Text + tanke + samtal = sant

Jag läser mycket skönlitteratur med mina elever. Naturligtvis gör jag det för att eleverna ska få träna sin läsförståelse men skönlitteratur erbjuder så mycket mer. Det är en källa till  tankar och känslor  och som lärare kan man dra nytta av skönlitteraturen för att ge eleverna möjlighet att  möta och samtala om svåra existentiella frågor. Skönlitteratur är också en källa till kunskap om t ex  historiska händelser och insikt i samhällsfrågor. 

Under hösten har jag genomfört två läsprojekt som båda baseras på skönlitteratur. Utifrån de lästa texterna har eleverna formulerat tankar som varit underlag för samtal.  Båda läsprojekten utgick alltså från samma metod: text, tanke, samtal  men  jag organiserade dem på olika sätt. Här berättar jag om dessa projekt och resonerar om fördelar och nackdelar utifrån mina erfarenheter.

I vårt första läsprojekt läste vi Skyddad identitet av Robert Swindells, en bok som framförallt vidgar begreppet och synen på offer men som också behandlar medias roll i samhället och påverkan på enskilda individer. Läsprojektet genomfördes både individuellt, i mindre grupper och i helklass.

”Skyddad identitet” av Robert Swindell

Jag inledde med att eleverna utifrån omslaget fick sia om bokens handling. Detta moment väckte intresse och nyfikenhet för boken hos många av eleverna. De inledande kapitlen i boken är avgörande för förståelsen av den fortsatta handlingen och de är också upplagda för funderingar kring vad som har hänt och vad som  kommer att hända. Därför  inledde jag med högläsning, ett kapitel i taget. Efter varje kapitel fick eleverna fundera med pennan och samtala kring: vad har hänt? vad tror du kommer att hända? Tillsammans benade vi upp inledningen av boken så att alla hade koll på viktiga personer och händelser, därefter var det dags för nästa steg.

Jag hade gjort upp ett lässchema för att ge eleverna struktur i sin läsning, det är mer överkomligt att läsa delar av en bok än att ha siktet inställt på att läsa en hel bok. I vårt läsprojekt var det också avgörande för det fortsatta arbetet att alla var på samma plats i boken.

Eleverna läste boken högt tillsammans i mindre grupper, efter varje läsuppdrag fick de individuellt bearbeta det lästa genom att göra uppgifter till boken. Uppgifterna var styrda av mig och var dels läsförståelsefrågor men även frågor där eleven skulle tycka och tänka kring händelser i boken. De senare frågorna fungerade även som underlag för samtal i den lilla gruppen samt värderingsövningar. I helklass redde vi ut frågeställningar, gick igenom fakta kring skyddad identitet och hade värderingsövningar.

Enligt mig finns det många guldkorn i detta läsprojekt,  inledningen var en av dem. Jag lyckades fånga elevernas intresse för boken vilket skapade ett uttalat lässug hos de allra flesta. Inledningen var också framgångsrik då vi tillsammans förtydligade och rätade ut frågetecken till utropstecken innan fortsatt läsning. En annan stor fördel med projektet var just den gemensamma läsningen som gjorde det möjligt för mig att ha insyn i och inflytande över läsningen och det fortsatta arbetet. Även om många av samtalsuppgifterna utgick från elevernas individuella tankar hade jag möjlighet att styra upp dem och på så sätt skapa möjligheter till djupsamtal kring det lästa (jfr. med läsprojekt två nedan). Att arbeta med värderingsövningar kopplade direkt till bokens handling blev ett sätt att få eleverna att ta sig in i texten och öka sin förståelse för personers agerande. Skyddad identitet öppnar även upp för elevnära frågor om bland annat vänskap, familj och identitet och att arbeta med dessa frågor utifrån elevernas egna erfarenheter upplevde jag gynnade deras engagemang och förståelse för bokens handling och budskap.

Böcker om förintelsen

Nästa läsprojekt utgick från Förintelsen. Under hösten hade eleverna haft besök av Lea Gleitman, överlevande från Förintelsen. De var tagna av hennes berättelse och intresset  för att få än mer kunskap om Förintelsen och dess offer var stort.  Den här gången valde jag att eleverna skulle få välja sin egen bok och driva sin läsning framåt mer på egen hand.  Vid tre tillfällen skulle eleverna träffa sin samtalsgrupp och till dessa tillfällen ha med sig en sammanfattning av två avsnitt/händelser ur sin bok, tankar kring de valda avsnitten samt en fråga till varje avsnitt att samtala kring i gruppen. Varje elev gjorde upp sitt eget lässchema utifrån förutsättningarna.  Eleverna skulle dokumentera text/tanke/fråga i ett dokument i Classroom så att jag kunde följa dem och ge återkoppling och tips. Grupperna var organiserade så att eleverna i varje grupp läste olika böcker.

Varje samtal spelades in så att jag kunde lyssna och titta på dem för att på så sätt ge återkoppling till varje enskild elev.  Återkopplingen berörde hur väl eleven presenterade avsnitt/händelser ur boken, hur de ledde samtalet kring sina frågor samt hur väl de deltog  i och drev samtalet. Detta fungerade även som träning inför de muntliga nationella proven i svenska.

Tanken att eleverna skulle dokumentera sin text/tanke/samtalsfråga så att jag kunde följa dem och ge återkoppling och tips var god men svår för mig att hantera på ett bra sätt. Jag har läst de flesta av de böcker eleverna hade valt att läsa men inte alla och dessutom inte helt nyligen. Detta var en klar nackdel eftersom jag hade svårare att stötta eleverna i deras textnära reflektion då jag själv inte var i och nära alla texter. Mitt stöd riktades istället till den vidgade reflektionen som syftar till att få eleven att tänka och formulera sig bortom texten och ut i samhället och världen vilket på så sätt också blev en vinst med projektet.  En stor nackdel var dock att  eleverna inte kunde de  stötta varandra i varken läsningen genom att t ex reda ut oklarheter eller i samtalet eftersom de läste olika böcker. Samtalen tenderade att bli övergripande om temat Förintelsen, vilket i sig inte är något dåligt men det textnära samtalet där  flera olika aspekter blir synliga uteblev.

Skolan är en plats för det gemensamma och att arbeta gemensamt med skönlitteratur ger eleverna möjlighet att träna  läsförståelse, uttrycka tankar och känslor samt samtala om det lästa. Utifrån mina erfarenheter av de läsprojekt jag skriver om här och andra läsprojekt genom åren kan jag konstatera att det mest framgångsrika har varit när  jag som lärare organiserar läsningen så att jag kan följa eleverna. Det underlättar möjligheten för mig att bygga förståelse före, under och efter läsning och även  eleverna kan stötta varandra i arbetet med texten. Om alla läser samma skönlitterära text kan samtalet också bli mer utvecklat och då även mer givande genom att flera olika aspekter blir synliga. Metoden med att  låta eleverna ”tänka med pennan”, d vs självständigt reflektera över det lästa har visat sig utgöra ett nödvändigt underlag för fördjupade diskussioner men är också språkutvecklande.

Att diskutera:

  1. Hur organiserar du läsning av skönlitteratur i din undervisning och varför just på det sättet?
  2. Hur  organiserar du läsning av skönlitteratur eller andra texter som underlag för samtal?
  3.  Vilka fördelar och nackdelar ser du med att eleverna läser olika böcker och hur kan man som lärare organisera den typen av läsning i syfte att träna såväl läsförståelse som förmågan att samtala?
Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *