Under luppen – att lära av och i sin egen vardag

Helt plötsligt blir jag medveten om varje liten detalj i min undervisning. Kroppsspråk, hur jag talar, vad jag säger och när jag säger det? Jag reflekterar över större frågor såsom hur och varför jag väljer de aktiviteter som jag väljer och mindre såsom hur jag använder whiteboarden och om det  jag skriver och säger blir tydligt för eleverna? Hänger de med i mina tankegångar eller finns osynliga hinder som jag inte är medveten om?  Frågor som jag ständigt formulerar i mitt huvud och utvärderar under arbetets gång men alltför sällan ställer högt eller samtalar med någon kring.

Lärarstudenter eller klassrumsobservation kollegor emellan är ett ypperligt tillfälle att faktiskt få syn på sin egen undervisning och också få möjlighet att samtala om den, att  sätta ord på det jag tidigare bara själv reflekterat kring.  Genom att börja ställa frågor om min egen praktik samt problematisera det som görs öppnas möjlighet till att synliggöra mina egna teorier och förhållningssätt och hur de påverkar undervisningen samt hur undervisningen kan förändras.  Ytterligare en fördel, som Ulrika Larsson nämner i  sitt blogginlägg Vinster med att handleda lärarstudenter,   är att kunna se sin egen elevgrupp från ett annat perspektiv än när man själv som lärare befinner sig mitt i undervisningen och en annan är att då studenterna leder undervisningen får jag som lärare också input och idéer för att utveckla min egen undervisning.

Precis som när jag går in i mitt eget klassrum kräver klassrumsobservationer en gedigen verktygslåda att plocka  ur liksom förberedelser, närvaro i klassrummet och efterarbete.  För mig ser denna verktygslåda något annorlunda ut jämfört med den jag bär med mig som lärare, vilket inte är underligt då mitt syfte är ett annat. Två av verktygen som jag ofta återanvänder vid observationer den så kallade didaktiska analysen och dubbelloggen. Den didaktiska analysen som bland annat beskrivs av Monica Sträng (2005) är ett redskap för att titta närmare på en eller fåtal utvalda delar av undervisningsprocessen, där fokus ligger på relationen och interaktionen mellan lärare, innehåll, metod och elev, i relation till undervisningens helhet.  

Under observationerna för jag anteckningar i ett observationsprotokoll och för att få en optimal effekt av observationen använder jag mig allra helst av  Björk & Johanssons (1996) dubbellogg, som innebär att både jag som observatör och den observerade för anteckningar utifrån vad vi valt att fokusera på under observationstillfället.  Relationen och interaktionen mellan lärare, innehåll, metod och elev, i relation till undervisningens helhet diskuteras sedan utifrån våra anteckningar.  Fördelen med så täta observationer som arbetet med lärarstudenter innebär är också att det ges en omedelbar möjlighet att förändra eller testa andra infallsvinklar för att sedan återigen reflektera tillsammans. Högst sannolikt blir resultatet av de gemensamma diskussionerna och reflektionerna också en djupare självkännedom, för såväl mig som handledare som för lärarstudenten, en självkännedom som för oss båda öppnar dörrarna för en fortsatt utveckling som lärare. 

Efter knappa två veckor in i nuvarande VFU-period har jag redan fått en uppsjö av nya idéer samtidigt som jag också kan konstatera att drygt tjugo år i yrket ger en gedigen uppsättning av verktyg att plocka fram.  Verktyg som liksom förmågor som lyhördhet och flexibilitet har utvecklats och förfinats med åren.  Förmågor som jag nu kan se växa fram hos mina lärarstudenter samtidigt som deras uppsättning av verktyg  hela tiden utökas.  Att handleda lärarstudenter innebär helt enkelt att arbetet i klassrummet och eleverna synliggörs och som lärare och handledare blir det ett tillfälle att se mina elever från ett annat perspektiv, få nya idéer och infallsvinklar samt reflektera över min egen undervisning samtidigt som studenterna får stöd och utrymme att utvecklas till kompetenta och trygga lärare.

Att diskutera:
– Hur kan vi organisera verksamheten så att fler känner att de har möjlighet att ta emot lärarstudenter?
– Hur kan ytterligare tillfällen, förutom i arbetet med lärarstudenter,  för input och självreflektion skapas?
– Hur kan vi skapa möjlighet för att i större utsträckning kunna observera våra elever i olika  lärandesituationer?

Litteratur:

Björk, Maj & Johansson, Monica (1996) Dubbellogg – ett redskap för reflektion och lärande. I: Lendahls, Birgit & Runesson, Ulla (1996), Vägar till lärares lärande  – för frigörelse och förändring. Lund: Studentlitteratur.
Lindgren, M (2006) Didaktiks analys – ett verktyg för kollektivt lärande
Sträng Monica (red) (2005)
Samspel för lärande. Didaktiskt redskap för professionella lärare. Lund: Studentlitteratur AB.

Share Button
Om författaren

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *