Tankar om läxor

Precis som många andra i vårt samhälle funderar jag just nu mycket på läxans vara eller icke vara. Min utgångspunkt är de  studier om stress bland unga där stressen  bl. a sägs beror på hur eleverna upplever sina uppgifter i skolan. Som lärare måste jag ta mitt ansvar och se över min undervisning och göra förändringar som förhoppningsvis kan minska denna upplevda stress. En stressfaktor kopplad till skolan och som unga nämner i intervjuer är just läxorna.

Ett annat perspektiv på läxan som jag också funderar mycket över är dess mening och mål. Rätt använd, finns det många bra sätt att ge läxa men även dessa läxor har sina baksidor. Idag används flipped classroom som ett sätt att ge smarta läxor och på så sätt vinna tid i skolan för samtal och diskussioner som i sin tur ska leda till fördjupad kunskap. En annan typ av smarta läxor är samarbetsläxor. Vid denna typ av läxor är det föräldrarna tillsammas med barnen som bidrar med innehållet i undervisningen genom att det man diskuterar hemma sedan lyfts i klassen, t ex: ”hur är en god människa?”, ” är testning av mediciner på djur rätt eller fel?” Detta leder till att eleverna tränas i att diskutera, växla mellan perspektiv och utveckla förståelse för hur andra tänker. Genom undersökande läxor, t ex: ”ta reda på var dina kläder är tillverkade”, ”undersök hur mycket tid du lägger på olika aktiviteter under en vecka” arbetar eleven självständigt och bidrar med underlag till undervisningen.  Det smarta med dessa läxor är att man som lärare dels vinner tid och dels får underlag till fortsatt undervisning baserat på elevernas undersökning, vilket bidrar till elevinflytande.

Ur ett annat perspektiv är dessa läxor kanske inte så smarta. En bra läxa ska enligt forskningen följas upp på lektionerna och där ligger också problemet med läxan, av olika anledningar gör inte alla sina läxor. Enligt min erfarenhet blir det framförallt ett problem när jag ber eleverna titta på en genomgång hemma för att vara förberedda inför nästa lektion. Om inte alla gör denna läxa faller den fördjupade diskussionen och istället står man där och har en genomgång trots att det inte var tänkt så. Det kritiska med samarbetsläxan är att föräldrarna eller någon annan vuxen måste finnas tillgänglig för att det ska gå att göra läxan, så är det inte alltid. Den läxa som fungerar bäst enligt min erfarenhet är den undersökande läxan som eleverna oftast tycker är enkel att genomföra, rolig och intressant. Det kan också bero på att dessa läxor är tydligt avgränsade och korta, vilket forskningen menar är framgångsrikt (Hattie). Dessutom krävs det inte vuxenstöd. Fördelen med både samarbetsläxan och den undersökande läxan är att även om alla inte gör läxan får man alltid något underlag att utgå från vid nästa lektion.

Under min tid som lärare har jag har kommit fram till en grundinställning: det eleverna ska lära sig eller träna på ska de göra framförallt på lektionerna. Detta försöker jag uppnå genom att ha en tydlig målformulering vid varje lektionstillfälle, t ex: ”På den här lektionen ska du få lära dig hur nationalism kunde leda till första världskriget” eller ”På den här lektionen ska du få lära dig hur avverkning av regnskog påverkar människor”. Till det kommer att jag också måste kolla av med eleverna att de faktiskt har lärt sig det som var tänkt efter varje lektion eller vid nästa lektions uppstart.

Många menar att läxans syfte är att man genom läxan lär eleven att ta ansvar för sina studier. Jag menar att man kan lära eleverna detta även om man ger få läxor eller inga läxor alls. Att träna eleverna att arbeta koncentrerat mot ett specificerat mål under lektionstid är för mig likvärdigt med att träna dem i att ta ansvar för sina studier. Som förälder till en inte alltid så samarbetsvillig tonåring kan jag också känna att det är föräldrarna som lär sig att ta ansvar genom sitt eviga tjat om läxor som bör göras.

Jag vet inte om det är en god idé att ha en läxfri skola men däremot måste man som enskild lärare kritiskt granska de läxor man ger så att de gynnar den enskilda eleven och samtidigt komma ihåg att läxor kommer på plats 94 när det gäller framgångsfaktorer i skolan (Hattie).

 

Share Button
Om författaren
Förstelärare Spångholmsskolan | annica.eldh@svedala.se

Legitimerad lärare i åk 3–9 i svenska, historia, religion, samhällskunskap och geografi. Arbetslagsledare för arbetslag 7–9.

4 reaktioner på ”Tankar om läxor”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *