Tillsammans är vi dubbelt så bra!

Vid avstämningen i oktober månad då alla omdömena skulle sättas fick vi i arbetslaget en tydlig bild av var våra elever befinner sig i sin kunskapsutveckling. Vi såg i vilka ämnen det finns flest behov av utveckling och började kartlägga vilka kunskaper som ännu inte utvecklats inom olika områden i olika ämnen. Vi behövde resursoptimera, där vi såg över hur våra resurser kunde användas på bästa möjliga sätt. I denna planering behövde vi även ta i beaktning att vår resurs skulle delas mellan två årskurser samt anpassa oss efter ledningen på skolans direktiv.

Enligt prövad erfarenhet och forskning som sammanställts av SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) i boken Olika är normen så har det påvisats modeller med två lärare i klassrummet som en stor framgångsfaktor. Detta är något som vi i arbetslaget tidigare har erfarenheter av och sett stor framgång av.

Det beslutades att det skulle vara jag som var den som skulle fungera som en resurs i arbetslaget. Jag undervisade i två av våra tre femmor i svenska och i so-ämnena. Till en början tyckte jag inte alls om idén att släppa kontrollen över min mentorsklass i ämnet svenska, som ju faktiskt är det största ämnet. Ja, detta behövde jag processa med mitt arbetslag vid mer än ett tillfälle. Å ena sidan krävdes en stor omorganisering i mina tankar, från att kunna kombinera mina två ämnen och att kunna anpassa innehållet efter behov. Men å andra sidan samplanerar jag numera med mina kollegor i en större utsträckning. Så när jag vänder och vrider på alla mina perspektiv så leder mina resonemang fram till många fördelar för mig, mina kollegor och framför allt för mina elever.

Numera ser jag eleverna i flera olika situationer i olika ämnen. Jag ser fler utvecklingsmöjligheter men också fler styrkor hos eleverna. Då kan jag lättare planera för en tillgänglig lärmiljö. När jag ”resursar” i matematik fokuserar jag, efter konsulterande med min kollega, på de elever som ÄNNU inte förstått visst element som de arbetat med. Även de elever som känner att de ännu inte är säkra på om de behärskar momentet repeterar med mig, och därav är gruppen flexibel. Detta arbetssätt öppnar upp för min kollega att kunna utmana de elever som redan behärskar momentet och ger möjlighet till repetition för de elever som behöver mer träning.

Vi går igenom momentet igen, fast i ett lugnare tempo. Till sin hjälp använder de varje gång små whiteboard-tavlor, vilka eleverna upplever hjälper dem i sitt tänkande. När vi arbetade med längd, fick eleverna klippa ut trådlängder i mm, cm, dm och m för att se samband mellan de olika längderna. När vi arbetade med volym fick eleverna ösa karamellfärgat vatten för att se samband mellan ml, cl, dl och liter. Vi gör matematiken mer praktisk, då de ibland upplever matematiken som alltför abstrakt.

I engelska har jag, när jag är resurs, oftast den stora gruppen medan min kollega ges möjlighet att kunna lyssna på och tala med elever som annars kanske inte kunnat/vågat/velat ta talutrymme på engelska i en liten grupp. Under dessa lektioner talar jag bara engelska och jag uppmuntrar eleverna att VÅGA vara engelsktalande.

Genom att vara resurs i andra ämnen utvecklar jag min kompetens även i dessa ämnen, vilka jag är behörig i, men som jag inte har undervisat i och det krävs stor flexibilitet av mig. Vi utmanar och utmanas i vårt lärande. TILLSAMMANS är sker ett ständigt lärande. Eleverna som jag repeterar med uttrycker ofta att de inte kan. De kan uttrycka att ”Jag kan inte matematik”. Jag resonerar att vi alla kan, men kanske inte lärt oss ännu. Vi lär oss alla på olika sätt. I min undervisning är min utmaning att hitta hur varje elev lär sig. Men det krävs vilja och engagemang hos eleverna som skulle kunna liknas vid den här trappan:

Med repetition av kunskaper och förmågor skapas ”motorvägar i hjärnan” som min kollega har uttryckt det till våra elever. För varje gång eleverna får möjlighet att repetera så bygger de en allt större och snabbare väg i hjärnan och kan lättare ta fler steg i trappan. Vill du veta mer om vägbyggande i hjärnan med synapser kan du läsa Veronica Ranebjers blogg: Tabellträning på olika sätt

Att diskutera:

  • Vilka framgångar har ni sett av att vara två lärare under samma lektion?
  • Hur möjliggör ni i ert arbetslag för att kunna vara två lärare i klassrummet?

Länkar

Share Button

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *