Vi har nu startat upp vårt första tekniktema för årskurs 3. Det är inte helt lätt att reda ut hur mycket teknik barnen ska ha i veckan. Ändå var Sverige ett av de första länderna i världen att införa teknik som ett obligatoriskt ämne i grundskolan (i och med Lgr 80). I vår timplan är teknikämnet inbakat i NO-ämnenas 120 minuter per vecka, trots att det är ett eget ämne, åtskilt i kursplanen. Det gör att teknik får en lite diffus roll.

Hur ofta och hur mycket teknik ska vi ha? Skolverket har av regeringen fått i uppdrag att ta fram ett förslag på stadieindelad nationell timplan. CETIS (Centrum för tekniken i skolan) argumenterar för att minuterna delas lika mellan de tre NO-ämnena och teknik. Det lutar dock inte åt att teknikämnet på 1-3 får eget timplaneutrymme. (CETIS nyhetsbrev, nr.3 )
Hur jobbar vi då med teknik?

Centralt innehåll

När man tittar på det centrala innehållet, så är det ganska omfattande. Kunskapskraven är i åk 6 och behöver därför brytas ner till vår nivå.  Vi har i vårt arbetslag fördelat det centrala innehållet på våra tre årskurser, och sett till att få en progression i undervisningen. I årskurs tre behandlar vi bland annat de enkla maskinerna/mekanismerna och gör egna konstruktioner där man tillämpar mekanismer. Då jobbar vi också med dokumentation i form av enkla skisser, bilder och  modeller.

Men först, vad är teknik och var finns teknik?

Vi ställde frågan till barnen och svaren var entydiga; datorer, telefoner, spelkonsoler osv. Teknik var tekniska prylar, innehållande elektronik. Visst är det också teknik, men när barnen fick reda på att en osthyvel eller en dragkedja är teknik, så fick de tänka om. Överallt runt om oss finns teknik och det handlar om hur saker och ting fungerar och används. Design är också en stor del av tekniken.

Undervisningsstöd och läromedel

Många känner kanske att man inte har tillräckligt med kunskap att undervisa i teknik, men det finns en hel del stöd som du kan använda dig av. Skolverket har ett undervisningsstöd  i teknik. Där finns inspiration till två arbetsområden för årskurs 1-3; Lekplatsen samt Växthuset och programmering i Scratch. Det finns även arbetsområden för åk 4-6, 7-9 och grundsärskolan.

Vi använder oss bland annat av PULS läromedel ”Teknik-boken”. PULS Teknik handlar om hur saker och ting fungerar. Till varje område finns några uppgifter att lösa och i kapitlets inledning ställs även frågor baserade på kunskapskraven. Det finns en arbetsbok och en lärarhandledning och grundboken finns även som digital bok. Jag tycker at boken är strukturerad och följer kursplanen. Boken öppnar upp till diskussion kring teknik och är rik på bilder och informativa texter. Vi har i arbetslaget köpt in en klassuppsättning, som sex klasser delar på och det fungerar bra.

Rörliga djurmodeller

Vårt tema handlar om ”Enkla maskiner, mekanismer och rörliga djurmodeller”. En del av temat är hämtat från CETIS hemsida  (Centrum för tekniken i skolan). Där finns ett gediget utbud av material, för undervisning i teknik för årskurs 1-3. I vårt tema varvas teori och praktik och barnen är motiverade och har stor lust att lära, bland annat för de vet vad arbetet ska resultera i – en rörlig djurmodell.

Vi har börjat med att studera de enkla maskinerna. De kommer sedan att användas i barnens konstruktionsarbete av de rörliga djurmodellerna.Vi har studerat föremål runt om kring oss, där de enkla maskinerna används. I klassrummet hittade vi bla blocket i hissanordningen till gardinerna, kilen i en bordskniv, hjulet under hurtsarna, hävstången och kilen i sax och tång och skruven i flera möbler.  En del filmer om teknik och mekanik, blir lätt för abstrakta för barnen,  men URs ”Teknikshowen” visar och förklarar på ett enkelt och lustfyllt sätt en del av de enkla maskinerna. Varje vecka har vi ”Grej of the day” och Arkimedes och hävstångsprincipen passar fint som en mikrolektion, pyramiderna och skiftnyckeln likaså.

Barnen kommer att få studera djur i böcker och fundera på hur djurens olika delar rör sig. De får göra en egen skiss på det djur de valt och  fundera över vilken mekanism de ska använda. Därefter får de börja bygga av allt material vi samlat ihop och slutligen konstruera och montera mekanismen, som får en del på djuret att röra sig. Det kan vara tungan som rör sig upp och ner med hjälp av en hävstång eller vingar som viftar/snurrar med hjälp av ett hjul.

När vi bedömer barnen tittar vi bland annat på följande:
Att du:

•  deltar aktivt i samlingar och i par/grupparbete.
•  planerar och utformar din djurmodell.
• dokumenterar ditt arbete genom en skiss och/eller text.
• visar att du förstått de enkla mekanismerna genom att du väljer en passande till din djurmodell.
• redovisar din djurmodell och berättar vilken mekanism du använt dig av.
• kan ge exempel på enkla tekniska lösningar i din vardag.

Begrepp och ämnesspecifika ord

För att öva och befästa begrepp och ämnesspecifika ord, som är ett av målen, använder vi oss bland annat av bilder, muntliga övningar och problem. Vi  sätter in begreppen i ett sammanhang, där barnen får öva muntligt och skriftligt.  En uppgift barnen fick var att  förklara hur det gick till att bygga pyramiderna. Vi arbetar ofta utifrån interaktionsmodellen EPA – Enskilt Par Alla. Jag har skrivit om interaktionsmodeller och talutrymme i ett annat blogginlägg. Barnen fick först tänka enskilt  en stund och därefter diskutera i par. Slutligen diskuterade vi alla och paren fick lyfta fram en av de enkla maskinerna och förklara hur den fungerade och hur den kanske använts vid byggandet av pyramiderna.

Konstruktionsarbete

Barnen är motiverade och lusten att lära kring teknik är stor. Bara det engagemang de har haft i att samla in material till vårt konstruktionsbygge, visar på ansvar och lust att lära. Alla bidrar. För att på ett enkelt sätt träna konstruktionsarbete, innan man börjar med att bygga modeller innehållande mekanismer, kan man använda exempelvis  LEGO, Straws, Architek, Kaplastavar, PlayMais eller centikuber. Det är material som oftast finns på skolan. Barnen kan i par rita enkla skisser att bygga efter, byta med varandra, bygga , träna på att avbilda sin konstruktion, skriva en instruktion i olika steg osv.

Instruerande text

I temat  tränar vi  på att läsa, följa och skriva en instruktion-instruerande text. Här jobbar vi enligt cirkelmodellen och bygger först upp förkunskaper. Det är det vi just nu håller på med. Därefter skriver och ritar vi instruktioner tillsammans ex hur man bygger en modell i LEGO. Barnen skriver instruktioner i par, vilka de byter med ett annat par och tränar på att läsa och följa. Därefter skriver de enskilt och vi har tillsammans i klassen skapat vårt eget undervisningsmaterial. Vi arbetar också med instruktioner på andra sätt tex genom att skriva instruktioner till nya spel, maskiner och uppfinningar barnen fantiserar om att utveckla. Det är också teknik!

Diskussionsfrågor

1. Hur tänker ni kring teknikämnet – som en katt bland hermelinerna?  Hur stort utrymme ger ni ämnet i er undervisning?
2. Vad anser ni om en stadieindelad timplan, med minuter avsatta för ämnet teknik? Är teknik ett lika viktigt ämne, som de tre NO-ämnena?
3. Hur lägger du upp din teknikundervisning? Använder du dig av något annat undervisningsstöd som du kan tipsa om? Ta hjälp av dina kollegor och  börja planera ett ämnesövergripande arbetsområde tillsammans, kanske även över stadiegränserna!