingssamtal.
“Vad är det som gör att man lyckas i skolan?”
Att lista framgångsfaktorer med eleverna har visat sig vara kraftfullt med tidigare klasser. Eleverna funderar på vad de som lyckas gör och hur det märks. Tillsammans i grupper diskuterar de sedan och gör listor, dessa sammanställs till klassens framgångsfaktorer. Så har eleverna själva synliggjort gott lärande! Ofta brukar det kunna grovt sammanfattas med “Ta ansvar och visa respekt!”
Att bygga gruppen och få en vi – känsla, istället för – “Vi som kommer från X – skolan” är A och O. Fasta rutiner skapar trygghet, att börja dagen och lektionerna på likartade sätt. Fasta placeringar i klassrummet är givet, men i matsalen fungerade det inte eftersom det är olika mattider varje dag. Vi testade då veckomatgrupper som formas varje måndag. Gruppen ska sitta tillsammans och får i uppdrag att söka ett bord i en anvisad del av matsalen. De tar också själva ansvar för att någon varje dag torkar av bordet efter måltiden. Varje vecka har vi gjort nya grupper vilket inneburit flexibla elever som under lunchen hunnit sitta och samtala med alla klasskamrater under terminen och som i demokratisk anda diskuterat fram hur veckans sysslor ska skötas.
Vi har ett ämneslärarsystem redan från åk 4, så att ha ett gemensamt förhållningssätt i arbetslaget är en otroligt viktig faktor som gör att vi kan skapa ett tillåtande klimat i klassrummet där alla har respekt för varandra och vill och vågar vara delaktiga.
Denna terminen har vi som utvecklingsarbete på skolan börjat jobba med boken “Lektionsdesign” av Helena Wallberg. Här hämtar vi inspiration dels genom att få bekräftat att mycket av det vi gjort sedan tidigare är kraftfullt men också att få nya idéer och tankar. Genom det kollegiala lärandet får vi syn på vår egen undervisning och tar del av hur våra kollegor tänker runt sin.
Att skapa studiero är ju grunden för lärande! I alla våra nya klasser finns STORA utmaningar så även i min/mina (undervisar också i en av parallell klasserna) Första kapitlet handlar om rutiner och ritualer. I fördjupningsdelen som tar upp forskningen bakom ” första fasen” står det en väldigt bra sammanfattning “Mycket forskning visar på strukturers och rutiners goda effekter för elevernas lärande. En god ledare är den som förmår att kombinera tydlighet, rutiner och struktur i kombination med hänsynstagande till elevers olikheter och etablera goda relationer. Att differentiera är ju bokens budskap, istället för att individualisera. Alla ska vara delaktiga i ett sammanhang, istället för att elever är frikopplade därifrån.
UPPBYGGNAD PÅGÅR blir väldigt tydligt när min lärarstudent nu har varit ute på sin VFU. Förra praktiken var hon med i mina sexor- då det var mycket fokus på bedömning i och med att betygen gjorde sitt intåg. Denna gången har fokus just legat på hur man på ett strukturerat och systematiskt sätt bygger upp sin nya klass med alla utmaningar som vi har,och hur man formar lärmiljön på bästa sätt!
Men enbart struktur och rutiner skapar ju inte kreativa, modiga och stolta elever som är Naverlönnskolans vision. Det gäller att engagera eleverna, ta vara på och skapa nyfikenhet och lust att lära! Mer om detta utvecklar jag i nästa blogg!
Avslutar med ett citat från Fas 1 i Lektionsdesign
“Botemedlet mot tristess är nyfikenhet. Det finns inget botemedel mot nyfikenhet!” “Ellen Parr”
Att diskutera:
*Hur gör du/ni i arbetslaget när ni tar emot nya klasser?
*Har ni utarbetat några speciella rutiner?
*Har du/ni läst någon litteratur (nyligen) som inspirerar dig/er att utveckla detta arbetet?
