Som lärare i matematik funderar jag mycket på hur elevernas resultat i matematik kan förbättras. Det är självklart massor av olika faktorer som påverkar elevernas utveckling. En viktig del är att genomföra lektionerna med hög kvalitet, att jag som lärare är målmedveten, känner till elevernas behov och vilka förutsättningar som eleverna har för att lyckas. Det är viktigt att vara lyhörd och att lektioner och uppgifter är intressanta, utmanande och där alla elever fångas i matematiken.
Men ytterligare något som är viktigt är elevernas studieteknik. Hur gör man för att plugga matematik trots att det ibland är jobbigt och tufft?
Torkel Klingberg som är professor i kognitiv neurovetenskap menar att den hjärnforskning som finns ska användas för att utveckla pedagogik i skolan. Han menar att det måste bli ett tydligare samarbete mellan den kognitiva neurovetenskapen och pedagogiken.
Torkel Klingberg forskar om lärande och hur hjärnans utveckling samspelar med arbetsminnet. Han säger att ett fungerande arbetsminne är en förutsättning för att kunna lösa matematiska uppgifter. Arbetsminnet kan man träna upp på många olika sätt. Men träning är en förutsättning för att lyckas.
I mitt klassrum har jag under en lång tid haft ett mantra som jag ’bankar’ in i elevernas hjärnor. Jag upprepar det ofta … TRÄNA, TRÄNA, TRÄNA och TRÄNA ÄNNU MER!!! Det låter ju enkelt, men jag har förtydligande vad detta tränande innebär. Det är fem enkla punkter.
- Anteckna. Under genomgångar behöver du anteckna det som är viktigt. Ofta visar jag på fungerande metoder som du behöver lära dig för att lyckas med matematiken. När du antecknar behåller du även fokus på vad jag säger och gör, du tänker matematik och inte på så mycket annat.
- Skriv ner dina lösningar. När Du arbetar med matematikuppgifter behöver du skriva ner hur du löser uppgifterna. Skriver du bara ett svar kan du aldrig bläddra tillbaka och se hur du har löst de olika uppgifterna.
- Repetera. Du behöver repetera det du har arbetat med i skolan. Du behöver läsa igenom dina anteckningar från lektionen och du behöver räkna om uppgifterna som är krångliga, du kan alltid räkna om uppgifterna som är svåra. Ibland behöver du räkna om uppgifterna tre, fyra och fem gånger innan du är säker på hur du ska lösa dem.
- Fråga, fråga, fråga. Så fort du är osäker på hur du ska lösa en uppgift, måste du fråga om hjälp. Du kan fråga en kompis som förklarar, en lärare, en förälder. På nätet finns även massor av bra förklaringar och genomgångar av hur du kan lösa matematikuppgifter. Det finns hur många Youtube-klipp som helt av duktiga lärare som visar och förklarar.
- Planera. Du behöver planera din tid när du arbetar med matematik. I skolan har vi ett schema som vi följer, just nu har du 3 timmar matematik i veckan, men det räcker inte, du behöver träna hemma. Planera din tid, vilka dagar ska du arbeta med matematiken hemma och hur länge. Planera även med vem du ska arbeta med, kanske behöver man en kompis att träna med. Bestämd då dag och tid.
Vad jag ser när jag arbetar med eleverna är att deras studieteknik blir bättre och att många elever använder de fem punkterna under andra lektioner. Om deras arbetsminne blir bättre vet jag inte (jag är ingen hjärnforskare), men jag märker att deras förmågor i matematik blir bättre, de har lättare att använda olika metoder, de är mer uthålliga i att lösa problem, deras kommunikation ökar, de har lättare att föra ett resonemang och de behärskar de matematiska begreppen.
Självklart måste en del elever ha hjälp med de fem punkterna, de behöver både stöd, uppmuntran och handledning för att lyckas. Då är det viktigt att vi lärare är lyhörda, empatiska och tålmodiga i vårt arbete.
Att diskutera:
- Hur arbetar vi med studieteknik med eleverna?
- Eleverna behöver träna mycket, men hur får vi eleverna att träna ännu mer?
- Hur hjälper vi de eleverna som tycker det är svårt att plugga och lära sig på egen hand?
Lärarexamen med inriktning mot årskurserna 1 – 7 inom framför allt matematik och NO-ämnena. Jag har fördjupat min matematikdidaktik med fokus på elever i behov av stöd.
Jag tror du är på rätt väg med dina elever! På kuppen blir de metakognitivt medvetna. /Toura