Kan man lita på något?
I mitt förra inlägg skrev jag om hur eleverna i sitt sökande efter kunskaper i vårt universumtema började leta fakta i olika källor. Ganska snabbt övergav de våra läromedel för att söka svar på nätet. Det blev spontana diskussioner mellan eleverna om vika sidor som var bra. Detta med källkritik är ett område som jag tycker är mycket viktigt, och som vi behöver arbeta mycket med. Det står upprepade gånger i Lgr 11 om källkritik och att eleverna ska ges möjligheter att söka kunskaper ur olika källor. Inom vissa områden tycker jag att det är svårt att hitta språkligt lättillgänglig text. Visst har vi läromedel och filmer från t ex UR att tillgå, men när eleverna fritt söker på nätet sätter ordförrådet ofta begränsningar. Ofta har jag upplevt att elever väljer en sämre källa för att språket är mer tillgängligt för dem på den sidan. Jag menar inte att jag vill att de sitter och skriver av från svåra sidor med tillförlitlig fakta utan att förstå, men jag vill ge dem redskapen att bedöma källans trovärdighet när de väljer källa. I de senaste klasserna har jag vid flera tillfällen stött på elever med en nästan uppgiven inställning till internet. De hävdar att man inte kan lita på något eftersom vem som helst kan lägga ut vad som helst på nätet. Men också elever som litar urskillningslöst på allt. Och hur ska man kunna avgöra som elvaåring vad som går att lita på?
Visst är det bra att man är kritisk när man läser något, men man måste också lära sig att tro på det man läser. Kanske har vi all välmening predikat lite väl mycket om att man inte ska lita på det som finns på nätet? Så hur ska eleven veta vad som går att lita på? Hur blir de kritiska till det de läser utan att förkasta allt? Och inte blir det lättare av att det mesta de hittar är skrivit för vuxna med ett språk som är svårtillgängligt för dem. Jag tror att nyckeln ligger i kunskap. Ska du ta bra beslut måste du besitta ett visst mått av kunskap. Annars är risken att eleverna bara baserar sina beslut på en känsla utan att riktigt kunna sätta fingret på varför de litar på eller dömer ut en källa.
Vad ska man titta efter?
Vi började med att titta på: Är det sant? från UR Skola. Eleverna skrattade åt Anna Ankare som litar på allt. Men det kändes som att de var mer med på hur man kan förkasta en källa än vad man ska titta efter, som kan visa att en källa går att lita på. I filmen får man tips på fem superfrågor man kan ställa sig för att avgöra om källan är trovärdig och dessa arbetade vi vidare med:
Vem? Vem ligger bakom sida? Finns det namn på personen? Kan du ta kontakt med personen?
Vad? Vad står på sidan? Är det tyckande eller fakta?
När? När skrevs/uppdaterades sidan? Funkar länkarna?
Varför? Varför skrevs sidan? Vill den sprida fakta, åsikter, underhålla eller tjäna pengar?
Hur? Hur hittade du dit? Hur är texten? Stavfel eller dåligt skriven?
Vi tittade också på Skolverkets material kolla källan och lärde oss om: Hur man ibland måste gå tillbaka till huvudsidan för att hitta information om vem som skrivit och när den är uppdaterad. Var hittar man “omsidan”? Finns det reklam på sidan?
En elev tog upp att Wikipedia kan man inte lita på alls. Flera höll med, men trots det använde de källan flitigt när de sökte information. Motiveringen till varför man inte kunde lita på den var att vem som helst kan skriva på Wikipedia. Vi tittade lite närmare på hur Wikipedia fungerar genom att prata om hur man kan ändra på Wikipedia och tittade på ändringshistoriken. Ja vi måste vara kritiska till det som står på Wikipedia, men vi kan också lita på mycket av det som står där genom att jämföra med andra källor och genom att studera historiken, men mycket av det som är skrivit på Wikipedia är skrivit med ett för svårt språk för elvaåringar.
Testa själv
För att testa hur det fungerar att skriva på ett uppslagsverk tillsammans tittade vi på wikimini och skapade konton för att kunna skapa och redigera sidor. Jag tycker det ökar förståelsen för hur det fungerar om man själv är med och bidrar. Kanske gör det också att dessa elever på ett positivt sätt kommer att bidra med texter på Wikipedia i framtiden. Några av dem berättade om att de varit delaktiga i eller visste någon som klottrat på Wikipedia.
När vi nu tittat lite närmare på knep för att kontrollera en källas trovärdighet fick eleverna en övning där jag hade valt ut ett antal sidor om Tycho Brahe. Vi hade tidigare under arbetsområdet läst om honom och då pratat om att det i vår historiebok stod att han hade olika lösnäsor för olika tillfällen och om att han kan ha dött av att han av artighet inte gick på toaletten på ett gille och därför blev sjuk och dog i sviterna av detta. Uppgiften var att titta på vad de olika sidorna jag valt ut skrev om dessa två myter. De skulle därefter studera sidorna utifrån de fem superfrågorna. Gick källan att lita på? Eleverna arbetade två och två. Till sin hjälp fick de ett schema att fylla i. När de studerat alla källor fick de ta ställning till vilken/vilka källor de litade på och motivera varför. Det avslutades sedan med att de fick skriva en faktatext om Tycho Brahe med hjälp av de källor de tyckte var bäst. Även om det var mycket text att läsa eller lyssna på upplevde jag att eleverna verkligen diskuterade och värderade källorna.
Att diskutera:
- Hur arbetar du med att ge elever möjlighet att söka och kritiskt granska information i olika källor utan att de hindras av svårtillgängligt språk?
- Vilka redskap ger du eleverna för att granska källor?